Läs senare

Barn lär sig matte med hela kroppen

ForskningTa in vad barnen visar också – inte bara vad de säger. Det rådet ger Gabriella Gejard, som forskat om matematiklärande i förskolan.

Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars/Agent Molly & Co

Barn kan kommunicera matematik med sin kropp, inte bara med prat, visar din forskning. Vad betyder det?

– När ett barn inte kommer på ordet ”rektangel” ritar barnet en stor rektangel i luften framför sig. Barnet visar en kroppslig förståelse för det som barnet håller på med. Som pedagog ska man inte bara lyssna på det barnen säger, utan även ta in vad de visar. Det är också matematiklärande.

Är det viktigt att de yngsta barnen vet vad en rektangel är?

– Forskare tvistar om det. Det vi vet från forskning är att tidiga erfarenheter är viktiga för det framtida matematiklärandet och då kan det vara en viktig kunskap. Men det viktigaste är inte att barn kan namnge formerna, utan att förskolläraren uppmuntrar till diskussioner, om exempelvis likheter och olikheter hos formerna, som utgår från barnens förförståelse.

Om ett barn målar en kvadrat visar ju barnet att förståelse finns.

Hur kan en förskollärare göra det?

– Det kan handla om att vara närvarande och fånga upp barns tankar och idéer i leken. Man kan hjälpa till att ge barnen det matematiska språket som de inte kan förväntas ha fullt ut. Förskollärarens kunskaper i matematik blir avgörande för hur det lyckas. Att exempelvis uppmärksamma kvadratens och rektangelns likheter kan göra att barn förstår att det finns många olika ”fyrhörningar” och att formerna har något gemensamt.

Gabriella Gejard

Gabriella Gejard har en bakgrund som förskollärare och är adjunkt vid Uppsala universitet. Hon undervisar på förskollärarprogrammet och deltar även i ett forskningsprojekt om mobila förskolor.

Du har gjort observationer på två förskolor under åtta månader och valde att fokusera på geometri. Varför?

– Mycket av aktiviteterna jag såg handlade om geometri. På ena förskolan höll de just på med ett temaarbete om fordon. De såg till exempel att trafikskyltarna hade geometriska former. Jag märkte att barn spontant använde begrepp kopplade till geometri och den rika språkliga miljön blev påtaglig.

Vad såg du i miljön som underlättade det matematiska lärandet?

– Ute fanns till exempel ett stort fiaspel, en orm bestående av geometriska figurer, en hopphage med siffror. Inne fanns en bygg- och konstruktionshörna med geomag-material bland annat, och bordet som barnen byggde på var försett med speglar. Att bygga på speglar gav barnen en större möjlighet att utforska både höjd och djup i konstruktionerna.

Hur viktig är miljön för lärandet?

– Det behövs en genomtänkt miljö, men också pedagogiska tankar. Material blir inte pedagogiskt bara för att det finns där, det krävs att barn och pedagoger tillsammans fäster uppmärksamhet på olika aspekter av det.

Du har också tittat på organiserade aktiviteter, där förskollärare först har läst för barnen om geometriska former och sedan har barnen fått måla formerna. Vad visade din studie?

– Forskning har visat att om man först läser böcker med ett matematikinnehåll och sedan stimulerar med uppföljande aktiviteter är det gynnsamt för det matematiska lärandet. Men när jag tittade lite mer noggrant såg jag att det inte är så enkelt att föra över kunskap och begrepp mellan olika aktiviteter.

Vad var det som var svårt?

– Barn som visste vad en kvadrat var vid läsningen kanske inte kom på begreppet kvadrat när de skulle måla. Men det verbala är inte alltid det viktigaste. Om ett barn målar en kvadrat visar ju barnet att förståelsen finns. Att pedagogen och ett av barnen inte lyckades skapa gemensam mening i målningsaktiviteten fick konsekvenser för hur barnet förstod uppgiften.

Vad skulle förskolläraren ha gjort?

– Förskolläraren behöver tydligt rama in aktiviteterna och berätta vad man förväntar sig av barnen. Om pedagogen sedan vill höra begreppet är det bäst att ställa frågan helt rakt: ”Vad är det för form du målar?”

Vad hoppas du att slutsatserna i dina studier leder till?

– Att förskollärare får mer kunskap om hur förskolebarn skapar mening och lär matematik i vardagen och att de gör det med fler resurser än talet. Att det kan bidra till ett utvidgat synsätt och bli bra underlag för diskussion.

Vad är ditt tips till förskollärare som vill förkovra sig mer i ämnet?

– Fortsätt vara nyfiken och läs på! Det har kommit flera avhandlingar om matematik i förskolan de senaste åren. Diskutera sedan tillsammans i arbetslaget och ha levande samtal i gång om de här frågorna.

Om du skulle ha möjlighet att resa tillbaka i tiden och ge ett gott råd till dig själv som nyexaminerad – vad skulle det vara?

– Att våga göra matematik! Att inte tycka att det är så läskigt. Många förskollärare kopplar matematik till sin egen skolgång och blir rädda för det. Men det är inte farligt. Bara våga testa!

Avhandlingen heter Matematiserande i förskolan: Geometri i multimodal interaktion, Uppsala universitet, 2018.

Fråga

Hur återhämtar du dig under julledigheten?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin