Läs senare

Fuska inte med fikat

En gemensam fikarast kan stärka arbetslaget och skapa trygghet i gruppen, något som också gynnar barnen. Förskolan Snödroppen har schemalagt för kafferaster för att de är så betydelsefulla. På många andra förskolor är den stunden ett minne blott.

06 nov 2015

 Illustration: Janette BornmarkerFinklädda damer med stora hattar som andäktigt väntar på gräddtårtan och så en vild Pippi med röda flätor som alldeles strax ska doppa hela ansiktet i tårtan och spricka upp i ett glatt leende mot de förfärade damerna. En bild ur den Lindgrenska världen om revolt och rätten att få leva – och fika som man vill, men också en inblick i hur viktig den där fikan var, att få vika en stund åt att bara sitta och prata om allt mellan väder och vind och smutta på en god kopp kaffe med doppa!
Ja, svenskarna är kända för sin fika, och inte bara via Pippis vilda kafferep utan också i 2015-års tappning. Fikat går på export till bland annat USA där hippa New York-bor lärt sig älska svenskt kaffe, eller Swedish brew som det heter ”over there”, på kaffekedjan Fika. Och i Sveriges kanske största boksuccé någonsin, Milleniumböckerna, dricker Lisbeth Salander och Micke Blomkvist så mycket kaffe att utländska läsare häpnar och recensenter undrar om det är något fel på översättningen.

Ute i landets förskolor ser fikatillstånden vitt skilda ut. En kaffe i all hast på väg från utegruppen till innegruppen eller storfika med hembakade kanelbullar och uppdragna ben i personalsoffan, med lite snack om helgen och veckans träning som tilltugg. När vi kastade ut en fråga på Facebook om fikaläget i landets förskolor fick vi stor respons, allt från ”fika?!?” till ”Ja, jag älskar vår fikastund”.

Annelie Geilert Jonsson, förskollärare och chef på Humlans föräldrakooperativ i Sollentuna minns hur det var när hon började arbeta på 80-talet.

– Då hade vi schemalagda kafferaster, köket dukade fram kaffe och ostmackor på förmiddagen i personalrummet och på eftermiddagen kaka. Det var skönt, man kunde prata med personal från andra avdelningar och bara småsnacka lite. Det fanns en möjlighet att bara kasta sig upp i soffan och liksom, åh det var helt galet i barngruppen i dag, nu behöver jag sannerligen en kopp kaffe. Att bara få prata avslappnat kollegor emellan.

Fast i dag har synen på fikapauser förändrats, menar hon. Det anses numera ofta lite fult att vilja ha en fikarast.

– Det har blivit någon slags politisk korrekthet i diskussionen kring kaffe eller inte på jobbet. Den stackars kaffekoppen får stå som symbol för ett oprofessionellt sätt att vara förskollärare. Lite som att ”de vill bara slappa, snacka skit och dricka kaffe”, typ. Men om man inte gör ett bra jobb så är det inte beroende av kaffekoppen. För mig är det själv­klart att personalen vill göra ett bra jobb, och gör det. Jag ser inga problem i att både vara proffsig förskollärare och samtidigt kunna hantera en kaffekopp!

På hennes egen förskola är det nämligen okej att ta en kaffekopp i farten, nu när inplanerade kafferaster oftast är ett minne blott.

– Möjligheten att kunna ta en kaffe skapar trivsam stämning. Det visar att förskol­an är ett ställe där man trivs tillsammans både barn och vuxna. Jag tror att barnen mår gott av att se vuxna som trivs och har det trevligt tillsammans samtidigt som de själv­klart finns närvarande för och tillsammans med barnen.

På förskolan Snödroppen i Hässelby i Stockholm har man sett till att, med hjälp av ett rullande schema där en personal alltid är ute i barngruppen, helt enkelt schemalägga fikat så att personalen kan sitta tillsammans.

– Vi har kommit överens om att fikat är guld värt. Vi har så otroligt roligt, jag blir glad bara jag tänker på våra fikastunder. Det kommer också barnen till del. Eftersom vi får en chans att lära känna varandra och prata och skratta tillsammans blir det också väldigt fin stämning i barngruppen. När vi vuxna känner oss trygga med varandra och även vet lite hur de andra mår för dagen kan vi också hjälpa varandra bättre. Det är lättare att lösa konflikter när vi har fin gemenskap, säger Nora Gabari Rayegani, förskollärare på Snödroppen.

Ja, att fikat har ett viktigt värde på arbetsplatsen, det visar forskningen.

– Fikarasten är absolut inte bara bortkastad tid, tvärtom gör det oss mer effektiva på jobbet, säger Viveka Adelswärd, professor i kommunikationsvetenskap som intresserat sig för forskning om informella samtal, bland annat på fikastunder.

Fikat ger dels medarbetarna möjlighet att koppla av för en stund, de kan hämta nya krafter för att sedan gå ut och vara professionella igen. Dels är det ett gyllene tillfälle för personalen att bli informerade om vikt­iga saker.

Fikastunden ger tillfälle att prata och ventilera vad som hänt och vad som är på gång på jobbet, men är också ett bra sätt för medarbetare och ledare att känna av hur stämningen är lite mer informellt, under ytan: Hur alla mår, egentligen. Och den som fund­erar över något har här chansen att på ett mer lättsamt sätt lägga fram sin sak genom att slänga ut en krok och se hur andra reagerar.

– Om du precis haft ett jobbigt samtal med ett barns föräldrar så kan du ju under fikat kolla om det är fler som stött på samma problem med just dem, och på så sätt kan man hjälpa varandra.

Fikarasten kan då bli en bra plats att ventilera jobbets mer eller mindre allvarliga problem. Men då behöver det vara en bra stämning i rummet, för det finns dåliga fika­stunder.

– Ja, om fikat mest handlar om att skvallra om de som inte är där. Eller att folk känner sig uteslutna under kafferasten.

Det kan också bli väldigt tydligt vilka som så att säga sätter agendan på jobbet.

– Vilka som anses vara värda att lyssna på och så. Därför är det viktigt att alla är lite observanta, och ser till att alla får säga sitt och blir lyssnade på. Det kan vara värt mycket att locka in någon som suttit tyst länge i en konversation genom ett vänligt ”eller vad tycker du?”.

Mobilen tycker Viveka vi kan lägga ner för en stund på fikat.

– Ja, jag tillhör ju de som tycker det är otroligt oartigt att sitta och titta i sin mobil när man umgås. När vi är i en grupp ska man ju orientera sig mot varandra, inte mot sin skärm. Vi ska inte förakta småpratet som vi har med varandra. Det är fint att lära känna varandra, och det är viktigt att vi verkligen ser varandra, och visar att vi är okej med varandra.

En viktig del av fikarasten är att ta del av kunskapen som sitter ”i väggarna”. Det informella samtalet kan ge oss information som vi kanske inte ens visste att vi skulle fråga om. Det kan handla om anekdoter, historier som visar hur vi brukar göra just här, alltså hur vi är på jobbet som grupp. Det kan vara också vara information av den typen att man får veta varför exempelvis någon varit borta en längre tid, att någon har brutit benet eller kanske skiljt sig. Att inte få ta del av sådan information kan lätt leda till att vissa känner sig utanför på ett jobb. Att de känner att ”alla andra verkar veta något som inte jag vet”.

Fikastunden ger också ett bra tillfälle att knyta an till varandra inom gruppen.

– Genom fikasnacket bygger man upp en slags egen minikultur på jobbet. Man skapar en gemensam historia med egna referensramar och skämt som både gör att man har roligt ihop och förstår varandra bättre, säger Viveka Adelswärd.

Det här ger en känsla av trygghet i gruppen, och ökar givetvis också förmågan till samarbete i själva jobbet.

– Att rationalisera bort fikastunderna kan därför vara kontraproduktivt, avslutar Viveka Adelswärd.

Facklig fakta om rast och paus:

  • Rasten är reglerad i Arbetstidslagen. Man har rätt till rast, det är ett avbrott i arbetstiden, en tid man inte har betalt för. Då ska man kunna lämna arbetsplatsen, lägga sig att vila, gå till banken eller rasta hunden. Rekommendationen är minst trettio minuters rast per dag. Lagen säger även att man ska jobba max fem timmar i följd.
  • När det gäller pauser i jobbet står det i samma lag att arbetet ska organiseras så att det är möjligt att ta de pauser som behövs. Pausen ingår i arbetstiden men är ett tillfälle att gå undan lite, få en chans att ta igen sig lite grann.

Källa: Henric Axell, regionombudsman, Lärarförbundet.

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin