Läs senare

Förskolebuller tvingar barnen att höja rösten

Ljudnivåerna i förskolan påverkar barnen negativt. Det säger en majoritet av de nästan 4 000 förskollärare som fått frågan i en studie.

av Erik Ignerus
09 sep 2019
09 sep 2019
Förskolebuller tvingar barnen att höja rösten
Dags att vidga fokus på bullerfrågan – hur mycket påverkas barnen? Foto: PIxabay

Många tidigare studier har undersökt hur personalen drabbas av bullret i förskolan. Inte sällan leder de höga ljudnivåerna till ljudöverkänslighet, hörselskador och ljudtrötthet bland de anställda. Men i en ny studie har nu forskare vid avdelningen Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin i Göteborg valt att i stället fokusera på ljudets påverkan på barnen.

– Det är deras arbetsmiljö också, och de påverkas minst lika mycket av ljudet som de vuxna, säger Sofie Fredriksson, audionom och en av forskarna bakom studien.

Studien bygger på en enkät som gått ut till ungefär 4000 förskollärare som fått svara på hur de upplever att barnen påverkas av ljudmiljön i förskolan.

För en bra ljudmiljö krävs att man kan dela in barnen i mindre grupper.

– 82 procent tyckte att barnen påverkades av bullret, och i princip alla svaren beskrev negativa konsekvenser för barnen. Det vanligaste handlade om att barnen behöver höja rösten på något sätt för att bli hörda. Miljön är stökig och barnen skriker och är högljudda, det blir en ond cirkel. Även om vi inte själva har varit ute med en mät­apparat tycker jag att siffrorna är väldigt talande.

Många av förskollärarna beskrev också att barnen blev ofokuserade och stressade eller fick svårt att koncentrera sig. Andra vanliga teman bland svaren var negativa känslor bland barnen, som oro, osäkerhet och nedstämdhet. En del barn beskrevs också som uttröttade och irriterade. Sådant som svårigheter att lära sig, missförstånd och språkförbistringar förekom också i svaren.

Sofie Fredriksson.
Foto: Malin Arnesson

Enligt Sofie Fredriksson är ljudmiljön i förskolan ett stort problem. Det är också komplext och svårt att lösa, eftersom det är så många olika faktorer som spelar in.

– Mäter man ljudnivån så ligger den inte på en extremt farlig nivå. Men den är väldigt varierande och kan nå riktigt höga toppar, till exempel när ett barn skriker. Samtidigt är det svårt att skydda sig mot ljudet, det tror jag gör allt lite farligare.

– Många undviker helst att använda hörselskydd eftersom det som förskollärare kan kännas fel mot barn och föräldrar att skydda sin egen hörsel samtidigt som de går omkring oskyddade. Men som audionom skulle jag aldrig säga till någon att de inte får använda hörselskydd om de känner ett behov av det. Men det ska inte vara den enda åtgärden.

Att lösa problemen är nämligen ingen omöjlighet, så länge någon är beredd att betala.

– Det är knepigt att skapa en bra ljudmiljö, men i slutändan handlar det mesta om resurser. Man måste ha möjligheten att dela in barnen i mindre grupper. Det krävs anpassade lokaler med ljuddämpning och att man funderar över materialet som används. Till exempel kanske man kan klä in lådan med klossar i ett tyg som fungerar dämpande. Men det kan krävas många olika åtgärder.

Ett annat gott råd för att få ner ljudnivån är också att som förskollärare själv föregå med gott exempel.

– Man kanske kan undvika att prata högt eller ropa över hela avdelningen, även om det förstås ibland kan vara svårt att hinna gå nära en kollega eller ett barn och prata.

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin