Läs senare

Allt fler blir sjuka av stress

Ökade krav från fler olika håll i kombination med bristande resurser, gör förskollärarna till några av de mest sjukskrivna i landet. Stressproblematik är vanligaste orsaken.

Foto: Anders G Warne

Det står inte rätt till med arbetsmiljön inom förskolan. Varnande röster och krisrapporter om stora barngrupper, obefintlig planeringstid, brist på utbildad personal, undermåliga lokaler och höga ljudvolymer har blivit vardagsmat. På nationell nivå har det, sent omsider, börjat leda till konsekvenser: regeringen har nyligen avsatt ett särskilt anslag för att minska barngruppernas storlek.
Men det är barnen och deras mående som är i fokus. Oron för dem, och särskilt de allra yngsta, är stor hos många – inte minst hos förskollärarna själva som ofta vänder sig ut och in för att ändå få verksamheten att fungera. Att även förskollärarna drabbas talas det mindre om. Men när Försäkringskassan i somras släppte siffror över sjukskrivningstalen visade det sig att förskollärarna tillsammans med fritidspedagogerna är den fjärde mest sjukskrivna yrkesgruppen. Av 1000 anställda var 160 sjukskrivna i minst två veckor i sträck under förra året. Den vanligaste anledningen är ”psykisk sjukdom” (31 % av sjukfallen), inom vilken diagnoserna för utmattning och utbrändhet hamnar. För förskollärarna och fritidspedagogerna har den diagnosen ökat med 46 procent under de senaste åren ( i jämför­else med samtliga yrken som har en 41 procentig ökning).

Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand, är oroad och talar bland annat om vad hon kallar för ”samvetsstress”.

– Samtidigt som ambitionerna och kraven höjts på verksamheten, har barngrupperna vuxit och bristen på utbildad personal ökat. Det är en ekvation som inte går ihop. Förskollärarna ser vad som behöver göras men får inte förutsättningar för det.

Samma tendenser ser Arbetsmiljöverket i sina inspektioner. Snart inleds en EU-kampanj med fokus på stress och psykosocial arbetsmiljö som riktar sig till arbetsmarknaden i stort. Förskolan är en av de verksamheter som Arbetsmiljöverket tittat särskilt noggrant på. När man i fjol granskade 538 förskolor runt om i landet hade 6 av 10 brister i den psykosociala arbetsmiljön. Anette Askelöf, inspektör på Arbetsmiljöverket, med lång erfarenhet av att granska förskolan, konstaterar att kraven på förskollärarna kommer från flera olika håll.

– Det är stora barngrupper och periodvis hög sjukfrånvaro. Nya vikarier, ibland helt utan pedagogisk utbildning, hör till vardagen. Att lära upp dem faller på befintlig personal, säger hon.

Dessutom har, precis som Johanna Jaara Åstrand betonar, styrdokumenten reviderats, inspektionerna ökat och det kräver mer administration.

– Dagens föräldrar ställer också allt högre krav på verksamheten – de ser sig och sina barn som kunder och förskolan som en serviceinrättning, säger Anette Askelöf.

Kraven kommer också inte minst från förskollärarna själva.

– Särskilt relativt nyutexaminerade kan uppleva en rejäl smäll när de konfronteras med verkligheten. Man kommer ut, med en lång högskoleutbildning, och har massor av tankar om hur man vill jobba och utveckla verksamheten professionellt. Men så får man inte förutsättningarna att göra det jobb man vill vilket blir oerhört frustrerande, fortsätter Anette Askelöf.

Denna tendens ser även stressforskare. Stressproblematiken ökar i samhället i stort och den grupp som utmärker sig särskilt under de senaste tre till fyra åren är ”unga kvinnor”.

– En stor andel i denna grupp är ambitiösa och prestationsinriktade. Samtidigt har många små barn och tar ett stort ansvar för hemmet. Att ständigt ha höga krav både på jobbet och privat ger till slut en stressituation som många inte mäktar med, säger Aleksander Perski, docent och stresspsykolog knuten till Stressmottagningen i Stockholm.

Människan klarar mycket och all stress är inte negativ. Men den som får problem med sömnen, olika återkommande kroppsliga symtom som till exempel huvudvärk, muskelspänningar och magproblem bör söka hjälp.

– Man kan också märka att man känner sig nedstämd. Det är viktigt att förändra situationen då, ställa krav på sin arbetsgivare. För tar man inte detta på allvar kan man sluta fungera överhuvudtaget, och då kan man ju inte jobba alls, säger Aleksander Perski.

Det finns också en särskild stressrelaterad ”fälla” för just förskollärare. Den har Fredrik Sjödin, forskare vid Umeå universitet, uppmärksammat.

– Ett särskilt dilemma inom förskolan är den stora lojaliteten.

I sina undersökningar har han ofta blivit förvånad över förskollärarnas ibland till syn­es oändliga engagemang för verksamheten och barnen.

– Eftersom många förskolor i dag fungerar som små företag tar personalen, när ekonomin är ansträngd, på sig allt mer uppgifter som egentligen inte ligger på deras bord. Kanske börjar man putsa fönstren innan sommaruppehåll, går med på att rulla ihop mattorna innan städpersonalen kommer, för att spara in några kronor i den upphandlingen eller så gör man det till rutin att diska efter maten för att kokerskan ska kunna gå tidigare. Det här låter jättekonstigt i mina öron, som inte är inne i branschen, men jag har ju förstått att man gör det för att man bryr sig så himla mycket om barnen.

Detta leder till att förskollärare riskerar att hamna i något Fredrik Sjödin kallar ”honungsfällan”.

– Det positiva som barnen ger personalen väger så tungt att man står ut med mycket. Men rätt som det är rinner vågskålen över. Det kan handla om en kris på ett personligt plan, kanske en skilsmässa, som gör att man plötsligt bara inte orkar mer.

Källa: Försäkringskassan

Det här kunde Fredrik Sjödin och hans kollegor mäta när de 2011 undersökte stressnivåerna hos 100 förskollärare i Umeå. När ”belöningsfaktorerna”, det vill säga allt det positiva som många förskollärare upplever att de får tillbaka från barn och föräldrar, fanns med i undersökningen var värdena ganska okej.

– När vi provade att plocka bort belön­ingsfaktorerna visade det sig att 25 procent hamnade inom ramen för att vara så kallade patologiskt utbrända, det vill säga de hade sådana grava stressrelaterade problem att de borde söka läkarhjälp alternativt redan vara sjukskrivna.

Det är en stark varningsklocka, menar Fredrik Sjödin.

– Utbrändheten smyger sig på successivt och plötsligt är den bara där.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är upprörd men inte särskilt förvånad över att situationen är som den är.

– I så många år har vi påtalat för politiker och arbetsgivare att läget är akut. Ändå fortgår det. Men vi fortsätter att arbeta, både lokalt och genom att stenhårt uppmärksamma ministrar inom flera departement i frågan.

För den förskollärare som upplever sin arbetssituation som ohållbar rekommenderar Johanna Jaara Åstrand ett samtal med närmsta chef.

– Och så bör man uppmärksamma lokal­avdelningen inom Lärarförbundet på situationen. Det är vi inom branschen som bäst kan visa hur situationen de facto ser ut och vad som saknas för att det ska vara rätt förutsättningar.

Anette Askelöf på Arbetsmiljöverket påminner om vikten av att lyfta upp den psykosociala arbetsmiljön på en organisationsnivå – det är ingenting som ska falla på den enskilda medarbetaren att hantera.

– Se till exempel till att det alltid finns med som en aspekt i det systematiska arbetsmiljöarbetet, ibland glöms det bort.

I tre artiklar tittar Förskolan närmare på arbetsmiljön i förskolan. Den här gången handlar det om stress och psykisk ohälsa. Övriga delar handlar om BULLER och KROPPEN.

Läs mer…

… om Fredrik Sjödins forskning och få konkreta arbetsmiljötips på: abeteochhalsa.org

… om Aleksander Perskis forskning samt testa din egen ”stressnivå” på: perski.se

.. på Arbetsmiljöverkets hemsida finns mycket matnyttig information, bland annat diverse checklistor på olika teman: av.se

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin