Läs senare

Finsk struktur ger stöd

Tidigt stöd sägs ligga bakom det finska skolundret. Vi åkte över Bottniska viken för att ta del av den strukturerade vardagen på Grev daghem.

11 dec 2015

Foto: Tomi Hirvinen
Det börjar ljusna utanför för­skolans fönster när Tobias, 5 år, ställer sig mittemot barnskötaren Monika Ahlskog som kastar en kornblå boll till honom.

– 1…2…3…, räknar Monika Ahlskog.

Efter tolv kast fram och tillbaka kilar Tobias vidare till gymnastikrummet. Där väntar förskolläraren, eller barnträdgårdsläraren, Heidi Byggmästar intill en gymnastik­matta och rockringar som är utplacerade på golvet. Tobias hoppar jämfota i var och en av ringarna fram till korridoren. Sedan ålar han sig längs golvet till den andra dörröppningen varvid förskolläraren åter är i hans synfält. Innan Tobias når gymnastikmattan som han ska rulla i sidled på kryper han genom en tunnel. Hinderbanan avslutas med balans­ering på taktila plattor, små gummiplattor med trubbiga ytor som används för att leda synskadade rätt, fram till samlingsrummet. Resten av barnen följer samma bana.

– Att åla, rulla, hoppa, kasta och fånga boll är en del av den grovmotoriska utvecklingen och påverkar barns inlärning, koordination och koncentration, säger Heidi Byggmästar medan hon ger en hjälpande hand för att barnen ska rulla rakt och kontrollerat.

Grev daghem är en finlandssvensk förskola i Larsmo, en liten ort längs kusten i finska Österbotten. Den har en avdelning för de yngre barnen och en för barn mellan tre och fem år. Vi besöker den senare, Blåsippan, där två förskollärare och två barnskötare arbetar med 21 barn. De börjar varje morgon med olika banor för att öva motoriken. Pedagogiken på Grev daghem är influerad av sensomotorisk teori, att våra sinnen och vår motorik måste samverka för att vi ska utvecklas. Som att balansen påverkar hörseln och synen.

– Det vi önskar att barn ska ha med sig när de går härifrån är kroppsrörelser som är automatiserade. Vi ser att barn tar in mycket intryck, men de kan inte alltid stänga ute saker. I förlängningen tror vi att det handlar om sensomotorisk utveckling, säger Heidi Byggmästar.

Finska förskollärare håller noga koll på utvecklingen inom språket, det sociala samspelet och motoriken. Övningar som morgonens exempel syftar till att stärka mot­oriken och se om det finns behov av extra stöd.

Förskollärarna utgår från en trestegsmodell som används av alla landets förskolor och skolor sedan ett antal år tillbaka. Alla barn får ta del av det allmänna stödet. Det genom­syrar verksamheten på Grev daghem och innefattar bland annat insatser som stimulerar rörelse- och språkutvecklingen. Det kan vara arbete med språkmaterial, klara strukturer och smågruppsundervisning. Individuella läroplaner tas fram tillsammans med föräldrarna för att se vilka behov barnen har. De består av ett enkelt dokument där det är beskrivet vilka som är barn­ets styrkor och vad det behöver träna på.

– Det är inte något negativt, det är för att man försöker se till varje barns behov. Det kan vara språkligt eller motoriskt. Föräldrarna ser ju kanske att barnet inte kan klippa eller så. Då gör vi ett mål för hur vi ska komma vidare, säger Heidi Byggmästar.

Åtminstone en gång om året utvärderas planerna. Upptäcker förskollärarna att stödet inte är tillräckligt kan barnet få intensifierat stöd. Då kopplas specialbarnträdgårds­lärare in. Tillsammans med förskollärarna görs en noggrannare utvärdering och en mer detaljerad plan för hur barnet ska stärkas. Likt det allmänna stödet handlar det mest om pedagogiska lösningar i den dagliga verksamheten. I vissa fall även individuell undervisning.

– Det kan vara att ett barn är väldigt rastlöst och överaktivt. Då måste vi ha en plan för hur vi ska gå tillväga för att kanske stödja utvecklingen och hindra barnet från att göra andra illa, säger Heidi Byggmästar.

Det kan också bli aktuellt med särskilt stöd, i så fall genomförs en utredning med sakkunniga som psykolog och läkare. Det är inte särskilt vanligt. På Blåsippan har tre barn i dag intensifierat stöd vilket förskollärarna tycker är ovanligt mycket.

Foto: Tomi HirvinenMindre grupper präglar verksamheten. Efter morgonens hinderbana och samling delas barnen upp i tre stycken grupper. Barnskötarna går iväg med ett gäng för olika aktiviteter, förskolläraren Camilla Sandvik stannar kvar i samlingsrummet för att arbeta med rörelseövningar med några barn och en grupp följer Heidi Byggmästar till gymnastikrummet. Där bildar de en ring. Barnen får sedan instruktioner som uttalas långsamt och tydligt. Jakob ska gå till Blåsippan och hämta en liten legobit, Milton en bil från billådan i samma rum och Maja en rockring från förrådet, med hjälp av Förskolans fotograf eftersom barn inte får gå in där själva.

– Se om ni kommer ihåg mina instruktioner. Sen får ni berätta vad ni skulle göra, säger Heidi Byggmästar.

Enligt förskollärarna möjliggör grupperna ett mer målmedvetet arbete. Barn som behöver jobba med språket kan göra det och de som behöver öva på motoriken kan ägna sig åt det.

När det är lekdags delas barnen upp än en gång. Alla samlas i en hörnsoffa och får berätta vad de vill göra för Camilla Sandvik. Några vill leka med maskeraddräkter i sovsalen, vissa vill gå ut, andra har lust att måla och några ämnar spela Alfons Åberg-lotto. Ett barn som vill leka i dockvrån får sälla sig till de senare. Lek sker gruppvis även om barn­ens önskemål beaktas så långt som möjligt och barnen gör sitt val innan leken sätter i gång.

– Vi brukar försöka ha så att alla har något att göra, så att ingen vandrar omkring, säger Camilla Sandvik som poängterar att ute­leken däremot är väldigt fri och tillåtande.

På Grev daghem är det viktigt med struktur. Planeringen utgår alltid från frågeställningen ”vad är viktigt att åstadkomma på denna nivå?”. Skapande aktiviteter har exempelvis tonats ned för att ge utrymme åt andra förmågor.

– Det är inte viktigt att de får hem en massa produkter, säger Camilla Sandvik.

Tanken med en strukturerad vardag är att det skapar lugn och trygghet hos barnen. Det gynnar särskilt de som har svårt att koncen­trera sig. Veckans aktiviteter är noggrant planerade och ordningen märks i miljön. Var sak har sin plats, det plockas snabbt iordning när något har använts och böcker är märkta med olika färg beroende på genre.

– Är det ordning i hyllan så blir det ordning i hjärnan, säger Heidi Byggmästar.

Foto: Tomi Hirvinen

För att öka barnets känsla av trygghet arbetar Larsmo kommun numera med egenvårdarmodellen, som finns på olika håll i Finland. Den innebär att en förskollärare besöker barnet i hemmet innan det ska börja förskolan. Barnet får knyta an till en enskild pedagog som i sin tur får ett särskilt ansvar för barnet. Förskollärarna på Grev daghem sammanfattar nöjt resultatet med två ord.

– Mindre gråt!

När barnen gett sig ut för lek på den stora gården visar förskollärarna en blankett som de skapat själva, innehållandes ett tjugotal punkter där de kan fylla i hur barnet till exempel klarar av matsituationen, föra samtal och klippa med saxgrepp. Förskollärarna använder den endast för egen del, men den ger ett underlag till de individuella läroplanerna. Varken Heidi Byggmästar eller Camilla Sandvik tycker att dokumentationen är särskilt krävande. De känner snarare att trestegsmodellen har ökat känslan av att inte hinna ge barnen det stöd de behöver. Lyckligtvis får de besök av en specialbarnträdgårdslärare upp till ett par gånger i veckan, så är det inte i alla kommuner. Den otillräckliga känslan vägs också upp av att stödinsatser numera når fler.

– Ska man hindra tidig utslagning ska man göra det från början, säger Heidi Byggmästar.

Finland

finland%20flagga.tif

Förskolan i Finland:

Var: Grev daghem, Larsmo

Öppet: 6.30 till 16.30

Grupp: På Grev daghems två avdelningar går 30 barn, varav nio på småbarnsavdelningen.

Lön: Cirka 22 000 svenska kronor i månaden är ingångslönen för förskollärare i Larsmo, vilket är ungefär som det ser ut i resten av Finland.

Måltider: Förskollärarna i Larsmo skattar för den lunch de äter med barnen. På många håll i Finland ingår maten.

Personal: I Larsmo är det krav på en vuxen per sju barn. Om barnen är under tre år ska det vara en vuxen per fyra barn. Förskolor måste ha behöriga förskollärare, målet är att det ska vara minst en i varje grupp. Kommunerna ska även se till att det finns specialpedagoger (specialbarnträdgårdslärare). Män i förskolan är sällsynt.

Arbetstid: 38,15 timmar i veckan vid heltid.

Planeringstid: 3 timmar och 15 minuter i veckan på en heltidstjänst i Larsmo.
30 minuter per dag är annars en vanlig riktlinje i Finland.

Utbildning: Tre års kandidat-utbildning för förskollärare.
De som går socionomutbildningen blir också behöriga förskollärare.

Styrdokument: Småbarnsfostran regleras i lag och i läroplaner på både nationell och kommunal nivå. Varje förskola ska även ha en egen verksamhetsplan.

Källor: Eva Staffans, Åbo Akademi, Larsmo kommun, Grev daghem.

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin