Ingår i temat
Fokus på de yngsta
Läs senare

Dansk blick på de yngsta

26 feb 2016

”Ett bra liv för de yngsta samhällsmedborgarna kommer inte av sig själv.” Så lyder sista meningen i Liv och lärande i den tidiga förskolan av Stig Broström, Hanne Herring och Susanne Nellemann Nielsen. Den förstnämnde är fil. dr i småbarnspedagogik vid Pedagogiska universitetet i Århus och de båda kvinnorna pedagoger verksamma vid barnkulturinstitutionen Galaxen i Köpenhamn. Teori och praktik i skön förening.

Det är intressant att läsa en fackbok från grannlandet och se om något väsentligt skiljer sig när de gäller forskningen. Författ­arna menar att inte mycket forskats eller skrivits om de allra minsta förskolebarnen 0–3 år. Man vänder sig till ”utbildade pedagoger och all pedagogisk personal i förskol­an – samt i lika hög grad till alla anställda i den kommunala barntillsynen”. Betyder det att man skiljer på förskola och barntillsyn i Danmark? Pedagogerna kallas uteslutande ”hon” i stället för det könsneutrala hen.

Kan förskolläraren ta rollen som anknytningsperson? frågas under rubriken Förskolans möjligheter. Frågan besvaras med ja, om förskolan är organiserad så att varje barn har sin särskilda pedagog. Författarna bygger på Daniel Sterns teori (RIG) om trygg anknytning och menar att förskolan har goda möjligheter att komma till undsättning för de barn som ser ut att behöva en stabil anknytningsperson. Typiska drag månad för månad beskrivs samtidigt som kritik riktas mot en alltför generell beskrivning av barnets utveckling. Stern betonar att positiva, aktuella upplevelser påverkar individens psyke och att en dålig anknytning inte behöver vara avgörande.

Det är en viktig psykologisk kunskap i samband med mottagande av nya barn, skriver författarna. Ett återkommande begrepp är trivsel som grund för en optimal läromiljö. Pedagogiken ska präglas av lek, samvaro och intressanta aktiviteter och läroplanerna får inte innebära uppdelad kunskapsförmedling. Det är ”glöden” för något som skapar trivsel skrev filosofen Arne Naess och barn lär sig nya saker kroppsligt och med alla sinnen i ett helhetsperspektiv. Vygotskij och hans teori om den närmaste utvecklingszonen och pedagogens roll som vägledare finns med i ett långt resonemang om hur lärande går till.

Pedagogerna måste arbeta målinriktat med såväl utom- som inomhusmiljön. Omväxling är stimulerande och det är vikt­igt att ge utrymme till oordning, långsamhet, klumpighet och missöden, det är så man lär sig. Ta vara på språkligt mättade situationer som måltider, sandlådan och på madrassen, manar författarna som samtidigt är medvetna om att stora grupper och få vuxna sätter gränser.

Att högläsning är bra vet alla och ämnet har fått stort utrymme utan att riktigt engagera. Exemplen på bra böcker är få och torftiga. Det finns barn som väljer böcker långt över sin fattningsförmåga och därför bör det finnas ett stort utbud och stor variation. Riktigt ledsen blir jag över hur kortfattat sång och musik som språkstimulans behandlas.

Eftersom det visat sig att danska barn talar senare än andra har ett språkutvecklingstest tagits fram som ett erbjudande till föräldrarna. Kanske vore det bättre att ge pedagogerna fortbildning än att testa, funderar författarna. Jag håller helt med om det. I avsnittet om Kulturella uttrycksformer och traditioner exempelvis jul- och påskfirande, saknar jag något om de nya utmaningar som uppstått genom invandring. Hur tacklar man det? Ett helt kapitel ägnas åt Föräldrasamarbete men där står ingenting om mångkulturen. Endast att pedagogen ska vara professionell, ha en accepterande attityd gentemot alla föräldrar och därmed bidra till ett bra samarbete till förmån för barnens trivsel, lärande och utveckling. Intressantast finner jag kapitlet Teori och planering, där didaktik och dokumentation avhandlas mycket ingående just när det gäller de minsta barnen. Texten har hög abstraktionsnivå och illustreras av trianglar och rektanglar. Den läste jag många gånger och tänkte skarpt för att förstå. I övrigt är boken skriven på en normal nivå för studie­litteratur.

Alla artiklar i temat Fokus på de yngsta (27)

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin