Läs senare

Brobyggare får romska barn till förskolan

Romer i Sverige har i flera sekel utsatts för diskriminering. Än i dag går många romska barn inte i förskolan.

13 okt 2014

När regeringen våren 2014 presenterade sin vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande under 1900-talet var det ingen trevlig läsning. Rapporten beskriver ett omfattande förtryck genom historien och romer är fortfarande en utsatt grupp. Bland annat går många barn inte i förskola och många avslutar inte skolan med godkända betyg.
– För att gå framåt måste vi kunna historien. Romer har inte varit välkomna i skolan, de har tvångssteriliserats och man har tagit ifrån dem barnen. Det är väldigt individuellt men en del romer håller hårt i sina barn och litar inte på myndigheter. Och vissa anställda på myndigheter tror inte heller på romer. Det finns en väldigt stor förtroendeklyfta, säger Claudia Daniel, som studerar interkulturell pedagogik och är brobyggare.

Brobyggarna i Helsingborg finns inom arbetsförmedlingen, socialförvaltningen, på lärcentrum och inom skolan och förskolan.

De är en del av regeringens långsiktiga strategi för romsk inkludering och målet är att vid år 2032 ska den rom som fyller 20 år ha samma möjligheter i livet som alla andra. Helsingborg är en av fem pilotkommuner. Claudia Daniel jobbar särskilt mot barn i förskolan men hon hjälper också sina två kollegor som arbetar med elever i grundskolan.

– Vi brobyggare har själva romsk bakgrund och finns till hands som stöd och kulturtolkar. Vi kan förklara för romer hur samhället fungerar och hjälpa skolan att förstå romernas historia och kultur, säger Claudia Daniel.

Hittills har Claudia Daniel främst jobbat mot skolan och inte hunnit ha så många ärenden med förskolebarn. De hon haft har rört sig om barn med hög frånvaro, eller att förskolan velat göra en anmälan till socialtjänsten. I de flesta fall har hon kunnat göra skillnad genom att prata med familjerna och pedagogerna.

– Ibland har det handlat om en så enkel sak som språk. Vissa uttryck, som ”Snart slänger jag ut dig genom fönstret”, låter förfärligt på svenska men är ett naturligt sätt att uttrycka sig på vårt språk. Då har jag kunnat gå in och förklara att det inte är så farligt som det låter, berättar hon.

Att så förhållandevis få romska barn går i förskola tror Claudia Daniel hänger ihop dels med historien, dels med ett annat synsätt. Man tycker barnen är små och gott kan vara hemma lite längre. För att få fler romska föräldrar att låta barnen gå i förskola tror hon det behövs mer romsk personal och fler brobyggare.

– Vi har gjort skillnad. Jag har flera gånger känt att det här fixar vi inte, sedan har det ändå gått väldigt bra. Vi kan jobba individuellt med familjerna och det är bara någon som själv har romsk bakgrund som förmår skapa det förtroendet, konstaterar hon.

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin