Ingår i temat
Leksaker
Läs senare

Vad ska vi leka med?

LeksakerFrån enkla bollar och snidade träfigurer via tennsoldater till Barbie, lego och datorspel. Leksaksexperten Krister Svensson ger en historisk tillbakablick.

av Erik Ignerus
01 apr 2019
01 apr 2019
Leksaksexperten Krister Svensson.
Foto: Jack Mikrut

Det var tidigt 70-tal när Krister Svensson började som förskollärare i Halmstad. På den tiden fördes högljudda diskussioner om leksaker och vilket utrymme de egentligen skulle ges. Det moraliserades och sattes upp regler för vilka leksaker som var okej, berättar han. Hade verkligen Barbiedockor och pistoler något att göra i förskolan?

– Det var många debatter, leksakerna kunde gå sönder, skapa konflikter eller försvinna. På något sätt verkade det inte finnas någon tilltro till att det här var något som vi i förskolan kunde hantera. Men jag höll inte med om det, säger Krister Svensson.

Leksakerna fångade tidigt hans intresse och har sedan dess följt honom i över 40 år. På högskolan i Halmstad där han jobbade under 80- och 90-talet drog han igång ett forskningscentrum för leksaker – det första i världen. När han senare flyttade till Stockholm följde det med och hamnade i stället på KTH. Krister Svensson har framför allt intresserat sig för vad som händer när barnets förmåga att förvandla exempelvis en pinne till en häst ersätts av leksaker med färdiga funktioner. Han tycker att leksaksutvecklare borde engagera sig mer i leksaker liknande Lego, där användningsområdet inte är lika snävt och begränsat.

Jag ser inga problem med att barn tar med sig saker hemifrån och leker med dem.

Sedan ett tiotal år tillbaka är centret nedlagt, men Krister Svensson arbetar vidare med frågorna. Han anser att leksakerna har en viktig plats i förskolan och skulle gärna se att de användes i större utsträckning än vad som görs i dag.

70-talets diskussioner kring leksaker lever i mångt och mycket kvar. Det kryllar av åsikter, trender och ställningstaganden. En fråga som är vanligt förekommande är om leksaker hemifrån ska få följa med till förskolan.

– Om vi ger barn en leksak som blir väldigt viktigt i deras vardag är det självklart att de vill dela med sig av den och visa upp den för sina vänner. Av den anledningen ser jag inga problem med att barn tar med sig saker hemifrån och leker med dem. Och det är i 99 procent av fallen ingen katastrof om de går sönder eller försvinner. Det är klart att någon kan bli ledsen, men sådant går ju alltid att hantera, säger Krister Svensson.

Linda Linder är förskollärare, bloggare och redaktör till boken Pedagogisk miljö i tanke och handling.
Foto: Emelie Asplund

En del förskolor undviker helt plast. Vissa väljer att enbart köpa in leksaker i neutrala färger och undviker dockor och bilar. Krister Svensson tycker det är omöjligt att svara på frågan vad som är en bra leksak.

– Jag har i många år vägrat att svara på den frågan. Det går inte att säga mer än att leksaken ska vara säker, inte giftig och kunna hålla för lek.

Men vad skulle du erbjuda barnen om du fick välja materialet till en förskola?

– En hel del av det leksaksutbud som finns i affärerna i dag, vid sidan av en rik tillgång till utemiljö. Jag tror också att det är viktigt att låta barn möta material som lera och trä, men även mer klassiska leksaker som bollar, snurror och drakar som ger utmärkta möjligheter att undersöka naturlagarna. Men det kräver att man som förskollärare är engagerad och intresserad av den förståelse som barnen kan utveckla genom de här redskapen.

Linda Linder är förskollärare, bloggare och redaktör till boken Pedagogisk miljö i tanke och handling. Ett populärt blogginlägg om pedagogisk miljö blev uppstarten till boken, som är en antologi med olika röster om pedagogisk miljö och forskning kring materialens betydelse. Hon anser att en leksak kan vara i stort sett vad som helst.

– Det kan vara en stol som är upp och ner, en burk, små garnbollar eller en tidning. Saken blir en leksak i barnens händer. En sak att leka med. När barnen leker involverar de en massa olika saker, det de behöver för stunden.

Precis som Krister Svensson tycker hon att leksaker bör ges stor plats i förskolan. Men funderar samtidigt på vilka prylar som förtjänar utrymmet.

– Förskolan har möjligheter att erbjuda barn saker att leka med som man kanske inte blir erbjuden hemma. Saker som har stora möjligheter. Var kan du till exempel, som jag såg när jag var ute på en förskola i dag, linda in ett helt rum i tråd och göra ett gigantiskt spindelnät? Eller bygga in dig själv och dina vänner i fyrtio stycken skokartonger? I förskolan ska du kunna det tycker jag, säger Linda Linder.

Hur ser du på diskussionerna om bra och dåliga leksaker?

– Vi borde fråga barnen om det! För mig som vuxen är dåliga leksaker sådana som ”tar slut” fort. De har inte så mycket att erbjuda och blir därför ointressanta. De har en funktion och det är allt. Jag tänker också på plastleksaker eftersom vi av miljöskäl bör minska på plasten. Bra leksaker är öppna och kan användas på många olika sätt, till många olika saker. Saker som kan erbjuda barnen möjligheter att fantisera, tänka och förhandla i leken. Enligt min erfarenhet blir leken rikare och mer komplex med den typen av leksaker, säger Linda Linder.

Foto: Peter Segemark, Nordiska muséet
Foto: Istock
Foto: Istock
Foto: Istock
Foto: Shutterstock

Vad tänker du om begreppet ”färdiga leksaker”?

–  Att det är leksaker som vuxna tänkt ut att barn ska gilla. Ofta med kopplingar till populärkultur, som My Little Pony, Pyjamashjältarna eller Paw Patrol. Jag tror inte på att utesluta barns populärkulturella figurer och leksaker från förskolan. Då tar vi inte en stor del av deras värld på allvar, vi dömer ut den och degraderar det de gillar. I stället borde vi låta barnens leksaker möta annat spännande material i förskolan, eller utmana leksakerna och ställa frågor som ”Vad gör Stormtroopers när de inte krigar?”, säger Linda Linder.

På senare år har så kallade pedagogiska leksaker dykt upp och blivit allt mer populära. Leksaksexperten Krister Svensson är kritisk till trenden.

– Jag har alltid varit en motståndare till resonemanget om pedagogiska leksaker. Döda ting kan inte vara pedagogiska. Däremot kan de förstås användas i pedagogiska sammanhang. En pappkartong kan vara minst lika pedagogisk som en leksak, det handlar bara om hur du använder den, säger han.

Krister Svensson anser mest att det handlar om ett sätt för leksakstillverkare att skapa ytterligare ett försäljningsargument.

– Industrin har lyckats få föräldrar som är ängsliga över att deras barn inte ska bli bäst att köpa pedagogiska leksaker. Man har till och med fått förskolepersonal att köpa in pedagogiskt material, men ingen har förklarat hur den pedagogiska självklarheten framträder. Lärande är en social process som bygger på interaktion och kommunikation, där språket utgör en väldigt central del. Så vitt jag vet finns ingen bil eller jojo som kommunicerar begrepp, de erbjuder upplevelser men för att det ska omvandlas till kunskap och förståelse krävs mänsklig interaktion.

Linda Linder är inne på samma spår, det är personalens uppgift att göra leksakerna pedagogiska.

– Barnen knäcker lätt koden hos de pedagogiska leksakerna som katalogerna erbjuder och sedan är de inte lika roliga längre. Det är sällan jag stött på pedagogiska leksaker som kunnat utmana barnen på ett kreativt sätt och som ger utrymme för deras egna idéer. Det är vi i förskolan som kan göra saker pedagogiska genom att iscensätta materialet och utmana barnen i deras lekande.

Frågan är då hur man ska tänka när det är dags att köpa in nya saker till förskolan. Linda Linders råd är att köpa in saker som kompletterar det som redan finns, och att se till att varje sak kan användas på flera olika sätt i barnens lek.

– Det kan lätt bli begränsande för barnen om man enbart erbjuder Duplo, dockvrå och tågbana som material. Jag tror att man vinner mycket på att ge barnen tillgång till saker som kan förvandlas. Ett vackert tyg som kan bli en klänning, en koja, spökkostym eller ett glimrande scengolv. Eller en hög med stenar som kan bli en piratskatt, magiska stenar eller utsmyckning på ett slott som barnen byggt. Tänk också på hållbarhet och material – och köp inte superdyra kataloggrejer när det går att göra något liknande själv.

Leksaker genom tiderna

Foto: Istock

Stenåldern

Leksaken är något som är bara din, gjord av naturmaterial som stenar, stickor eller lera.

 

400–500-talet

Man leker med bollar, kulor och enklare dockor.

 

1000–1700-talet

Leksakerna domineras av figurer och föremål som imiterar det som mamma och pappa gör.

Foto: Shutterstock

1400–1500-talet

Teaterns marionettdockor skapas för vuxenpublik, med tydliga, groteska ansiktsdrag för att publiken längst bak ska se. Utseendet smittar av sig på vanliga dockor, som kommer allt mer.

 

1700-talet

Leksaksindustrierna växer fram till följd av urbanisering, industrialisering och en ny borgarklass. Dockskåpet kommer från Tyskland, först avsett som en modell för vuxna.

Foto: Istock

 

1760-talet

Tennfigurerna tillverkas industriellt, inspirerade av militärindustrin.

 

1800-talet

Träindustrin börjar tillverka leksaker i trä, som trampbilar och dockvagnar. Brio etableras 1855.

 

1880–1920

Mekaniska leksaker slår igenom stort.

1900–1930

Foto: Istock

Brittiska Meccano gör sitt intåg och får efterföljande tillverkare i Sverige. Modelltåg kommer i olika varianter fram till 1950-talet.

 

Foto: Shutterstock

1940-talet

Plasten slår igenom. Leksakerna blir mer avancerade.

 

1950-talet

Lego kommer till Sverige och växer sen stort under 1970-talet.

Foto: Shutterstock

 

1960-talet

Barbiedockan föds – älskad och hatad. Synen på dockan som leksak förändras från något man tar hand om till en vuxenförebild och identitetsskapare.

 

1970-talet

Figurer från filmer blir stort, till exempel från Star Wars.

 

Foto: Istock

1980-talet

Tekniken får sitt genombrott med bla spelkonsolen Game & Watch, inspirerat av en miniräknare. Ny teknik genomsyrar leksakerna in på 2000-talet.

Fråga

Hur stor är din barngrupp?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin