Ingår i temat
Leve leken!
Läs senare

Gamla och nya lekteorier

Många nya teorier om lek är okända i Sverige. För att öka kunskapen bland blivande och yrkesverksamma förskollärare presenterar forskaren Mikael Jensen de viktigaste i boken Lekteorier.

11 apr 2014

Foto: Pelle Hybbinette

Ett av kursmålen för studenterna i den nya förskollärarutbildningen är att känna till olika lekteorier. Mikael Jensen, lekforskare och lektor vid högskolan i Borås, har funderat på hur det målet ska kunna nås. Redan när han skulle skriva en avhandling om lek och lärande slogs han av bristen på litteratur om teorier som försöker förklara hur och varför vi leker.Böckerna som gav en överblick var väldigt ytliga och från slutet av 1980-talet. Diskussionen om lekteorier har traditionellt handlat mycket om Jean Piaget, en hel del om Lev Vygotskij, något om Gregory Bateson och Erik Homburger Erikson – och kanske lite om Freud. Sedan har det inte varit så mycket mer, trots att det ju hänt väldigt mycket de senaste decennierna.
 

Mikael Jensen tyckte sig vara rätt man att genomföra en rejäl uppdatering. Resultatet blev Lekteorier. Här presenteras dels gamla klassiska teorier i korta ordalag, dels mängder av i Sverige kända och okända teoretiker från hela världen. Teorierna delas in i åtta traditioner: den evolutionära/biologiska som studerar hur djur leker och jämför det med hur barn gör, den kognitiva och utvecklingspsykologiska som behandlar barns tänkande och barndomens faser, den vardagspsykologiska som inriktas på barns sociala tänkande och förståelse av världen, den kommunikationsteoretiska som visar hur barn meddelar sig med varandra när de leker, den fenomenologiska som fokuserar på barns upplevelser i och av leken, den psykoanalytiska som ser lek som terapi, den sociologiska som granskar samspelet i leken samt den kulturella som undersöker hur olika miljöer påverkar hur barn leker.

De olika traditionerna kan jämföras genom att Jensen visar hur de resonerar kring centrala begrepp som lekarena, identitet, relationer och leksignaler.

Mikael Jensen upplever att intresset för lekteori är stort, inte bara bland studenter utan även bland yrkesverksamma förskollärare.

– När jag är ute och pratar om lek talar många om att barnen tar roller i leken och att leksignaler är viktiga. Det är inte fel, men ganska förenklat. Mitt uppdrag är att sätta på förskollärarna glasögon så att de ser hur avancerad leken faktiskt är.

Det kan handla om det komplicerade samspelet i improviserad lek och att även teoretiskt svåra saker omärkligt lärs in.

– Barnen förstår kanske vad volym är när de leker med vatten. Det är ren matematik, men det synliggörs inte – vare sig för barn eller vuxna.

Själv bekänner han sig till den vardagspsykologiska traditionen, men tycker att det finns intressanta tankar i samtliga traditioner. Det är bara en och annan av de klassiska teoretikerna som han ställer sig helt främmande till.

– Freud var till exempel väldigt fokuserad på att lekens drivkrafter är aggression, sexualitet och ångest. Det är väldigt enkelspårigt och feltänkt. Hans efterföljare i den psykoanalytiska traditionen utvecklade det till något helt annat.

Mikael Jensen menar att teoritraditionerna snarare kompletterar än slår ut varandra. Han ser likheter och samband även mellan dem som kan tyckas ligga långt ifrån varandra, som den evolutionära/biologiska och den kulturella.

– Visst påverkar miljön leken, men det finns också gemensamma faktorer – även över artgränserna. Det enda som utmärker människan är låtsas- och regellekarna. Behovet att springa runt och jaga varandra har alla sociala djur, överallt.

Läs mer om lek:

Barn som inte leker, refererat från sju talare på konferensen med samma namn (IPA-Barns rätt till lek), ipa-sweden.org
 
Fullt av lek: om att ge utrymme för skolbarns lek, Marie Bengts & Helena Gårdsäter (Lärarförbundets förlag)
 
Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom, Maria Øksnes (Liber)
 
Leka för livet, Lars H Gustafsson (Nordstedts)
 
Lek på allvar: en spännande utmaning, Ole Fredrik Lillemyr (Liber)
 
Lekteorier, Mikael Jensen (Studentlitteratur)
 
Svarta och vita lekar: kaos och ordning i hjärnan – om det lekande barnet, Matti Bergström (Liber)
 
Fri lek kan minska mångfalden, artikel i Förskolan 5/2012
 
Medveten blick på lekens rekvisita, artikel i Förskolan 5/2011

Alla artiklar i temat Leve leken! (8)

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin