Ingår i temat
Digga digitala verktyg
Läs senare

”Alla ska ha samma möjligheter”

Förskolan har ett uppdrag att förbereda barnen på ett liv i mediesamhället. Det tycker Karin Forsling, doktorand och lärarutbildare med IKT-inriktning.

25 sep 2012

Små barn har redan en digital kompetens. Det säger Karin Forsling, lärarutbildare och doktorand vid Karlstad universitet med IKT och specialpedagogik som inriktning. Barn föds i dag in i en medievärld med taktila surfplattor och pektelefoner. Många små lär sig snabbt att plocka fram favoritfilmer, musik och spela spel. I förskolans läroplan står det om medier, kommunikativ förmåga och multimedia, men IKT* eller digital kompetens nämns aldrig uttryckligen. Vad som är förskollärarnas uppdrag på det här området är öppet för olika tolkningar.

– Man får plocka ut de bitar som finns, det är ett pusslande, säger Karin Forsling.

Hon hänvisar till att EU-parlamentet och OECD utsett digital kompetens och kommunikativ förmåga till nyckelkompetenser i det livslånga lärandet. Men vad är digital kompetens? Karin Forsling beskriver det som förmåga att hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera med digital teknik. Men också att förhålla sig juridiskt och etiskt till den.

– Det ligger så mycket mer i det än att bara trycka på knappar.

Och varför ska barn utveckla digital kompetens redan i förskolan?

– Det handlar inte bara om teknikfrossa, utan om att alla ska ha samma möjligheter. Jag är personligen allvarligt oroad över de digitala klyftor som medieforskare skriver om.

Skillnader i digital kompetens, verktyg och förhållningssätt påverkar möjligheten till inflytande i vårt samhälle i dag menar medieforskare. Förskolan har ett uppdrag att ge alla barn en likvärdig utbildning och fostra demokratiska medborgare, även på den digitala arenan.

Karin Forsling har i sin mastersuppsats sammanställt forskningen om digital kompetens i förskolan. Den är fortfarande begränsad, eftersom teknikutvecklingen går så snabbt. Den pedagogiska forskningen om surfplattor och appar släpar efter utbudet och användningen. Förskolans verksamhet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet, men i explosionen av digitala upplevelser testar sig många förskollärare fram och skapar just nu sin beprövade erfarenhet. Den forskning de kan luta sig mot handlar framför allt om stationära persondatorer.

Samtidigt som vissa förskolor köper surfplattor ser andra förskollärare IKT som liktydigt med att titta på film eller spela spel på datorn, kanske med en äggklocka bredvid för att begränsa tiden. Karin Forsling tycker förskolan måste ta IKT ett steg vidare och låta barnen själva använda filmkamera, kamera och dator för att dokumentera och visa upp sin vardag.

– Små barn ska få känna att de själva kan hantera tekniken, tycker hon.

Barnen kan också många gånger faktiskt hjälpa ovana vuxna att lära sig mer om IKT. Enligt Vygotskij sker lärandet i socialt samspel och därför bör barn och vuxna lära tillsammans – även runt IKT. Hur man kommunicerar runt tekniken är vad som skapar lärandet i stunden, enligt forskningen. Program kan vara till hjälp i enklare färdighetsträning, men inte ersätta läraren.

Hos en del förskollärare skapar filmer och datorer en oro. Tänk om det går ut över lek, utevistelse och motorik?

– Vad man än gör är ensidighet aldrig till gagn för en lärprocess. Man får hantera det med förståelse, kunskap och sunt förnuft, säger Karin Forsling.

Inga riktlinjer finns för hur mycket tid som det är lämpligt för yngre barn att tillbringa framför spel, film och liknande. Åsikterna om små barn ska se på tv går isär bland olika forskare. Det finns förskolor, enligt Karin Forsling, som har en policy om att inte använda datorer med barnen, eftersom det finns en uppfattning att barnen redan sitter så mycket vid skärmar hemma. På enskilda ställen finns också en oro för hur strålning från trådlösa nätverk påverkar. Synen på digitala verktyg är inte bara en generationsfråga upplever Karin Forsling.

– Vad vi har i förskolan i dag är en stor mängd förskollärare som inte vågar, kan eller vill använda IKT i förskolan. Det är inte heller ett krav i förskollärarutbildningen. Men forskning visar att en positiv syn hos de vuxna behövs om barnen ska använda IKT i förskolan, vilket de ska enligt styrdokumenten. Förskollärarna måste inse nöjet, glädjen och nyttan för både barn och vuxna, säger Karin Forsling.

Hon ser själv digitala verktyg som jämlika med traditionella leksaker, men att ny teknik kan vara mer multimodal, utmana fler sinnen samtidigt. De estetiska, skapande möjligheterna tror hon är ett sätt att locka fler att pröva. Hon pekar även på utbudet av program för barn i behov av särskilt stöd. Karin Forsling ska själv i sin avhandling studera hur ”didaktisk design”, alltså en genomtänkt pedagogisk miljö, och digitala verktyg kan förebygga läs- och skrivproblem i skolan.

Ett annat forskningsområde som berör IKT är ”medieleken” – barns lek med medier. Barn använder karaktärer från filmer, tv, spel, serier, leksaker och böcker i sina rolllekar. Barnen kan till exempel leka Melodifestival, Bolibompa, eller Ensam mamma söker. I begreppet medielek ingår även barnens agerande i datorspel och lek med exempelvis smartboard, kamera och film. Genom att samarbeta med barn som producerar eget medieinnehåll, interagerar med medier eller leker medielekar så får de vuxna också inblick i barns kultur, enligt dansk forskning om medielek. Det gör att vuxna förstår barns livsvärldar bättre, påpekar Karin Forsling.

*IKT – informations- och kommunikations-teknik

LÄS MER OM FORSKNING

Medielek och digital kompetens i en förskolekontext, Karin Forsling, Karlstads universitet, 2012.

Blöjbarnsteve. Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrkontroll, Margareta Rönnberg, Uppsala: Filmförlaget, 2008

Barns multimediala berättande. En länk mellan mediekultur och pedagogisk praktik, Anna Klerfelt, Göteborgs universitet, 2007.

Alla artiklar i temat Digga digitala verktyg (9)

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin