Läs senare

Antologi om teori och praktik

12 apr 2014

Förskollärarutbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Teori och praktik. Studenten vandrar ständigt mellan dessa två perspektiv. Förskollärarens metod och vetenskapsteori är tänkt att vara ett stöd till detta under utbildningen. Kanske främst när det är dags att skriva examensarbetet. Boken ger en introduktion i relevanta vetenskapsteorier. Den ger oss också olika glasögon för att betrakta förskolan och dess barn och förskollärare utifrån olika teman och perspektiv. Den är uppbyggd som en antologi, där författarna bidrar med varsitt perspektiv. En gemensam nämnare är att samtliga författare arbetar vid lärarutbildningen vid Karlstads universitet.

Redan i inledningen visar författarna att de har en ambition att inte enbart skriva fram väletablerade synsätt utan även moderna och postmoderna sätt att se på barn och barndom. De kallar det för olika diskurser. De beskriver väl hur valet av diskurs påverkar hur man betraktar, hur man analyserar och vilka resultat man får. Utifrån en traditionell diskurs är barnet föremål som observeras och analyseras av betraktaren. Med det kompetenta barnet i förgrunden blir barnen subjekt som påverkar och deltar i att utforma den vetenskapliga studien.

Vi får en uppsjö olika exempel som mer eller mindre har sin utgångspunkt i den enskilde författarens egna kunskapsfält eller forskning. Några, som Inga-Lill Emilsson, beskriver hur de själva arbetat som ett exempel på hur man kan genomföra sin forskning. Inga-Lill Emilsson har steg för steg beskrivit hur hon studerat barn i sandlådan. Andra, exempelvis Ann-Britt Enochsson, intar ett friare sätt och ger i stället exempel på hur man utifrån det egna ämnet kan inta olika perspektiv. Hennes kapitel handlar om barn och digitala verktyg. Ett par artiklar handlar om traditionella vetenskapliga metoder, som att hantera kvantitativa data och att genomföra intervjuer. De flesta kapitlen intar barnets perspektiv, men förskolläraren och förskolans dokument får också bilda exempel. Boken avslutas med hur studenten kan rapportera sina undersökningar och resultat. Varje kapitel avrundas med en kompletterande litteraturlista för den som vill fördjupa sig.

Jag tycker att boken är bra och passar väl in i förskolläraryrkets professionalisering. Studenten får hjälp att förstå inte bara vetenskapligt förhållningssätt utan framför allt inblick i att de ögon man väljer att använda färgar det som följer. Exemplen varierar i både teman och hur de är uppbyggda. Några berättas rakt upp och ned, andra ger olika infallsvinklar att tänka kring som student. Det gör att den som har svårt att se vad en vetenskaplig studie kan vara får se exempel på det, den som kommit en bit på vägen får hjälp att välja perspektiv.

Det känns som om författarna har en vilja att lyfta fram nya sätt att beforska barn och barndom. Jag tycker att det är både viktigt och intressant. Vi ska ju ha metoder som utgår från bland annat läroplanens kunskapssyn. Kanske tycker jag att det saknas en reflektion kring vad det kan betyda för resultaten då barnet eller förskolläraren intar subjektsrollen i studier. Några författare är bra på att förklara vetenskapliga begrepp de använder, andra inte. Det är lite synd.

Det känns befriande att artiklarna inte har sin utgångspunkt i Reggiofilosofin, med pedagogisk dokumentation som vetenskaplig metod, eller utvecklingspedagogik och barns tankar som analysunderlag. Det här är en annan röst, medvetet eller omedvetet. Jag antar att det är ett sätt för Karlstads universitet att marknadsföra sig självt. Jag argumenterar inte för att boken ska väljas bort men tänker att det är viktigt för studenten och andra lärosäten att känna till.

Förskollärarens metod och vetenskapsteori
Annica Löfdahl,
Maria Hjalmarsson och
Karin Franzén (redaktörer)
Liber

Fråga

Vilken inskolningsmetod använder ni i er förskola?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin