Läs senare

Boksatsning gav nya utmaningar

Från bokdiskussioner i personalrummet till föredragshållare om barnböcker på Bok- och biblioteksmässan. För Gunvor Landstedt och hennes kollegor på förskolan Viljan i Kungälv har utvecklingsarbetet bjudit på en annorlunda resa.

10 Nov 2010

Foto: Joakim Roos
Det är tre dagar kvar till årets stora bokmässa i Göteborg när Förskolan träffar litteraturgruppen på förskolan Viljan. Gruppen, som består av Gunvor Landstedt, Helén Grönberg och Anna Winberg, ska delta i ett seminarium på mässan, som arrangeras av ett bokförlag. De ska bland annat ge sin bild av hur de uppfattar pojkars och flickors roller i böcker och hur de arbetar med barnböcker i förskolan. Därför är det här mötet lite annorlunda än det brukar vara när de slår sig ner vid bordet i förskolans personalrum för en timmes barnboksdiskussioner, med en hel del nerver i luften,

–Det känns jättekul men ganska nervöst, säger Gunvor Landstedt, som är den som ska stå vid mikrofonen på mässan.

När litteraturgruppen bildades för två år sedan hade de aldrig kunnat föreställa sig att den skulle fungera som bollplank åt ett bokförlag. Då var förskolan nyöppnad och det fanns många praktiska saker att ta itu med. En litteraturgrupp bildades för att se till att det fanns genomtänkt och uppdaterad facklitteratur till personalen och böcker som stimulerar till nyfikenhet, fantasi, kreativitet och kritiskt tänkande åt barnen. Andra arbetsgrupper fick ägna sig åt utemiljön, pedagogisk dokumentation, inredning, arbetsmiljö, roligheter och firandet av traditioner. Personalen har valt att vara med i en eller flera arbetsgrupper efter intresse och kan byta varje år om de vill fördjupa sig i något annat.

I litteraturgruppen handlade diskussionerna ganska snart mest om barnböcker.

–Vi pratade mycket om vad vi vill förmedla till barnen genom böckerna, säger Gunvor Landstedt.

–Och vi kände att vi ville kunna erbjuda något utöver de vanliga klassikerna för mångfaldens skull, säger Helén Grönberg.

Utbudet på biblioteket är bra, tycker de, men tillfällena att ta sig dit är begränsade. Samtidigt tyckte, kanske framför allt förskolans chef och vd Vesna Birkedahl, att barnböckerna i Foto: Joakim Rooshandeln ”som bara är det gamla vanliga” ofta är onödigt dyra. När hon var ute och handlade kläder till sina egna barn stötte hon av en slump på några barnböcker som såldes i klädbutiken . Hon gillade både de lite annorlunda historierna och illustrationerna och uppskattade den lite enklare kvaliteten, med mjuka pärmar, som kunde hålla priset nere. Därför tog hon kontakt med förlaget för att få veta mer om deras utbud. Kontakten växte till ett samarbete och nu skickar förlaget en del av sina barnboksmanus till Viljans litteraturgrupp som provläser för barnen och lämnar synpunkter. I utbyte får förskolan böcker när de är tryckta och klara.

–Det här samarbetet har höjt ribban rejält för oss. Det sätter lite press på oss, men på ett positivt sätt, säger Helén Grönberg.

–Sedan känns det ju roligt om vi kan bidra till att böckerna blir bättre.

Förlagets nisch är böcker där man utmanar traditionella, stereotypa roller och mönster och försöker föra in mångfald och karaktärer från olika generationer i historierna.

–Barnen tycker att det är jättekul när morfar och mormor och andra äldre får vara lite tokiga i böckerna istället för bara barn, säger Helén Grönberg.

–Men ska det bli bra så räcker det inte att bara byta rollerna. Till exempel var vi rätt kritiska till ett manus där man har bytt roller på mamman och barnet och där mamman framstod som ganska fjantig.

Bra böcker är sådana som väcker tankar och funderingar, tycker de. Och med roliga och spännande illustrationer som man kan återkomma till för att upptäcka något nytt. Men för övrigt kan gruppens åsikter skilja sig ganska mycket.

Innan Anna Winberg kom med i gruppen hade Gunvor Landstedt och Helén Grönberg rensat bort några traditionella titlar som de inte tyckte var bra, men som Anna Winberg ställde in i hyllorna igen eftersom barnen tycker om dem.

–Jag menar att vi ska ha ett barnfokus. Gillar barnen böckerna så är det också viktigt, säger hon.

I området Ytterby, där förskolan ligger, bor mest så kallade ”kärnfamiljer ”och varken i bostadskvarteren eller i förskolan finns någon kulturell mångfald att tala om. Därför tycker de att det känns extra viktigt att försöka få in mångfalden på andra sätt, som genom böckerna. Men det kan vara svårt att hitta böcker som gör det på ett bra, okonstlat sätt.

–På biblioteket finns det ganska gott om böcker som handlar om barn från andra länder, men de barnen lever oftast helt annorlunda liv och gör helt annorlunda saker, som att rida på elefanter. I vår verklighet klär sig och lever de flesta som kommer från andra länder precis som vi, säger Gunvor Landstedt.

Under året har hela förskolan arbetat med projektet lika/olika och utgått från en bok som heter Min familj. I boken finns alla möjliga typer av familjekonstellationer, som ensamstående föräldrar, ”plast-familjer” och familjer med två mammor. Pedagogerna pratade mycket med barnen om att familjer kan se ut på en massa olika sätt.

–Då tvingades vi att brottas med våra egna värderingar och uppfattningar. Jag trodde exempelvis för min egen del att jag hade gjort upp med det här för länge sedan, men tyckte faktiskt att det var lite knepigt när vi läste boken för barnen första gången, säger Gunvor Landstedt.

–Vi funderade över vad vi skulle få för frågor av barnen. Och hur vi skulle svara på dem.

Det har hänt att föräldrar har undrat över böcker som de läser för barnen.

–Då förklarar vi vad det handlar om hur vi tänker, säger Helén Grönberg.

–Till exempel finns det en bok som handlar om hur blodet sprutar, men då blodet är ketchupblod. Barnen tycker det är så spännande och har pratat om blod som sprutar där hemma och då är det ju någon förälder som har reagerat, säger Anna Winberg.

Arbetet i litteraturgruppen har gjort dem mer sammansvetsade som kollegor samtidigt som de har utvecklats som pedagoger genom alla diskussioner, tycker de. Dessutom har de roligt och engagemang smittar av sig, De medvetna bokvalen har också satt prägel på hela förskolans verksamhet, som i de gemensamma projekten.

–Alla kanske inte tänker på vilket jättebra verktyg barnböcker är i förskolan och att man kan använda dem på så många olika sätt, säger Helén Grönberg.

–Det är svårt att mäta effekten av det som vi försöker ge barnen genom böckerna men vi hoppas att det ska märkas på lång sikt att barnen har acceptans för mångfald och olikheter.

Nu är gruppen på jakt efter böcker som handlar om ljud eftersom det ska bli nästa projekt på förskolan. En ganska svår uppgift, men de hoppas kunna få en del tips på mässan. Vad som händer med litteraturgruppen i framtiden vet de inte riktigt. Men det är inte omöjligt att de kommer att ge sig på att skriva en egen barnbok.

–Jag tror faktiskt att vi skulle klara det nu. Det finns ju kvällar och lov som vi kan använda till det, säger Gunvor Landstedt och får medhåll av kollegorna.

En avgörande förutsättning för att verksamheten och personalen ska utvecklas är att det finns en struktur och tid avsatt på schemat, menar Vesna Birkedahl, som har lagt ner mycket arbete på det. Till exempel för att de olika arbetsgrupperna ska kunna gå ifrån på dagtid för att diskutera ostört med varandra.

–Vi är inne på den femte varianten av schema nu och jag funderar faktiskt på att ta patent på det, säger Vesna Birkedahl och skrattar.

–Folk som kommer till oss på studiebesök brukar bli mycket imponerade av vårt schema. Innan utvecklings- och planeringstiden var schemalagd var det mycket av det vi ville göra som föll bort.

När hon startade förskolan Viljan så ville hon att verksamheten skulle arbeta Reggio Emilia-inspirerat. Hon gillar det förhållningssättet och tycker att det är viktigt att personalen har något gemensamt att samlas kring. Nu går 70 barn här, uppdelade på fyra avdelningar, med tre pedagoger på varje. Ett uttalat mål är att barnen och personalen hela tiden ska växa och utvecklas.

–Ett problem som jag har sett är att propåerna om att arbeta Reggio Emilia-inspirerat ofta kommer uppifrån, från cheferna i stadsdelsförvaltningarna, utan att personalen får rätt förutsättningar för att klara av det, säger hon.

Att personalen får möjlighet att använda schemalagd tid till utveckling, information och planering gör inte verksamheten dyrare, säger hon. Det handlar om organisation.

För att alla pedagoger ska ha samma gemensamma plattform finns det några grundläggande kurser som alla går, som i barns lärande ur ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt och naturvetenskap i vardagen. Andra kurser väljs efter intresse.

–Nu när vi ska arbeta med ett projekt om ljud har Chalmers tekniska högskola varit här och haft en föreläsning för all personal. Tre pedagoger har valt att fördjupa sig och går en kurs under året i musikaliskt skapande.

–Jag kan inte erbjuda extralöneökningar för de som går kurser eftersom alla gör det. Men det syns i cv:t och deras personliga utveckling men framför allt på engagemanget i huset. Det är när jag hör personalen börja diskutera eller prata med glädje om någon kurs de går eller har gått som jag verkligen känner att jag gör något som är meningsfullt.

Till skillnad från de flesta andra förskolechefer är Vesna Birkedahl personal- och beteendevetare utan bakgrund som förskollärare.

–Därför har jag blivit ganska ifrågasatt innan jag startade förskolan. Men personligen ser jag det som en styrka att jag är bra på att stötta, leda och coacha.

–Min roll som förskolechef är att skapa förutsättningar så att pedagogerna kan få arbeta så störningsfritt som möjligt.

Ibland kan ett utvecklingsarbete också leda till något helt annat än vad som var tänkt från början, som för Viljans litteraturgrupp.

–Man ska inte dra sig för att testa nya saker eftersom man aldrig vet vilka möjligheter det kan leda till, säger Vesna Birkedahl.

Viljans schema för planerings- och utvecklingsarbete (i förenklad form):

Reflektion: En timmes reflektion per arbetslag och vecka. Varannan gång med en specialpedagog och varannan gång med Vesna Birkedahl (chefen).

Veckoplanering: 30 minuter per vecka med en personal från varje arbetslag (roterande) som tillsammans med Vesna Birkedahl tar beslut i olika frågor som rör hela förskolan.

Arbetsgruppsmöten (i litteraturgruppen med flera): En timmes diskussion per vecka i gruppen som ansvarar för ämnet för hela förskolan.

Barnfri tid: En timme per vecka för dokumentation, reflektion eller utvärdering av projektarbete. Kan även göras på distans.

Avdelningsplanering: En timme per vecka. Två avdelningar turas om att gå ifrån för att planera verksamheten för de två kommande veckorna.

Förtroendetid: 30 minuter per vecka för läsning och fördjupning i litteratur.

Studiedagar: Fyra dagar per år för fördjupning i aktuella ämnen.

Alla artiklar i temat Vägar att utvecklas vidare (11)

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin