Läs senare

Förskolan flyttar fram positionerna

I förskolan bedrivs undervisning, slår regeringen fast i sitt förslag till en ny skollag. Förskolans pedagogik ges viktiga erkännanden i skollagförslaget, anser Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
- Sträck på er, förskollärare! säger hon.

16 Feb 2010

 Något av en långbänk har det varit – arbetet med ny skollag. Nuvarande regering har arbetat vidare med det förslag som förra regeringen inte rodde i hamn. Strax före jul lade regeringen fram lagrådsremissen och under våren väntas en proposition. Man får förmoda att den nya skollag som planeras gälla från och med 1 juli 2011 i stora delar ser ut som lagrådsremissen.
    Förskolan får definitivt ett lyft i den nya skollagen, bedömer Lärarförbundets Eva-Lis Sirén:
  – Det är en stor seger att förskolan blir en egen skolform. Regeringen erkänner att förskolans arbetssätt och pedagogik leder till lärande – lärande med leken som grund. Att det sedan finns plumpar i protokollet i förslaget som helhet ska inte förta glädjen över de stora steg som har tagits, summerar hon i en intervju med Förskolan.

Att förskolan blir en egen skolform är inte bara en formalitet utan har praktiska konsekvenser, enligt Lärarförbundet. Dels är det viktigt rent juridiskt att förskolan inbegrips i lagtexter som behandlar det svenska skolsystemet, dels handlar det om en statushöjning.
    I skollagsförslaget förs begreppet undervisning in i förskolan. Enligt Eva-Lis Sirén finns ingen risk att förskolan ”skolifieras” och ska börja bedriva undervisning med grundskolans pedagogik. Tvärtom – begreppet undervisning omdefinieras och breddas i den nya skollagen. Lär-andet genom lek är också undervisning.
  – Det här är väldigt roligt! Det ligger en lång kamp bakom. Dessutom ska detta lärande ske under ledning av förskollärare och det är ett erkännande av förskollärarnas yrkesroll, fortsätter Lärarförbundets ordförande.
    Regeringen vill att endast behöriga förskollärare ska få fastanställas som just förskollärare. De skärpta reglerna kommer inte över en natt att trolla bort bristen på förskollärare och många kommuner kan få svårt att leva upp till kraven. I skollagsförslaget finns inte heller någon skrivning om hur många förskollärare som ska finnas per exempelvis avdelning eller enhet.
  – Visst hade vi önskat oss en starkare reglering, men regeringen har visat sin tydliga avsikt att alla barn ska möta behör-iga lärare. Nu återstår att följa upp kvaliteten i förskolan och vi vet att den bygger just på behöriga och kompetenta lärare.

Behörighetsfrågan visar att skollagsförslaget hör tätt samman med andra nyheter som väntas på skolområdet – bland annat reformen av lärarutbildningen. En attraktiv lärarutbildning är en medicin som kan råda bot på förskollärarbristen – tillsammans med ”lönen, lönen och lönen”, med Eva-Lis Siréns ord. Samtid-igt som alliansregeringen återkommande har pläderat för ökat lärande i förskolan presenterade regeringens utredare i december 2008 förslaget om en förkortad förskollärarutbildning – och Lärarförbundet rasade. Strax före jul meddelade dock utbildningsminister Jan Björklund att utbildningens längd på 3,5 år behålls.
  – Jag kan konstatera att vi bedrivit ett väldigt hårt lobbyarbete som har gett resultat. Regeringen har tänkt till, säger en uppenbart nöjd Eva-Lis Sirén.
    En annan nyhet i skollagsförslaget är att det ska bli möjligt att få lektorstjänst inom alla skolformer – från förskolan till gymnasieskolan.
  – Det är en jätteviktig sak! Lektorer i verksamheten stärker vetenskapligheten och fungerar lönedrivande.
    Frågan är om kommuner kommer att vilja anställa lektor-er, som kräver högre lön. Eva-Lis Sirén framhåller att lektor-ernas existens inom förskolan inte hänger på kommunernas vilja att inrätta lektorstjänster – en forskarutbildad förskollär-are har helt enkelt rätt att kalla sig lektor. Bara det faktum att förskolor har lektorer i verksamheten kommer att bidra till en statushöjning.
  – Varför lektor, men inte rektor? frågar sig sedan Eva-Lis Sirén retoriskt.
    Den fråga som Lärarförbundet är mest missnöjt med vad gäller skollagsförslaget är nämligen att chefer för förskolan inte ska kallas rektorer, utan förskole-chefer. I många kommuner benämns den person som är chef för både skola och förskola för rektor. Nu är det alltså dags för dessa chefer att trycka nya visitkort: ”Anna Andersson, rektor tillika förskolechef”. Samtidigt som förskolan likställs med övriga skolväsendet på flera sätt haltar logiken när det kommer till just chefstiteln,  anser Sirén.
  – Detta görs för att hålla förskolan tillbaka. Regeringen vill med vissa begrepp visa att det är skillnad mellan förskolan och andra skolformer. Det handlar om gamla hierarkier som får konsekvenser för lön och status.

Andra ”plumpar i protokollet” är, enligt Eva-Lis Sirén, att kraven på förskolan vad gäller särskilt stöd och modersmål är   svagare än de krav som ställs på grundskolan.
  – Om lärandet startar tidigare är det också viktigt att starta tidigt med stöd.
    Bristerna vad gäller just särskilt stöd och modersmålsundervisning kan enligt Sirén förklaras med att regeringen försöker spara pengar.
  – Vi ska inte blunda för att två kostnadskrävande reformer – skollagen och lärarutbildningen – sjösätts i ett svårt ekonomiskt läge. Vissa viktiga steg tas inte.

Rösta

Är du nöjd med er gård?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin