Ingår i temat
Temaarbete
Läs senare

Tema – en del av förskolans ursprung

TemaarbeteTemaarbete ses av vissa som en barrikad mot skolans ämnesfokus. Kanske var det därför reaktionerna blev så starka när tematiskt arbete slopades i förslaget till ny läroplan.

av Erik Ignerus
10 Sep 2018
10 Sep 2018
Illustration: Rickard Grönkvist

För ett sekel sedan lärde sig människan att bygga flygplan. Nu diskuteras det om vi inte flyger för mycket. Då saknade kvinnor fortfarande rösträtt och ingen hade kunnat föreställa sig en vardag med internet och sociala medier. Mycket hinner ändra sig på hundra år. Men vissa saker gnager tidens tand inte lika kraftigt på.

Genom den svenska förskolans alla år verkar det ha funnits ett behov av att ha något att samla verksamheten kring. Även om orden som använts för att beskriva detta fenomen har varierat. I dag kallar vi det för att arbeta tema- eller projektinriktat. På tidigt 1900-tal pratade man i stället om något som hette arbetsmedelpunkt.

– Redan när det hette kindergarten så fanns det teman, men det kallades inte så då. De kunde hålla på i en månad, och hade ofta ämnen som polisen, bilen eller äpplet, säger Ann Granberg, förskollärare, föreläsare och författare till boken Projekt- och temaarbete i förskolan som kom ut förra året.

Det är ett sätt att se på kunskap

Visst har arbetssättet flera gånger varit utsatt för debatt och slipats i kanterna. Men i mångt och mycket är det sig fortfarande väldigt likt.

Temaarbetet så som vi känner det i dag dyker upp redan i det pedagogiska programmet från 1987, en föregångare till läroplanen. Där lyfts arbetssättet fram och får också en utförlig beskrivning över hela tre sidor. Den beskrivning som ges påminner mycket om hur arbetssättet ser ut i dag. När den första läroplanen klubbades, tio år efter det pedagogiska programmet, var inte utrymmet lika stort, men en skrivning om tematiskt arbetssätt fanns ändå med. Sedan dess står det i läroplanen att ”med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande”.

Vanligaste temat

Vi frågade i Facebookgruppen Förskolan.se om vilket som är det vanligaste temat.
Här är resultatet i antal röster:

Hållbarhet: 64
Språk och läsning: 57
Vänskap: 47
Babblarna: 14
Teknik: 7

Under alla år har det tematiska arbetssättet kommit att smälta samman med förskoleverksamheten och blivit en naturlig del av vardagen hos väldigt många. Det har på sätt och vis också kommit att definiera förskolan och blivit en alternativ väg från den ämnesindelning som finns i skolan.

Antagligen var det därför reaktionerna blev så starka när det kom fram att meningen om tematiskt arbetssätt kunde komma att strykas i förslaget till reviderad läroplan, som Skolverket presenterade i våras.

En av dem som reagerade på att meningen saknades var Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

– Det temainriktade arbetssättet är det som skiljer den från skolans värld. Därför tycker jag att det är viktigt att hålla kvar i det så att man inte får skolämnen i förskolan, säger hon.

Den stora fördelen med arbetssättet är enligt henne att barnen får en tydligare helhetsbild.

– De ämnesdidaktiska områdena kommer in i ett större sammanhang, i skolan blir ämnena lösryckta och det är ett problem. En sådan sak som skriftspråk är inte svårt att få in naturligt i ett tema om skogen. Men klarar man inte av det blir det inte bra. Det är därför naturvetenskap och teknik inte bara får bli att man gör en massa experiment. Man måste ställa sig frågan: Vad har det här med verkligheten utanför förskolan att göra?

Skolverket motiverade strykningen med att läroplanen inte skulle framhålla en specifik metod.

– Läroplanen ska inte svara på frågan om hur något ska gå till, det ska vara upp till förskollärarna. Men intentionen om arbetet i förskolan är fortfarande densamma. Det ska vara varierande och man ska jobba med en helhetssyn. Den enda skillnaden är att vi inte använder begreppet temainriktat arbetssätt eftersom det blir metodföreskrivande. Du kan ju jobba med alla ämnen utan att det måste vara ett tema, vissa kallar det till exempel för projekt. Jobbar man temainriktat i dag är det bara att fortsätta så, sa Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket om förslaget.

Ingrid Pramling Samuelsson

Men Ingrid Pramling Samuelsson håller inte med om att det skulle bli metodföreskrivande.

– Temaarbete är ett begrepp som precis som leken alltid funnits med och är en del av förskolans ursprung. Det handlar inte om ett hur utan snarare om förskolans organisation och ett sätt att se på kunskap. Förskolan är inte skola, och det måste få finnas skillnader, säger hon.

Det skulle komma ännu en vändning i frågan. Kritiken från Ingrid Pramling Samuelsson och resten av forskargruppen som varit inbladad i arbetet med läroplanen hörsammades och utbildningsdepartementet, som jobbat vidare med Skolverkets förslag, valde att ta tillbaka meningen.

Oavsett om det tematiska arbetet kommer med eller inte behåller det även fortsatt en stark position. Så hur jobbar man med det på bästa sätt?

Det behöver faktiskt inte vara svårt alls. Häng på barnen bara, tycker förskolläraren och författaren Ann Granberg. Det är deras intressen som ska styra temat eller projektet och avgöra både innehåll och utformningen av arbetet.

– När barnen själva har valt vad de vill undersöka och vad de vill ha för tema blir det lättare för dem att ta till sig kunskap­erna och erfarenheterna som de får under tiden de jobbar med temat. När man talar om för ett barn att så här är det, då blir det ingen djupare kunskap utan den lägger sig bara utanpå och kan glida av, säger Ann Granberg.

Din uppgift som förskollärare är enligt henne att ge barnen möjlighet att på egen hand få fortsätta med sitt utforskande.

– Det handlar om både material och miljö, man kanske måste bege sig ut i skogen och leta efter myror, eller gå på ett studiebesök.

Hur länge temat håller på spelar egentligen ingen roll. Ann Granberg anser att det är viktigt att inte låsa sig vid fasta ramar. Kommuner som har förbestämda teman för ett helt läsår ger hon inte mycket för.

– Jag har sett exempel där barnen har hittat en äppelskrutt och vill veta varför det ser ut som det gör. Då kanske det är ett tema som bara intresserar barnen i någon vecka eller två. Men vi höll på med ett projekt om vatten som fick olika ringar på vattnet kan man säga, det pågick i två år innan det avslutades eftersom intresset inte längre fanns kvar i barngruppen, säger Ann Granberg.

Uppdatering! Regeringen beslutade till slut att behålla skrivningen om temainriktat arbetssätt i den reviderade läroplanen. 

Hundra år av temaarbete

Illustration: Rickard Grönkvist

Tidigt 1900-tal

Tyskan Henriette Schrader-Breymann vidareutvecklade Fröbels pedagogik och införde något som kom att kallas för arbetsmedelpunkt, vilket innebar att det pedagog­iska arbetet skulle koncentreras kring ett övergripande ämne. Hennes idéer fick även fäste i svenska barnträdgårdar. Arbetsmedelpunkter vid den här tiden kunde till exempel vara en årstid, boskap, hemmet eller äpplen.

 

Illustration: Rickard Grönkvist

1930-tal

Arbetssättet med intressecentrum, ett nytt namn på arbetsmedelpunkten, kritiserades för att vara för vuxenstyrt och en diskussion om att barnens intressen skulle styra arbetet drog i gång. Teman på den här tiden kunde till exempel handla om trafik, staden eller polisen.

 

Illustration: Rickard Grönkvist

1960- till 1970-tal

Metoden med intressecentrum fick kritik för att vara för upprepande. Det var bara samma innehåll som kom igen från år till år. Detta ledde till att arbetssättet på många håll övergavs under flera år.

 

Illustration: Rickard Grönkvist

1980-tal

I det pedagogiska programmet, föregångaren till dagens läroplan, gavs temaarbete stort utrymme. Influenser från Reggio Emilia ledde också till att utforskande gavs en större plats i temaarbetet än tidigare.

 

Illustration: Rickard Grönkvist

1990-tal till nutid

I läroplanen från 1998 finns en mening om temainriktat arbetssätt. Inför revideringen 2018 försvann den först ur ett förslag, då Skolverket inte ville att läroplanen skulle vara metodföreskrivande, men efter protester från en grupp forskare kom den sedan tillbaka.

 

Fråga

Vad skulle betyda mest för att din arbetsmiljö ska bli bättre?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin