Ingår i temat
Räkna med bråk
Läs senare

Fler konflikter när stressen ökar

En stressig, bullrig vardag med ökade krav utifrån är en utmärkt grogrund för konflikter. Det kan handla om vem som ska göra vad, olika barnsyn men också om inre konflikter som pyser ut över andra.

15 mar 2014

Illustration: Kenneth Andersson
I alla år hade de jobbat sida vid sida, barnskötare och förskollärare. De hade utvecklat ett bra samarbete där omsorg varit lika mycket i fokus som pedagogik och ett gemensamt tänk kring rutiner och barnsyn. Alla hade samma ansvar till exempel vad gäller öppnande och stängande av förskolan. Ett bra samarbete över yrkesgränserna, alltså. Så kom den nya läroplanen. Och allt vändes upp och ner.

Så kan en kort beskrivning av bakgrunden till den typiska konflikten mellan förskollärare och barnskötare, och vem som ska göra vad, se ut. En konflikt som fortfarande inte har hanterats på många håll. I värsta fall kan detta leda till missämja, att man tittar snett på och ifrågasätter varandra

Att utbildade förskollärare inte behöver vara i barngruppen hela sin arbetstid utan får gå undan för att planera, är en sak som kan sticka i ögonen på barnskötare: ”planerar hon verkligen, eller sitter hon och kollar Facebook?”, ”värst vad han springer till chefen ofta, har de gaddat ihop sig?”.

För förskollärarnas del kan det kännas betungande med det förtydligade pedagogiska ansvaret och kravet på dokumentation. Konflikter kan också uppstå i samband med ett chefsbyte. Den nya chefen kanske vill organisera om och ställer högre krav på vad som ska göras och hur. Att barngrupperna växer utan att personaltätheten och lokalytan ökar är ytterligare en stressfaktor. Det blir mindre tid, till barn och kollegor.

Den här samlade bilden ger en rundringning som Förskolan har gjort till ett antal huvudskyddsombud och lokalavdelningar. Många signalerar också om att konflikterna mellan vuxna i förskolan har blivit fler de senaste åren.

Brist på tid är en vanlig förklaring till missämja, säger Malin Jönsson, förskollärare och facklig ombudsman på Lärarförbundets lokalavdelning i Lundby, Göteborg.

Hon får så gott som dagligen samtal som handlar om konflikter i arbetslaget och upplever att de ökar. Ibland sker kränkningar ganska öppet, inför hela personalgruppen.

– Det kan handla om att någon har slängt ur sig något dumt till en kollega i stundens hetta och som blivit ett stort problem på grund av att man inte talat ut om saken, säger hon.

Det kan också uppstå missförstånd på grund av att man inte har haft tid att diskutera fram en gemensam värdegrund för arbetslaget.

– Många gånger väntar personalen för länge med att söka stöd hos chefen, som ofta är hårt arbetsbelastad, för att man inte vill störa. Då kan det bli som en ond cirkel, säger hon.

Malin Jönssons råd är att man ska försöka prata ut om jobbiga situationer så fort som möjligt, innan det går överstyr och då utgå från sig själv och det man känner utan att skuldbelägga.

Det är också viktigt att chefen ser till att det finns tid för att samtala om viktiga grundläggande frågor för arbetslaget.

– Prata med kollegorna först men dra dig inte för att ta hjälp av chefen när det behövs, säger hon.

Hennes uppskattning är att ungefär hälften av konflikterna som hon fått information om löser sig på ett bra sätt inom arbetslaget. I resten av fallen kan man behöva stuva om i personalgruppen eller göra andra åtgärder för att få bukt med problemen.

Om personalen hamnat kollisionskurs med varandra eller med sin chef ska man inte dra sig för att ta hjälp utifrån, förslagsvis hos sin lokalavdelning. Och inte vänta för länge med att göra det, tycker Elisabet Molander, huvudskyddsombud vid Lärarförbundets lokalavdelning i Botkyrka.

– Då kan det bli mer infekterat än det skulle behöva bli. Om inte annat kan man rådgöra med oss.

Klarar man inte att lösa konflikten ”på egen hand” går det att få konkret hjälp och stöd av facket.

– Handlar det om en enskild medlem brukar vi börja med att träffa den personen. Är det en större konflikt med många inblandade kanske vi börjar med att delta vid ett fackmöte. Ofta vill vi också höra chefens bild av det hela. Ibland samarbetar vi även med personalavdelningen, säger Elisabet Molander.

Botkyrka är en barnskötartät kommun, vilket gör att hon oftast samarbetar med Kommunals huvudskyddsombud.

– Det viktiga är att man kan lösa problemen och då kan vi ju jobba utifrån våra olika perspektiv.

Det är givetvis extra viktigt om konflikten har sin grund i de olika yrkesrollerna.

– Vi försöker jobba så, att det inte ska kännas som att ”nu kommer facket/polisen”, utan att vi i stället för konstruktiva samtal, i syfte att lösa konflikten.

Förskollärarröster om konflikter:

”Jag tycker man ska fundera över hur man beter sig ’bakom scenen’ med kollegorna. Inför barn och föräldrar beter man sig ofta bättre.”

”Buller och stora barngrupper leder till att man hör sämre och höjer rösten. Ibland kan det nog uppfattas som konflikter.”

”Chefens roll är viktig. Att man inte lägger över ansvaret på arbetslaget eller försöker lösa det själv utan extern hjälp.”

”Den inre konflikten ökar också på grund av stress, den förändrade yrkesrollen och förväntningar på vad man ska göra.”

Alla artiklar i temat Räkna med bråk (6)

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin