Läs senare

En oas för kreativitet

ReportageTill Krossverkets kreativa verkstad kan förskolorna i Malmö komma för att hitta inspiration och upptäcka vad barnen är intresserade av.

av Erik Ignerus
26 feb 2020
26 feb 2020
En oas för kreativitet
Foto: André De Loisted

– Vi tröttnade på att det såg ut som att vi höll på med lastbilslogistik, förklarar Jessica Borjo samtidigt som vi kliver in i hallen till kontoret för Malmö stads västra förskoleområde.

Hon fångar väl den förhastade slutsats som dyker upp hos den som betraktar byggnaden utifrån. Trista kontorslokaler i utkanten av ett industriområde.

Men innanför dörrarna väntar i stället en färggrann explosion. Här finns inget av det förväntade, varken skrivbord, kontorsstolar eller datorskärmar, utan en kreativ verkstad. Totalt består den av över tjugo olika stationer där både barn och personal från förskolor i området kan skapa, utforska, leka och lära.

Det är alltid spännande att se vad som händer precis när barnen kommer in.

Tanken är att verkstaden ska fungera som en inspiration för förskolepersonal och vara en plats dit de kan ta med barngrupper för att låta dem prova på nya material och miljöer för att sedan observera vad som händer.

Jessica Borjo på Krossverket.
Foto: André De Loisted

Än så länge är det bara tidig morgon. Klockan är runt åtta och det är lite mer än en timme kvar innan dagens förskolegrupp kommer hit. Jessica Borjo och Päivi Tilly, som jobbar i verkstaden, har redan varit här och förberett en stund. Nu är de redo. Leran är upptinad, leksaksdjuren står på sin plats i den kinetiska sanden. De har båda plockat med färgburkar, förberett penslar och dubbelkollat att all teknik rullar som den ska.

I väntan på barnen börjar de berätta om bakgrunden till verkstaden, som fått namnet Krossverket – det kommer från gatan som lokalen ligger på.

– Förut såg det ut som vilket kontor som helst här, med en stor skrivbordsö och förvaringsutrymmen. Vi ville att det skulle vara tydligare vad vi jobbade med här i byggnaden, och att barnen skulle få ta plats och synas här. Så vi bestämde oss för att möblera om lite, säger Jessica Borjo, teamledare för det pedagogiska utvecklingsteamet som driver Krossverket.

Tidigare var det förskoleförvaltningens administration som huserade längst ner. Men sedan år 2016 har i stället Jessica Borjo och hennes kollegor i utvecklingsteamet tagit över bottenplanet. Då togs de första stegen mot det som blivit Krossverket och teamet började göra i ordning lokalerna och bygga upp lärmiljöer.

– Då var vi väl inte helt klara över vad det skulle bli. Utan det är snarare en idé som har vuxit fram under åren som gått, säger Jessica Borjo.

Till en början var Krossverket främst en plats dit förskolegrupper från området kunde komma och ha roligt till­sammans en timme någon gång då och då.

– Det började lite som Leos lekland, fast gratis. Man kom hit med sin barngrupp och hade roligt en stund, sedan var det inte mer med det, säger Päivi Tilly, som jobbar i utvecklingsteamet.

Foto: André De Loisted

Med tiden har Krossverket i stället utvecklats i en mer fortbildande riktning. Här finns inspiration och möjlighet till fördjupning i lärmiljöer och material. Personal kan komma hit själva för att hitta nya sätt att jobba på, eller ta med sig sin grupp för att snappa upp områden som intresserar barnen och sedan jobba vidare med det på den egna förskolan.

Strax efter att klockan slagit nio strömmar ett tiotal barn från Mossängens förskola in i lokalerna. Vissa är försiktigt nyfikna medan andra kastar sig över material och verktyg. Några fastnar direkt vid de första stationerna som möter dem. Andra söker sig längre in till ateljé- och experimentstationer. Det finns massor att prova på och under den timme som besöket pågår hinner de bara skrapa på ytan. Jessica Borjo observerar intresserat hur barnen rör sig i lokalerna och reagerar på allt.

Päivi Tilly som jobbar på Krossverket.
Foto: André De Loisted

– Det är alltid spännande att se vad som händer precis när barnen kommer in, det ger oss ofta idéer kring hur vi kan utveckla miljöerna, säger hon samtidigt som hon hjälper några av barnen att komma i gång med leran.

För förskolläraren Christina Gottfridsson, som jobbar på Mossängens förskola, är Krossverket en fantastisk resurs.

– Jag älskar möjligheten att besöka en sådan här härlig miljö. Man vidgar sina vyer och får mycket inspiration, och allting som finns här kan man ju själv fixa till, säger Christina Gottfridsson.

Hon har själv varit här flera gånger tidigare, men det är första gången med den här barngruppen.

– Det är jätteroligt att följa vad som händer med barnen när de kommer hit och fantastiskt att se hur de kan bli helt uppslukade och upptäcker nya saker. Det är även fascinerande hur mycket de klarar av fast de bara är mellan ett och tre år, säger Christina Gottfridsson.

Ett besök på Krossverket leder till många idéer att ta med tillbaka till förskolan. Det kan handla om helt nya sätt att arbeta, men också om metoder för att fördjupa befintliga områden eller hitta nya utmaningar för barn – som vilket material de får använda eller vilka verktyg de har till sitt förfogande.

Målsättningen är att allt som finns i verkstaden ska vara lätt att skaffa för en förskola. Och Krossverkets idéer, miljöer och material blir därför ofta vägledande i förskolornas arbete. Naturleran är ett exempel. Innan Krossverket började med den användes i stort sett bara Play doh.

Kinetisk sand, musikinstrument och väldigt mycket mer finns att upptäcka på Krossverket.
Foto: André De Loisted

– Naturlera fanns kanske på två procent av förskolorna i området när vi började använda det här. Men den har fått ett enormt genomslag och finns nog på majoriteten av förskolorna i dag. Det betyder inte att det är något fel på Play doh, men vilken progression och vilket lärande sker hos barnen om det är den enda leran man har tillgång till under hela förskoletiden? säger Päivi Tilly.

Ett annat exempel är utbudet av penslar, på Krossverket finns alltifrån stora hantverkspenslar till små akvarellpenslar.

– Ofta har vi förskollärare en bild av att stora breda penslar är bra för att de håller bättre och är grövre och enklare för barnen att hålla i – men för ett ut­forskande av små detaljer, om man till exempel vill måla en detaljerad humla, fungerar de inte alls. Då krävs en tunnare pensel, och därför behövs en bredd i utbudet, säger Jessica Borjo.

Andra medvetna val är att hålla materialet så okodat och plastfritt som möjligt. Även när det kommer till presentation av materialet tänker de till ordentligt, i stort sett alltid med utgångspunkt i vilken typ av utforskande de tänker sig ska ske.

Efter att barnen vistats en liten stund inne på Krossverket svämmar lokalen nästan över av kreativitet, utforskande och experimentlusta. Alla är härligt närvarande i stunden. Samtidigt som ett barn står och blinkar med en ficklampa kör ett annat runt en liten tygmus i rullstol. Någon undersöker ett skelett med stetoskop och tidtagarur och längst in i hörnet har en fantastisk målning börjat breda ut sig över ett enormt pappersark som täcker både vägg och golv. Där och då känns lastbilslogistiken väldigt avlägsen.

Fråga

Vad tror du skulle kunna locka fler att bli förskollärare?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin