Ingår i temat
Digga digitala verktyg
Läs senare

Digital teknik ger fler uttryck

Skolverkets signaler är tydliga: det ligger i uppdraget att jobba med digital teknik i förskolan. Men vad ska man egentligen göra och vilka stöd kan förskollärare ta hjälp av?

24 Sep 2012

Det är inte länge en fråga om, utan hur. Det fastslår Magdalena Karlsson som är undervisningsråd på Skolverket.

– Jag skulle nog vilja säga att i och med den reviderade läroplanen är det uttalat att ett av förskolans uppdrag är att jobba med digital teknik.

Hennes uppfattning är också att de allra flesta förskolor befinner sig på den nivån i dag. Datormotståndet, som var ganska vanligt för några år sedan, är inte lika stort, tycker hon sig se.

– Vi lever i ett samhälle där den digitala tekniken är en självklar del. Och förskolan ska spegla samhället. Men naturligtvis ska inte barnen sitta still framför datorn hela tiden, lika lite som att de ständigt ska hålla på med vattenlek. Utbudet i förskolan ska vara varierat.

Skolverket vill aldrig komma med detaljerade instruktioner om vad förskolor specifikt ska jobba med, och den devisen gäller även när det handlar om digital teknik. Magdalena Karlsson kan inte heller råda kring vad för slags teknik man ”bör” införskaffa.

– Det är upp till varje förskola. Men man kan konstatera att läroplanens skrivelse om att man ska utveckla intresse och förståelse för medier i förskolan numera handlar om långt mer än böcker. Det räcker inte med Totte längre.

Som vägledning vill hon ändå lyfta läroplanens röda tråd: fokus på språk och kommunikation. Den digitala tekniken är ett utmärkt verktyg där, som kan ge barnen fler uttryckssätt.

– Det är så man bör se det. Det handlar inte om att de ska sitta ensamma och spela ett spel framför datorn, det är långt mycket djupare än så. Digital teknik är utmärkt för att hitta förståelse för samband mellan ord och bild, till exempel.

Men landets förskollärare är ju olika människor med olika intressen. Just när det gäller digital teknik är säkerheten och tryggheten mycket varierad. Ett sätt från statens sida att höja pedagogernas digitala kompetens är satsningen på PIM-utbildningen, praktisk IT- och mediekunskap. Den startade 2007 på initiativ av Skolverket och består av ett färdigt paket på 40 timmar, bestående av såväl undervisning i grupp som webbaserade övningar. Tanken är att lärarna ska få ökad trygghet i hur de kan använda den nya tekniken i lärandet, förklarar Mikael Iselow som är projektledare för PIM-utbildningen på Skolverket.

– Det handlar om att lära sig behärska den så pass att man vågar lägga tekniken i barnens händer, aktivt stödja dem i att hitta fler uttrycksmöjligheter.

Tillgången till digital teknik ser också olika ut förskolor emellan. Vissa har det allra nyaste, andra har just skaffat digitalkamera. Det är ett problem, tycker Mikael Iselow. Men han säger samtidigt att det kan ge barnen mer med pedagoger som har utbildning i nya medier och enbart har tillgång till en gammal kamera, än att ha flera Ipads men pedagoger som inte vet vad de ska göra med dem.

– En ny teknik behöver inte innebära en ny pedagogik. Det finns en risk att man enbart använder teknikens övningar till monotont lärande, som till exempel att spela bokstavsövningsspel. Men det lärandet kan ju lika gärna göras genom att skriva i sanden utomhus eller leta bokstäver i skogen. Då kan den nya tekniken leda till något konstruerat, som snarare begränsar lär- och lekmöjligheter.

Mikael Iselow berättar att han och kollegorna på Skolverket nu sitter och jobbar på en fortsättning av PIM.

– Den går under arbetsnamnet PIM-lab och kommer att vara än mer fokuserad på kollegialt lärande, att man arbetar tillsammans med tekniken i arbetslaget. Och dessutom ge fler konkreta övningstips som är anpassade till verksamheten med barnen.

I Piteå kommun har drygt 70 procent av pedagogerna gått PIM. Men här finns även ett kommunalt utvecklingscentrum för IKT och media som heter Cmit. Här jobbar tre heltidsanställda pedagoger som fungerar som IKT-resurser för kommunens förskolor. Från Cmit drivs Lekmit. Hit kan arbetslag med en projektidé inom IKT söka för att få anpassad utbildning, handledning i barngrupp och kollegiesamtal i barnfri miljö, utifrån just den situation och den barngrupp som man befinner sig i.

– Vi har det ekonomiskt kärvt på förvaltningen, precis som i många andra kommuner. Men det står i våra styrdokument att vi ska arbeta med den nya tekniken. Dessutom tycker vi det är viktigt att vi är där barnens verklighet finns. Vi måste ge dem verktygen att kunna hantera tekniken på rätt sätt, säger Lena Engström, chef för barn- och utbildningsförvaltningen i kommunen.

Ulla-Karin Lundgren är förskollärare i grunden och en av resurspedagogerna på Lekmit. Hon ägnar hela sin tjänst till att stötta arbetslag med att borra djupare i hur de kan använda sig av nya medier för att hitta fler språk och verktyg, ofta insprängt i arbetet med ett specifikt, ”vanligt” förskoletema. Hon förklarar att det övergripande målet alltid är att tydligare uppnå mål i läroplanen.

– PIM-utbildningen är bra, men det krävs att kunskapen underhålls. Lekmit är ett utmärkt sätt att göra det. Dessutom hoppas jag på någon slags fortsättning av PIM. Jag tänker att detta med sociala medier skulle vara en viktig bit att få med.

FAKTA

PIM-utbildningen

  • PIM står för praktisk IT- och mediekunskap och den riktar sig till pedagoger (förskola–komvux)
  • Utbildningen består av 40 timmar, som görs i grupp och webbaserat
  • Är uppdelat i olika nivåer – du börjar enkelt och avancerar sedan vidare (ett sätt att möta att alla pedagoger har olika mycket förkunskaper)
  • Är gratis för kommunerna, de får stå för pedagogernas arbetstid
  • Hittills har 210 kommuner valt att använda sig av PIM
  • 135 000 lärare har genomgått PIM

Källa: Skolverket

Alla artiklar i temat Digga digitala verktyg (9)

Fråga

Vad skulle betyda mest för att din arbetsmiljö ska bli bättre?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin