Läs senare

Avundsjuka leder till skitprat

Har kollegan roligare arbetsuppgifter, intressantare fritid eller något annat som gör dig avundsjuk? Du är inte ensam. Alla drabbas
vi då och då av avund. En känsla som lätt kan förpesta arbetsgemenskapen, men som går att göra något åt.

13 okt 2011

Illustration: Lotta Sjöberg

Skvaller bakom ryggen, utfrysning och förminskande kommentarer. När avundsgiftet väl har trängt in i en arbetsgrupp kan det ta sig många uttryck. Det handlar om beteenden som kanske inte alltid förknippas med avundsjuka och som i vissa fall går att likna vid ren vuxenmobbning.– Det är sällan vi står för att vi faktiskt är avundsjuka. I stället för att erkänna det hittar vi fel på den andra personen, den som vi är avundsjuka på, säger Marta Cullberg Weston.

Hon är psykolog, psykoterapeut och författare till boken Avund och konkurrens – känslor i vardagen. En bok som kom till efter att hon hade träffat två olika kvinnor som båda blivit helt nedbrutna efter att ha blivit offer för avundsjuka personer på sina arbetsplatser.

– Ingen av dem förstod först att det var avund som låg bakom arbetskamraternas ageranden. Avund kan vara svår att upptäcka om vi inte tar på oss ”avundsglasögonen”, säger Marta Cullberg Weston.

Med dem på har vi bättre chans att identifiera att det uteblivna ”hejet” i personalrummet eller kollegans nedlåtande kommentar på Facebook kanske bottnar i avund.

– Avund är en av våra sju dödssynder och ses som något fult. Därför tar den sig oftast indirekta uttryck. Men vi ska inte blunda för att det är en del i våra mänskliga relationer och något som alla känner ibland, säger Marta Cullberg Weston.

All avund är heller inte av ondo. Det finns stimulerande och konkurrerande avund som kan sporra oss och hjälpa oss att lära känna oss själva lite bättre och nå våra mål.

– Avunden kan fungera som en spegel, som ger viktig information om vår egen längtan och våra behov. Det gäller att identifiera sina ”avundsknappar”, det som triggar igång vår avund. Som till exempel pengar, kreativitet, status eller utseende, säger Marta Cullberg Weston.

Det är först när avunden blir missunnsam och destruktiv som den ställer till problem. I sina värsta former kan den försämra eller till och med helt förstöra en relation.

Att som förskollärare hantera avundsjuka i barngruppen är en sak. En annan är när den drabbar oss själva och våra kollegor. Steg ett är att identifiera den. Sedan gäller det att bryta mönstren och i det arbetet spelar ledarskapet en betydelsefull roll.

– Det viktigaste är att agera i förebyggande syfte. Till exempel genom att som chef vara tydlig inför gruppen med vilka kriterier som gäller för att få en högre tjänst eller högre lön, säger Marta Cullberg Weston och fortsätter:

– Och om chefen märker att det pratas illa om någon i gruppen är det dags att ta in alla inblandade på rummet, öppna upp för samtal och vara tydlig med att skitsnack inte accepteras.

Fast naturligtvis bottnar inte alla trakasserier och elakheter på jobbet i just avund. Nina Korvela är doktorand på pedagogiska institutionen vid Borås högskola och forskar på temat avundsjuka. Hon säger att vi i betydligt större utsträckning tenderar att tolka andra människors beteende som avundsjukt, även när det handlar om något helt annat. Men när det gäller oss själva tänker vi inte lika snabbt att vår egen ilska eller sorg egentligen är avund.

– Vi vill vara goda människor och kan inte erkänna att vi har den sortens känslor, de är så tabu. Då är det lättare att bli arg, lägga det utanför sig själv och att hävda att något är orättvist, säger hon.

Genom den egna forskningen har Nina Korvela dock upptäckt att vi faktiskt blir avundsjuka även i de fall vi upplever det som rättvist att till exempel kollegan har blivit befordrad.

–Det är egot som får sig en törn oavsett, säger hon.

I grund och botten handlar det om att vi ständigt jämför oss med varandra. Utan jämförelser, ingen avundsjuka. Därför avundas vi i första hand dem som vi betraktar som våra likar.

– Den som jobbar på golvet blir oftast inte avundsjuk på chefen, säger Nina Korvela.

Vad är det då vi avundas? På arbetsplatsen kan det vara löneförhöjningar eller att någon avancerar. Men också sådant som rör det privata planet, som att vi upplever att någon är mer välklädd eller har det bättre ekonomiskt ställt.

Men framför allt är det relationen till chefen som är boven i dramat.

– Chefens gillande framkallar avund. Inte minst om det kommer en ny medarbetare som chefen omedelbart fattar tycke för. Överhuvudtaget tenderar avunden att slå till när saker och ting förändras i gruppen, även om det är små förändringar, säger Nina Korvela.

 
Så hanterar du din egen avundsjuka:
  • Sluta jämför dig med andra. Jämför dig med dig själv och din egen utveckling.
  • Börja acceptera att människor är olika och att livet inte alltid är rättvist.
  • Utveckla din förmåga till tacksamhet och var nöjd med det du har.
  • I stället för att visa förakt – träna på att ge beröm åt den du avundas.
  • Identifiera vad den inre brist avunden är ett tecken på och använd den kunskapen för att nå egna mål.

Så hanterar du andras avundsjuka:

  • Observera vad som händer, så att du har underlag för att upptäcka avundsjukan.
  • Ta hjälp av ditt nätverk. Sök stöd hos chefen eller vänner och familj.
  • ”Fetta in fjädrarna” eller skaffa en mental skyddsdräkt så att elaka kommentarer lättare rinner av dig. Det gör du bäst genom ökad kunskap om avundens väsen och dess uttryck.
  • Acceptera och försök vara glad över att du har avundsvärda egenskaper.
  • Om läget är riktigt allvarligt, sök professionellt stöd, till exempel hos en terapeut.

Källa: ”Avund och konkurrens – känslor i vardagen” (Natur & Kultur) av Marta Cullberg Weston

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin