Läs senare

Din plats i syskonskaran styr

Är du äldst, yngst eller mittemellan? Lyder du auktoriteter eller är du
en äventyrslysten rebell?

13 apr 2016

 
Illustration: Janette Bornmarker
Beteendevetaren, småbarnspedagogen och storasystern Elisabeth Schönbeck, har skrivit boken Äldst, yngst eller mittemellan: din plac­ering i syskonskaran och hur den påverkar dig. Hon menar att mycket i livet, som val av karriär och partner, påverkas av att man har syskon och om man är äldst eller yngst, man får roller som är svåra att ta sig ur. Vilken konstellation det är, bara systrar, bara bröder eller både och, det spelar också in.

I boken Får man göra slut med sitt syskon diskuterar bröderna Kristian och Martin Luuk orättvisa och avundsjuka och tjafsar om sina föräldrar och vilka barnbarn som finns på flest fotografier i föräldrarnas hem. Lillebror Martin Luuk är den som munhuggs med störst inlevelse: ”Jag var där och räknade häromdan. Det är nio bilder på din lilla Holger. Lika många som alla övriga fyra barnbarn tillsammans”.

Det äldsta syskonet, som Elisabeth Schön­beck ser det, är plikttroget och omhändertagande, lyder auktoriteter och är van att prestera för att få uppskattning och kärlek, allra viktigast är förstås föräldrarnas kärlek.

Hillary Clinton, Angela Merkel och kron­prinsessan Victoria är tre exempel på stora­syskon, men också exempel på resultatinriktade ledartyper.

Elisabeth Schönbeck och Kristian Luuk beskriver småsyskon i snarlika ordalag. Det yngsta syskonet är rebelliskt, inte särskilt förtjust i auktoriteter och behöver inte uträtta saker för att få föräldrarnas kärlek. De lever högt på sin charm och attraheras av äventyr. Jan Stenbeck och Åsa Romson är typiska småsyskon, risktagare.

– Många förskollärare är småsystrar, medan cheferna oftast är storasystrar. Småsyskon är väldigt bra på att leka med barn, de är mer kreativa och fantasifulla, säger Elisabeth Schönbeck.

Hon menar att äldstabarn och endabarn gråter mindre, för att de ska vara stora och ansvarstagande. När det ordningsamma storasyskonet Elisabeth Schönbeck fyllde 50 hade familjen planer på att ordna ett surpriseparty. Den idén skrotades snabbt. Som hon uttrycker det själv: Man ordnar väl inte en fest åt någon som kan fixa det bättre själv?

Illustration: Janette BornmarkerOm mellanbarn skriver Kristian Luuk: ”Mellan­barn blir ofta klämda i mitten och får ingen tydlig roll. De är varken ’den stora duktiga’ eller ’den lilla gulliga’. Men de vet hur man får gruppen att må bra.”

Ensambarn är i stället storasyskon i kubik. De vill ha mycket uppmärksamhet. Elisabeth Schönbeck som kallar dem för endabarn öser på med exempel på framgångsrika endabarn, Tiger Woods, Björn Borg, men också Barack Obama och Elvis Presley.

Hon menar också att det påverkar hur många år det är mellan syskonen. Jag och min sju år yngre bror är i Elisabeth Schönbecks tolkning, så kallade funktionella endabarn, vi är mer som endabarn än syskon. Är det mindre än tre år mellan syskon är de pseudotvillingar enligt Elisabeth Schönbeck. Att det är så tätt mellan syskon kan leda till att det äldsta barnet ständigt tvingas slåss, även bokstavligt talat, för att få mer upp­märksamhet än det yngsta syskonet som ofta har mindre krav på sig. Elisabeth Schönbeck tycker därför att det är viktigt att föräldrar, förskollärare och andra vuxna tänker på att understryka att det äldsta syskonet är just störst och äldst, men även det äldsta barnet behöver få vara liten och slippa ansvar ibland, för dennes självförtroendes skull, men också för att stävja framtida bråk.

Relationen syskon emellan kan vara nära, nära, men den kan också vara som en avgrundsdjup spricka som aldrig kommer att tätas. Och är det flera syskon kan vissa vara jättenära varandra, samtidigt som andra har betydligt svårare att kommunicera och förstå vad den andre menar. Så mycket spelar in, åldersskillnad, värderingar och kanske jämförelser med hur kontakten med föräldrarna fungerar och har fungerat.

Kristian Luuk upplevde att brodern alltid hackade på honom. Till slut började han fundera på om han ens behövde utsätta sig för hagelstormen av negativ kritik. Skulle han till och med göra slut med sitt syskon, kan man göra det? Men de två började prata, analyserade relationen och funderade också mycket på brödraskapets och syskonskap­ets dynamik.

I en intervju med Göteborgs-Posten har Kristian Luuk sagt: ”Förr eller senare måste man ha med varandra att göra, när det är dags att göra upp om arv och sådana grejer, eller ta hand om en gammal mamma. Så det är ju bra om man ger det en chans att försöka vara vän med sitt syskon, det är ju oftast livets längsta relation. Sen menar jag inte att alla syskon är som gjorda för att vara sams. Men jag tycker att det kan vara värt ett försök”.

Typiska syskonkaraktärer:

Äldsta barnet: Plikttroget och omhändertagande, lyder auktoriteter och är van att prestera för att få uppskattning och kärlek. Exempel: kronprinsessan Victoria.

Mellanbarnet: Blir ofta klämt i mitten och får ingen tydlig roll. De är varken ”den stora duktiga” eller ”den lilla gulliga”. Men de vet hur man får gruppen att må bra. Exempel: Alex Schulman.

Yngsta barnet: Rebellisk risktagare, inte särskilt förtjust i auktoriteter, behöver inte uträtta saker för att få föräldrarnas kärlek. De lever högt på sin charm och attraheras av äventyr. Exempel: Jan Stenbeck.

Ensambarn: Är som storasyskon i kubik och vill ha mycket uppmärksamhet. Exempel: Björn Borg.

Källa: Elisabeth Schönbeck/Kristian Luuk

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin