Läs senare

Bara teknik räcker inte

musikYoutubeklipp och självinstruerande datorprogram kan vara bra verktyg när barn ska lära sig musik. Men de kan aldrig ersätta förskollärarnas roll, visar färsk forskning.

12 okt 2016

Hur kommer det sig att du har forskat om barns samspel och lärande i förhållande till musikteknologi?
− Jag fick en förfrågan om att vara med i EU-projektet MIROR. Det handlade om att utveckla ett självinstruerande datorprogram i musikimprovisation för barn. Jag och en annan forskare skulle studera barn i fyra- respektive åtta­årsåldern som gick i svensk förskola eller fritidshem, när de använde pro­grammet utan att lärare eller kamrater fanns med. Resul­tatet skulle jämföras med stud­ier som utförts på samma sätt i andra EU-länder. Det var ursprungstanken. När vi träf­fade barnen, började vi tänka om.

Hur menar du?

− Vi märkte att barnen snabbt tappade intresset för dator­programmet och avbröt aktiviteten. Fyraåringarna sökte bekräftelse och hjälp hos förskolläraren. Ju yngre barnen var desto mer stöd behövde de. Men eftersom observationerna skulle jämföras med barn i andra länder, kunde vi inte tillåta någon kontakt med läraren. Det var då som vi bestämde oss för att förändra studien. Vi utökade undersökningen med att även observera vad som hände när sexåringar gavs möjlighet att involvera vuxna och kamrater i sitt användande av musikprogrammet.

Kan du kort berätta om hur musikprogrammet fungerar?

− Programmet, som heter MIROR impro, installeras på en dator som ansluts till en synthesizer. När den som spelar på synten gör en paus, ”svarar” datorn och spelar tillbaka ett svar som låter snarlikt. Barnet och datorn ska turas om att spela och förhoppningsvis uppstår det en musikalisk dialog. Eftersom programmet uppges vara självinstruerande är det tänkt att en lärare är överflödig i lärandeprocessen.

Hur har du gått tillväga?

− Totalt ingår 21 barn på en förskola och ett fritidshem i studien. Jag har videofilmat när barnen provar musikprogrammet och sedan analyserat deras handlingar, kommunikation och samspel. Det är fram­för allt observationerna av sexåringar på förskolan eller i fritidshemmet som ligger till grund för avhandlingen, eftersom de får ha kontakt med lärare och kamrater när de använder programmet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Även om tekniken sägs vara självinstruerande och ska fungera som en artificiell lärare, visar resultaten att när en person med mer erfarenhet, exempelvis en förskollärare, engagerar sig och samspelar med barnen ökar möjlig­heterna att utveckla lärandet. Förskolläraren kan behöva förklara på vilka olika sätt som datorprogrammet kan an­vän­das. Det har också stor betyd­else att förskolläraren hjälper barnen att sätta in aktiviteten i ett sammanhang så att den blir meningsfull för dem.

− Det förvånade mig hur barnens låtsaslekar och tidigare erfarenheter av till exempel konserter eller körsång, fick sådan betydelse när de använde programmet. Några av barnen lekte att de var konsertpianister när de spelade på synten, trots att de var oerfarna pianister. Ett annat barn med körerfarenhet lekte att hon var körledare och instruerade sina kamrater hur de skulle spela. Som förskollärare kan det vara viktigt att vara med och delta i barnens låtsaslek för att hjälpa dem att göra aktiviteten meningsfull.

Kan du ge exempel på hur förskollärarens samspel med barnen leder till lärande?

− Ett exempel är när läraren började med att förklara för två sexåringar hur de kunde använda datorprogrammet på fler sätt än att bara spela på synten. Sedan utforskade de tillsammans olika funktioner i datorprogrammet. De prövade till exempel om synten kunde låta som olika fordon eller vilka ljud som uppstod när de drog med fingrarna över tangenterna och lekte att en skateboard körde över tangenterna. Genom att den vuxne både instruerade och ramade in aktiviteten som en låtsaslek, blev barnen mer engagerade och kunde ta till sig nya musikaliska erfarenheter.

Är det någon teoretiker som har stor betydelse i din avhandling?

− Ja, Lev Vygotskij. Avhandlingen bygger mycket på hans syn på lärande, som bland annat handlar om att barn lär sig i samspel med andra och av personer som är mer erfarna. Läraren har därför en mycket viktig roll att fylla. Vygotskij framhåller också lek­ens betydelse för att skapa mening åt aktiviteter. Han menar att det är genom meningsskapande som lärande kan ske.

Kommer det att bli mer musikteknologi på förskolan i fram­tiden? Och vad kan den tillföra?

− Ja, det blir nog mer vanligt. Framför allt genom program som Spotify och Youtube, som barnen redan är bekanta med. Musikteknologin kommer att underlätta för barnen att vara med och välja ut låtar som de känner igen och gillar.

− Jag är själv förskollärare och vet att musiken på förskolan ofta blir ett medel för att lära sig andra saker, till exempel språk. Genom ny teknik kanske musiken kan bli mer ett ämne i sig, till exempel genom att det är enkelt att lyssna på musik tillsammans på Spotify och kanske även få igång samtal om hur musiken låter.

Går det att överföra dina resultat till datorprogram och appar som inte handlar om musik?

− Ja, det tycker jag. Som lärare behöver man ha ett kritiskt förhållningssätt till teknologin och vara medveten om vilken syn på lärande som datorprogrammet eller appen grundar sig på. En fråga som lärare kan ställa sig är om det mekaniska lärandet som sker via datorprogrammet är tillräckligt eller om det också behövs en dialog med barnet för att lärandet ska utvecklas.

Hur kan förskollärare ha nytta av din avhandling?

− Jag hoppas att de ska bli stärkta i sitt självförtroende och förstår hur stor betydelse de har för barns lärande, även när den digitala teknologin blir alltmer vanlig på förskol­orna.

Vem: Pernilla Lagerlöf, forskare och universitetslektor, vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.

Vad: Avhandlingen Musical play: Children interacting with and around music technology.

Hur: Pernilla Lagerlöf har videofilmat 21 barn i förskola och fritidshem som provar musikprogrammet MIROR och sedan analyserat deras handlingar, kommunikation och samspel.

Avhandlingen Musical Play: Children interacting with and around music technology kan laddas ner på: https://gupea.ub.gu.se/

Så kan du jobba

På exempelvis Spotify och Youtube är det lätt att hitta låtar som barnen tycker om och kan relatera till. Utnyttja den möjligheten till att spinna vidare på utforskandet av olika musik tillsammans, tipsar Pernilla Lagerlöf:

  • Välj ut en låt som ni lyssnar på tillsammans.
  • Spela upp låten i olika versioner. Prata om hur det låter. Exempel på frågor: Vad finns det för skillnader och likheter mellan versionerna? Går låten snabbt eller långsamt? Vilka instrument hörs? Hur låter sången?
  • Uppmuntra barnen att lyssna och känna musiken i sin kropp. Musik handlar inte bara om att spela och sjunga, utan lika mycket om att lyssna. Övningen handlar om att träna musiklyssning och utveckla barnens förmåga att prata om och analysera musik.

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin