Läs senare

Barnets biologiska behov: hjärnan och annat

Det fysiska barnetDet är viktigt att förstå vad hjärnan betyder för barns utveckling.

av Erik Ignerus
26 feb 2020
26 feb 2020
Max en timme skärm om dagen. Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s nya riktlinjer bör barn under ett år inte ha någon skärmtid alls, barn mellan 1 och 4 bör sitta max en timme framför skärmen. Syftet är främst om bättre sömn och minskat stillasittande.
Illustration: Mia Nilsson

Utvecklingen av hjärnan under förskoleåren

De första åren

Under barnets två första år sker en kraftig synapsbildning i den främre delen av hjärnan och pannloben används mer och mer. Barnet utvecklar det explicita minnet, som används för att komma ihåg fakta och händelser. Det kan minnas var saker finns, till exempel att dockan ligger i sängen eller att skorna står i hallen. Mellan ett och två år säger barnet sina första ord, motoriken utvecklas och koordinationen förfinas.

Två till tre år

Synapsbildningen planar av och många som inte används försvinner. Barnet kan i den här åldern ha svårt att fokusera tankarna på en sak, med tiden blir det desto mer fokuserat. Ett barn som är två och ett halvt år gammalt kan rita streck och cirklar, känner igen sig på bild och har ett ordförråd på cirka 200 ord. Vid tre års ålder pratar det mycket och har ett förråd på omkring 500 ord.

Fyra och fem år

Hos fyraåringen utvecklas delar av hjärnan som har betydelse för uppmärksam­heten. Motoriken och koordinationen mellan öga och hand är vid det här laget väl utvecklade och barnet kan till exempel knäppa knappar och klippa. Ordförrådet består nu av ungefär 1 000 ord. När barnet är fem är hjärnan inte längre lika formbar. Synapsbildningen i hjärnan blir mer selektiv och nervbanor som inte används trimmas bort.

Källa: Hjärnfonden

Det är inte bara för barn med diagnoser som vi behöver kunskap om hjärnan. Alla ungar har en hjärna, alla ungar utvecklas, och vi behöver förstå det.

Lena Aronsson, som i höstas doktorerade med avhandlingen När förskolan möter neurovetenskap. I Förskolan 7 – 2019 kunde du läsa en längre intervju med henne.

 

Så kan ni sänka volymen

Ljudtrötthet är vanligt bland anställda i förskolan, visar forskning. Men buller och höga ljudnivåer påverkar förstås även barnen. Här är tre knep för att få bukt med problemen!

Renovera
Det går till exempel att sätta in ljuddämpande mattor och se till att undvika hårda och släta väggar.

Materialval
Använd lekklossar av mjukare material, eller skärmar och gardiner som dämpar ljud. Undvik skramlande tallrikar och stolar när ni äter.

Pedagogik
Vid samlingar och matsituationer kan det vara bra att börja med en tyst stund. Prata själv med låg röst och spring inte omkring.

Tipsen har tidigare publicerats i tidningen och kommer från Per Edberg, förskolärare, huvudskydds­ombud i Umeå och ledamot i Lärarförbundets arbetsmiljöråd.

 

Det är jätteviktigt att barn tidigt får lära sig hur hjärnan fungerar. Det handlar om att ge barn möjlighet att lära känna sig själva. Men framför allt är det nödvändigt att pedagoger förstår hur mycket ­hjärnan betyder för små barns utveckling och välmående – så att de kan skapa en så bra ­vardag som möjligt. David Edfelt, psykolog och författare till boken Hjärna i förskolan, i en intervju med Psykologtidningen.

 

”Barn ska kunna utvecklas i en hälsofrämjande och trygg miljö”

Monica Wester är sjuk­gymnast och talesperson för organisationen Barnverket som vill att barns hälsa och välbefinnande ska tas på större allvar i skola och förskola.

Vilka är ni som driver Barnverket och vad är ert mål?

– Vi är föräldrar och personer med bakgrund och kompetens inom barns utveckling, hälsa och lärande. Som till exempel läkare, sjukgymnaster, psykologer och pedagoger. Målet är att hela skolväsendet ska ha ett barn- och elevhälsoperspektiv och att alla barn ska
ha förutsättningar att må bra och utvecklas optimalt i en trygg, säker och hälsofrämjande miljö, med hänsyn till hjärna, kropp och sinnen.

Vilka ser ni som de största problemen när det gäller barns hälsa i förskolan?

– Avsaknaden av förebyggande riskbedömningar utifrån ett barnhälsoperspektiv är ett problem. Men också stora barngrupper, låg personaltäthet och outbildad personal. Digitaliseringsstrategier som inte är anpassade efter ålder och mognad, och utifrån hjärnans och kroppens utveckling och behov. Den fysiska miljön, när det gäller ljud, ljus och luft. Samt bristen på yta, inne och ute.

För att få bukt med problemen du beskriver vill ni få till en så kallad ”barnskyddslag”, vad går den ut på?

– Syftet är att skydda barns psykiska och fysiska utveckling och främja deras hälsa. Den ska vara en garanti för att alla beslut som påverkar våra barn ska vara förankrade hos medicinsk och hälsovetenskaplig expertis. Vi tycker att man måste säkra att det görs ordentliga förebyggande riskbedömningar i befintlig verksamhet, samt vid förändringar på alla nivåer.

 

”Vi har ett stort och växande hälsoproblem i samhället. Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Ökad inomhusvistelse och brist på dagsljus är definitivt ett av de viktigaste orsakssambanden, även om det behövs mer forskningsbelägg för orsakssambandet mellan ljuspåverkan och utveckling av mental ohälsa, speciellt depressiva besvär inklusive årstidsbunden depression.” Arne Lowden, forskare vid Stressforskningsinstitutet, i ett pressmeddelande från Arbetsmiljöverket.

Fråga

Vad tror du skulle kunna locka fler att bli förskollärare?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin