Läs senare

Blicka bakåt gör dig gott

SupportenFramrutan ska vara större än bakrutan, titta framåt och ta nya tag. Vi lever i en hurtig, framåtblickande tid där det nästan kan var lite fult att vara nostalgisk och drömma och tänka på svunna tider.

15 Jan 2018
Illustration: Istock

– Vi är bra på att planera framåt men det är minst lika nödvändigt att fundera på var vi kommer ifrån. Nostalgi spelar en viktig roll för oss människor, säger Per Johnsson, föreläsare i nostalgi och docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet.

Att aktivt jobba med att fundera på vad vi har varit med om ger en mer balanserad bild av oss och vår historia, vår familjs och våra äldre släktingars liv. Det ger en hälsosam känsla av att ingå i ett sammanhang. Och vi behöver se både det som varit bra och det som varit svårt.

– Det som är bra får oss att må bra i själen och det som varit dåligt kan vi lära oss av, säger Per Johnsson.

Så nostalgi, vad är det då? Svartvita, lite gråsuddiga bilder på mormorsmor i knut, förkläde och ett stramt leende mot kameran. Ett torp med körsbärsblom och kaprifol. En doft av kanel från nybakade bullar. Minnen om svunna dagar? Jo. Så är det. Nostalgi är liksom lite vemodigt, en stilla bris om att livet pågår och dagar försvinner.

Vi googlar så fort vi inte minns i stället för att faktiskt lägga saker på minnet.

– Att gå tillbaka i tiden är också att bli medveten om att vi alla går mot döden, och det skapar den där bitterljuva känslan. Om man tittar på fotografier från sin egen ungdom kan man kanske känna det där dubbla, att det finns många fina minnen men också, tänka att då var jag så ung, snygg, smal, säger Per Johnsson.

Nostalgi har människor använt sig av i alla tider för att utnyttja gammal kunskap och att skapa mening. Men själva begreppet nostalgi skapades på 1600-talet. Då var nostalgia ett sjukdomstillstånd, något de unga soldaterna drabbades av på fältet, en enorm hemlängtan.

– Det var så illa att soldat­erna blev helt obrukbara, apatiska, de kunde överhuvudtaget inte röra sig så dåligt mådde de, säger Per Johnsson.

Så släpper du loss nostalgin

  • Hjärnan tänker och minns i bilder. Därför är det bra att fundera över vilka bilder du har från din barndom.
  • Sätt dig en stund och fundera, kanske titta i ett fotoalbum eller prata med någon som också har minnen från din barndom. Välj en scen eller plats och försök göra den så tydlig som möjligt med detaljer, färger och dofter.
  • Bestäm dig för att själv göra något som du förknippar med ett positivt minne. Det gör att du kopplar på flera sinnen som stärker ditt nostalgiska minne. 
  • Låt de nostalgiska vackra ögonblick finnas med i vardagen, plocka fram ett foto som påminner om något och sätt på kylskåpet, eller gör ett vackert fotoalbum med fina bilder.
  • Klistra gärna in även andra saker, ett bokmärke, en lavendelkvist, något som påminner om dina nostalgiska minnen.

Källa: Per Johnsson, föreläsare i nostalgi och docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet.

Behovet av att ha kontakt med sin historia är alltså viktigt. Vi kan använda vårt förflutna som en lugnande snutte­filt när livet känns svårt. Något som är vackert skildrat i Vilhelm Mobergs Utvandrarna där ett astrakanäpple hjälper Kristina från Duvemåla att nå frid inför döden. I sin dödsstund kopplar hon samman astrakanäpplena, doften och synen av dem, med hemma, trygghet och lugn.

Det är bra att försöka koppla på så många sinnen vi kan när vi tänker på minnen. Då blir det desto starkare. På biologispråk heter det amodalperception. Neuroner i hjärnan är sammankopplade och gör att när du känner en smak så sprider sig den till ljud-, känslo- och doftminnet.

Scener och bilder hjälper oss att minnas. Hur såg det ut när du satt i mormors kök som liten, var stod kakburken, hur doftade kaffet, hur kändes stolen där du satt? Ett sätt att ytterligare stärka sina minnen kan vara att faktiskt göra som man gjorde tidigare, som att safta, sylta och göra inläggningar. För att maxa nostalgieffekten ska vi alltså se till att koppla på så många sinnen det bara går, och på så sätt verkligen levandegöra minnet.

– Fundera på hur det doftade vid ett speciellt tillfälle, utgå från en god stund där du känt dig trygg och mått bra och se vilka associationer du kan länka till det tillfället.

Nyttan med nostalgi för den mänskliga själen är alltså att den får oss att känna oss som en del i tidslinjen, att det finns ett före och något efter. Men det är också ett bra sätt att skaffa sig själv lite mod och stöttning när livet är tufft.

– Man kan minnas tillfällen där man känt sig bra och genomfört svåra saker, att man klarat av sådant som kanske först känts omöjligt. Det är ett bra verktyg för att kunna genomföra saker som känns svårt i stunden, säger han.

För att vandra längs den nostalgiska stigen är ett sätt att möta olika bilder av ens jag, att vi faktiskt har och har haft lite olika roller. Att vi är flerdimensionella, något som är lätt att glömma om vi befinner oss i kris, tvivlar på oss själva och vår kapacitet.

– Inom psykologin pratar man om något som heter det berättande självet, det är historien om sig själv, alla berättel­ser som skapar oss. Vi är våra berättelser, och vi kan behöva hjälp med att utveckla dem.

Barn behöver hjälp från oss vuxna att nyansera och minnas berättelser om sig själva. Det kan man göra genom att då och då hjälpa dem att få syn på förändringar kopplade till tiden.

– Man kan exempelvis jämföra en sommar med en och annan och på så sätt också visa att barnet har utvecklats, att det nu kan andra saker än tidigare. Nu har du lärt dig att cykla, att läsa, att knyta skorna.

Vi vuxna kan också behöva hjälpa oss att se vad vi har utvecklat. Något som kan vara ännu viktigare i en värld där vi får väldigt mycket intryck i nuet.

– Vi googlar så fort vi inte minns i stället för att faktiskt lägga saker på minnet. Googla är inte allt, vi har ett eget minne som är bra och viktigt att träna, säger Per Johnsson.

För att göra en nostalgi­insats behöver vi stanna upp, sätta oss ner och välja ut vissa ögonblick som säger något om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tycker om. Att göra ett klassiskt fotoalbum kan vara ett bra sätt att fånga tiden. Man gör ett val av bilder, avgränsar och ger hjärnan utvalda bilder att skapa associationer till. Det kan vara att vi åt på en speciell restaurang när vi träffade vår käresta eller att titta på hur barnrummet såg ut under ett visst år. Kanske någon fin tapet som man låg och tittade på innan man somnade. Det viktiga är att det blir konkret, att hjärnan har något att ta avstamp ifrån.

Fråga

Vad skulle betyda mest för att din arbetsmiljö ska bli bättre?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin