Läs senare

Forskartrion om nya läroplanen

AktuelltOkej, eller till och med bra, men fortfarande för otydligt om undervisning. Så kan man sammanfatta några förskoleforskares reaktioner på den nya läroplanen.

av Erik Ignerus
15 Okt 2018
15 Okt 2018
Ingrid Pramling Samuelsson, Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman. Foto (från vänster till höger): Emelie Asplund, Robert Eriksson och privat

Många satt på helspänn när den dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) stod inne på förskolan Äventyret i Stockholm och presenterade förskolans nya läroplan i slutet av sommaren.

Ända sedan revideringen drog i gång våren 2017 har forskarna Ingrid Pramling Samuelsson, Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman varit delaktiga i arbetet och slitit för olika skrivningar och en tydlig helhet.

När Skolverkets förslag presenterades i mars i år fanns det flera punkter som forskarna var kritiska till. Bland annat handlade det om att strävansmålen felaktigt kunde tolkas som uppnåendemål och om otydligheter kring undervisningen och förskollärarens ansvar för den.

Jag hade önskat att jag kunde vara mer entusiastisk, men det finns inbyggda svårigheter i den.

Som representanter för en större grupp av förskoleforskare blev de också inbjudna till ett möte på utbildningsdepartementet i mitten av juni. Där fick de framföra sina synpunkter och även ge direkta förslag på ändringar i läroplanen.

Det var sista gången de såg texten före presskonferensen. Deras reaktioner på slutresultatet är blandade. Christian Eidevald, docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet, är kanske den som är mest kritisk.

– Jag tycker att den blev okej. Jag hade önskat att jag kunde vara mer entusiastisk, men det finns inbyggda svårigheter i den. Egentligen borde arbetet ha inletts med en statlig utredning som tittade mer grundligt på vilken kunskapssyn läroplanen skulle byggas på och hur vi ska förstå begreppet undervisning i förskolan, säger han.

Ett av direktiven som gavs till Skolverket inför revideringen av läroplanen var just att skriva in undervisning och tydliggöra vad det innebär för förskolan. Något Christian Eidevald tycker att den nya läroplanen misslyckas med.

– Det är det stora problemet med den här läroplanen. Många förskollärare, förskolechefer och barnskötare har ju väntat på läroplanen för att äntligen få reda på vad undervisning betyder i förskolan. Då blir man besviken om man tror att man ska få reda på det i den, för det får man inte, utan det måste ändå uttolkas och det blir en stor utmaning.

Avsaknaden av en statlig utredning inför revideringen av läroplanen satte stopp för en del förändringar.

– Det fanns flera saker som vi i forskargruppen ville få med där vi pekade på att det fanns stöd i forskningen, men vi fick svaret att ”ja, det är möjligt att det är så men vi har inget utredningsstöd för det”, så det var ganska begränsat hur det gick att skriva fram saker och vilka begrepp som kunde ändras.

Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, är mer nöjd med läroplanen, men håller med om att skrivningarna om undervisning inte blev bra.

– Vi ville att man skulle ha lyft fram det här bättre och mer precist vad undervisning är i förskolesammanhang. Skolverket har hängt på det på slutet med förskollärarens uppdrag i undervisningen. Det blev bara en tumme om det.

Hon är ändå hoppfull och tycker att diskussionerna om undervisningen har lett fram till en bättre förståelse om vad begreppet betyder för förskolan.

– Det är en lång väg kvar naturligtvis, men jag har ändå goda förhoppningar med tanke på hur historien ser ut. När man förde in begreppet lärande fanns också ett motstånd, men i dag är det helt accepterat. Jag tror att undervisningen kommer göra samma resa, säger Ingrid Pramling Samuelsson.

Ingegerd Tallberg Broman, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet, är den av de tre forskarna som framstår som mest positiv till den nya läroplanen. Hon tycker att det är bra att ansvarsfördelningen blivit tydligare och att ledningsfunktionerna samt de olika yrkesgrupperna lyfts fram.

Hon är också nöjd med den öppenhet för att ta in olika synpunkter som funnits under arbetets gång.

– Jag är verkligen ett fan av den här läroplanen. Den är väldigt tydligt demokratiskt mångfaldsbejakande, språk- och värdebejakande, jämställdhetsbejakande och det gör mig väldigt glad. Den markerar ett barnrättsperspektiv och att utbildningen riktas till varje barn och att undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare, och att rektor ansvarar för att förskollärare ges förutsättningar att ansvara för undervisningen. Det är det sista det hänger på, det måste finnas förutsättningar för det uppdrag som skrivs fram, säger Ingegerd Tallberg Broman.

Hon anser att den utifrån de direktiv som gavs blev väldigt bra.

– För att förstå den här läroplanen måste man backa tillbaka och se vad som hänt tidigare. Direktiven kom som ett svar på de svagheter som Skolinspektionen hade sett i sina granskningar, och i det perspektivet tycker jag det har blivit bra. Många saker som Skolinspektionen lyfte och ville se en utveckling av har nu fångats upp i den här läroplanen.

Så gick det med forskarnas invändningar

Här är några punkter som forskargruppen var kritiska till i Skolverkets förslag:

  • Barnen eller varje barn:
    Skolverket hade ändrat läroplanens målformuleringar från ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar …” till att ”förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla …”. Forskargruppen ville att uppdraget till grupp respektive individ skulle bli tydligare för att betona varje barns rättigheter.
    Så gick det: Utbildningsdepartementet gick på forskarnas linje, skrivningen blev till slut riktad till ”varje barn”.
  • Förskollärarens ansvar:
    Skrivningarna om förskollärarens ansvar borde ligga mer i linje med skollagens, ansåg forskarna. Det borde också framgå tydligare vad övriga arbetslaget har ansvar för.
    Så gick det: Förskollärarens ansvar skrevs fram tydligare i den färdiga läroplanen. Även övriga arbetslagets uppgifter i undervisningen skrevs fram.
  • Utbildning och undervisning:
    Forskargruppen ville se tydligare formuleringar om vad som är undervisning respektive utbildning. De föreslog bland annat ett tillägg om att undervisning kan bedrivas utifrån en variation i vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet.
    Så gick det: Vissa förtydliganden gjordes om undervisningen i den beslutade läroplanen, men enligt Christian Eidevald och Ingrid Pramling Samuelsson blev det ändå inte tillräckligt.

I forskargruppen ingick över 20 förskoleforskare från hela Sverige.

Fråga

Vad skulle betyda mest för att din arbetsmiljö ska bli bättre?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin