Ingår i temat
Förskoleklassen
Läs senare

Förskoleklassen har bokstavsfest

Bokstäver är roliga. En dramaföreställning om en ny bokstav varje tisdag. Det är receptet när arbetslaget på Rinkabyholmsskolan väcker läs- och skrivlusten.

19 aug 2011

Foto Jan NordströmDet är tisdag morgon och förskoleklassen Igelkotten Röd i Kalmar sitter i en halvcirkel i spänd förväntan på att bokstavsdramat ska börja. Varje vecka är det teaterföreställning om veckans bokstav för förskoleklassen och årskurs ett här på Rinkabyholmsskolan. Snart kommer ettorna in och sätter sig på golvet framför sina yngre kamrater.
–Det står citronsaft där, läser en elev i ettan och pekar på karaffen med saft med en etikett med texten ”citronsaft” på. Den står på bordet som ingår i scenens rekvisita.

Några barn enas redan nu om att bokstav-en C kommer ingå i dagens föreställning. Att gissa vilken bokstav som ska kluras ut är en sport långt innan dramat börjar. Pedagogerna får absolut inte avslöja bokstaven i förväg eller vem de ska spela.

I dag är det terminsavslutning för alfabetet och extra storslagen teater. Fyra skådisar representerar fyra svåra bokstäver och bjuder in till en ”bokstavsfest”. Personalen pratar snabbt ihop sig medan de byter om i logen.

Öppningsscenen. Pippi, alias förskollär-aren Inga-Lill Lindström Karlsson, cyklar in på en sparkcykel och sjunger om ”små cit-roner gula i Italien”. Hon berättar att hon ska bjuda på bokstavsfest i dag. Citronsaft-en står redan på bordet och Pippi deklarerar kavat att hon faktiskt ska äta en citron utan att röra en min. Barnen gapar. Men hon får vända sig om med ryggen åt publiken för att lyckas.

–Du fuskar, ropar barnen.

På Pippis bokstavsfest kommer Annika, alias förskolläraren Liselotte Wernersson, prudentliga Prussiluskan som är ettornas lärare Carina Nilsson och Pippis pappa Efraim Långstrump, till vardags Andreas Lennartsson, barnens fritidspedagog. Alla representerar de en bokstav och visar upp varsin konst.

Pippis pappa bjuder på kexen wafers från sin vän Wolfgang och visar hur han kan balansera ett vasst träsvärd på fingret ståendes på ett ben. Pippi och hennes pappa bryter arm medan Prussiluskan ojar sig.

Pippi vinner och barnen applåderar. Annika, som kommer utan Tommy, trodde det var maskerad och har klätt ut sig till Zorro och tagit med en zebra från zoo som hon kan göra piruetter med. Barnen gissar lätt vilka bokstäver det rör sig om. Pippi räknar gäst-erna men det blir bara fel. Barnen får hjälpa till och rätta.

Prussiluskan som har med sig kex i present spelar Blinka lilla stjärna på en liten xylofon och frågar vilken bokstav instrumentet börjar på.

–Räck upp handen om ni vet, uppmuntrar hon.

O gissar några barn spontant. X svarar en pojke i förskoleklassen som räckt upp handen. Alla applåderar. Prussiluskan har några gåtor till. Vad klipper man med? Sax! Ja! Prussiluskan visar ordet SAX skrivet med versaler på ett papper. Vem kan flyga på påsken då? Häxa! Vad kallas uppgifter i skolan som man gör hemma? Läxa!

De hittade bokstäverna skrivs upp på tavlan. Dramat avslutas med att karaktärerna tävlar i rockring. På rockringarna har de knutit tygsvansar som barnen gissar bildar fyra Q:n. Prussiluskan vinner rockandet och föreställningen övergår i vanligt fika då barnen får citronsaft, wafers, kex och zoo-godis. Men först sjunger alla bokstavssången tillsammans: ”A är en apa och B är en björn”… Det är en sång som går igenom hela alfabetet.

–Skål för Pippi, säger Prussiluskan och alla i rummet räcker upp plastmuggarna med citronsaft.

–Skål för alfabetet, säger en pojke i publiken och Pippi instämmer snabbt: Ja, skål för alfabetet!

Metoden att dramatisera bokstäverna har använts i fjorton år på skolan med olika sagoteman varje år. Variation behövs så att inte de som går i första klass blir uttråkade andra året. I år är det Astrid Lindgrens figurer som är den gemensamma nämnaren. Förutom Pippi och hennes vänner har Tjorven, Lina i Emil, Karlsson på taket och Paradis-Oskar stått på scen.

Tidigare år har det varit Alfons, troll och sagoväsen, olika yrken och olika djur. Pedagogerna turas om att klä ut sig och spela upp scener där en bokstav förekommer som barnen ska lista ut. Förskollärarna, fritidspedagogerna och grundskollärarna i årskurs ett hjälps åt. Det blir en föreställning att planera i månaden för varje pedagog.

–Man lever med sin bokstav flera veckor medan man hittar på sitt drama. Min man vet att ”jaha nu letar hon saker på G till sitt drama igen”. Jag sparar på allt möjligt numera för det kan bli rekvisita, säger Inga-Lill Lindström Karlsson, när hon bytt om till vanliga kläder igen.

–Ja, man kan komma på en bokstavsidé i duschen till exempel, säger kollegan Liselotte Wernersson.

Som nyanställd tyckte hon det var jätte-nervöst att hitta på manus och spela upp dem.

–Inte inför barnen, de bryr sig ju inte, men att agera inför de andra vuxna. Fast det tog bara fem minuter så gick det över.

Varje tisdagsföreställning följs upp med att förskollärarna jobbar med bokstaven i gruppen resten av veckan. Letar ord som den ingår i, färglägger bilder av ord som bokstaven börjar på och pratar om den på samlingen. På torsdagar besöker förskoleklassen skolan och sin blivande klasslärare under en timme.

De äldre barnen i trean gör något annat den timmen så att förskolebarnen får vara själva och utforska klassrummet. Där brukar de spåra och färglägga veckans bokstav med uppmuntran av både sin blivande lärare och förskollärarna.

En annan lek är att titta på bilder och gissa vilken bokstav ordet på bilden börjar på och pröva att ljuda bokstaven – som att en duk börjar på D till exempel, att gissa vilka bokstäver som fattas i ett alfabet eller att sätta samman olika bilder till sammansatta ord. En bild på plast och en bild på en påse blir plastpåse.

–Vissa barn kan redan läsa och skriva lite så för dem är det här för lätt. De får hålla på med svårare material istället. Men bara om de vill, vissa vill hellre leka, det är alltid frivilligt, säger Inga-Lill Lindström Karlsson.

Barnen är på olika nivåer, men alla barn brukar kunna skriva sina namn när de slutar i förskoleklassen. En flicka skriver hela brev till klassen. De barn som har lite svårare att greppa bokstäverna samlar man ihop i en lite mindre grupp en gång i veckan och gör extra bokstavslekar. De barn som tycker det är svårt brukar förstå mer när de går igen-om alla bokstäver igen i bokstavsdramat när de går i första klass.

De flesta sexåringar är kunskapstörstiga tycker förskollärarna.

–De suger åt sig, frågar mycket och älskar att rita bokstavsbilder. Många knäcker läskoden under året. Det är fantastiskt att vara med om. Men det finns ju inga krav varken här eller i förskolan. Det är viktigt, vi ska bara förbereda och väcka lust till läs och skriv, säger Inga-Lill Lindström Karlsson.

–Vi kan sitta i matsalen när ett barn frågar: Vad börjar potatis på för bokstav? Det gäller att väva in det i det vardagliga, säger Liselotte Wernersson.

Barnen i förskoleklassen skriver redan lite på klassens dator, till exempel sina namn. Ofta är några mer intresserade och hjälper de andra. Det skapar bra samarbete, tycker förskollärarna. Alla i gruppen har arbetat med att skriva en liten text om varför man heter som man gör och vad namnet betyder. Nästa steg är att göra släktträd med alla släktingarnas namn och släkttitel.

Varje dag har förskoleklassen en sagostund efter rasten.

–De sitter som små ljus på läsningen. Vi dramatiserar och förställer rösten mycket då också, ibland blir de nästan rädda, säger Inga-Lill Lindström Karlsson som hade velat bli skådespelerska i ett andra liv.

Hon återkommer till att lust och lek är det viktigaste i förskoleklassen, men tycker hon märker av skolaktiga attityder redan i förskolan.

–Ibland kan personalen säga om ett barn i överlämningen: han kan inte så många bok-stäver. Men det ska de ju inte traggla med. Barnen måste inte kunna bokstäver här heller, säger hon.

Inga-Lill Lindström Karlsson visar läromaterial de köpt in som de blev besvikna på. Det är för svårt för förskoleklassnivå tycker de.

–Vi gör bättre material själva.

Förskollärarna tycker samarbetet med skolklasserna fungerar utmärkt. Fast ju större arbetslag desto svårare blir det att hinna samplanera. Bokstavsdramat och klassrums-besöken hjälper barnen i övergången till skolan och bidrar till läsinlärningen.

Barnen blir trygga och grundskolläraren känner redan barnen och vet vad de kan när de börjar första klass. Skolan har bra läsresultat, enligt Inga-Lill Lindström Karlsson.

–Vi lägger grunden för det här i förskole-klassen
 

Bokstavsutveckling enligt Rinkabyholmsskolan

1. Rimma och ramsa

2. Räkna hur många ord i en mening (högst fem)

3. Klappa stavelser

4. Pussla ihop sammansatta ord

5. Höra första ljudet i ett ord

6. Höra sista ljudet i ett ord

7. Ta bort ljud i ett ord

8. Identifiera samma ljud i olika or

Alla artiklar i temat Förskoleklassen (25)

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin