Läs senare

Förskolan och de yngre barnen

31 maj 2015

Ett luftigt jugendmönster pryder omslaget till antologin Om förskolan och de yngre barnen – historiska och nutida nedslag, i kontrast till författarlistan som representerar ett tungt vetande inom området. Alla är de professorer, filosofie doktorer eller docenter och boken som tillägnas forskaren Ingegerd Tallberg Broman, själv professor vid Malmö högskola, riktar sig i första hand till högskolestudenter i grund- eller vidareutbildning. En utgångspunkt är den centrala plats förskolan fått i utbildningssystemet, från omsorg till rollen som barnens första skola.

Professor emerita Gunilla Halldén gestaltar pionjärernas period genom den anspråkslösa Disa Beijer och kvinnorna runt henne, av vilka moster Lisa, Alice Tegnér, är den mest kända. Det handlar om Birkagården, som hämtade inspiration från den engelska settlementrörelsen. Birkagården öppnade i Stockholm 1912 för att fylla ett socialt behov i samhället och startade barnträdgård 1913.

Så kommer den härliga tid då barnomsorgen stod på topp, 1980-talet. Maj Asplund-Carlsson, en annan emerita som forskat om förskolan i barnlitteraturen, lyfter fram Det underbara dagishemmet av Gunna Grähs och Gun-Britt Sundström och beskriver hur daghem och barnomsorg gestaltats i bilderböcker fram till nu. Rocktjejen Puma hos Pija Lindenbaum blir trots allt en förebild och andlig moder, menar Maj Asplund-Carlsson. Petter och Lotta hos tanterna och farbror Blå var också ett embryo till förskolan.

Ann-Marie Markström synliggör samhällsdebatten, om daghem över huvud taget är bra, till att förskolan i dag har nästan samma självklara plats som skolan. Den gamla barnträdgården skulle på sin tid vara en förebild för det goda hemmet och Ann-Marie Markström tar upp resonemanget om förskolan bör vara hemlik eller mer som en verkstad, liksom den paradox som ryms i att familjedaghem är mindre önskvärda, samtidigt som ansträngningar görs att skapa en hemlik atmosfär i förskolan. Hennes bidrag har mycket intressant att tillföra diskussioner om vad gardinbyten och möblering har för betydelse. Åt vilket håll går förskolan?

Sven Persson blåser liv i den kontroversiella Befolkningskommissionen från 1930-talet och talar om förskolan som ett politiskt projekt, ett socialt rum mellan det privata och offentliga. Med hjälp av Hanna Arendts analys för han upp diskussionen till ett filosofiskt plan. Hans bidrag är jämte Mats Trondmans kapitel om Hamlets fråga, vad barn är, de i mitt tycke tyngst vägande och mest djupgående i antologin. Hur forskning ska få genomslag i praktiken är Karin Rönnermans viktiga område. Handledarskap, kvalitetsarbete och redovisning av Skolinspektionens granskning av 42 förskolor år 2012 avhandlas av henne. Fyra områden ansågs undermåliga, läs vilka!

Den i media mest uppmärksammade aspekten på förskolan är gruppstorleken. Ingrid Pramling Samuelsson, Sonja Sheridan, Pia Williams och Panagiota Nasiopoulou konstaterar att variationen är stor i landet och efterlyser mer forskning om vad föräldrar reagerar på när de ger uttryck för sin oro över stora grupper. Förskolan har blivit jämlik i den meningen att alla barn kan få plats, däremot inte likvärdig. En aspekt som lyser med sin frånvaro är forskning och synpunkter på de manliga förskollärarnas roll och betydelse. Från Disa Beijer och fram till dagens professionella förskollärare är det kvinnor det handlar om. Har man helt givit upp tanken på jämställdhet mellan könen inom professionen?

Författarna stödjer sina teser på aktuell forskning och strukturerar materialet på ett effektivt och inspirerande sätt. Med sin historiska räckvidd från barnträdgården till dagens förskola och ett brett ämnesspektrum, utgör den ett litet universitet för blivande och verksamma förskollärare.

Om förskolan och de yngre barnen
– historiska och nutida nedslag

Redaktörer: Jutta Balldin,
Johan Dahlbeck,
Anne Harju, 
Peter Lilja
Studentlitteratur

Fråga

Välkommen tillbaks till jobbet! Vad ska du prioritera i höst?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin