Läs senare

Gården är det bästa vi har!

13 maj 2019
Kjell Häglund, redaktionschef.

Nyligen hörde jag, när en förskola berättade om hur de tänker kring gård och utelek, att ”målet är att alla ska vara trygga”. Gott så, men är det ett riktigt svar? Jag tycker snarare det är början på en väldig massa frågor.

Vilken trygghet avses, för det första – fysisk eller känslomässig? Sannolikt båda. Men hur samverkar yttre och inre trygghet? Och vad påverkas de av? Kan åtgärder för den ena påverka den andra negativt?

Ibland blir förskolepersonal, liksom föräldrar, överbeskyddande. Risker överdrivs och i synnerhet ute på gården kan ett slags förbudsmentalitet slå rot: barnen får inte klättra i träd, inte gå barfota, inte använda bandyklubbor till annan lek än bandy.

Givetvis kan denna mentalitet inte motiveras pedagogiskt. Men värre är att den direkt motarbetar grundläggande pedagogiska metoder och mål. Finns det exempelvis något bättre sätt för barn
att pröva och öva koordinerade rörelsemönster med alla armar och ben än att klättra?

För det andra: hur skapar man en mentalitet på gården som får barnen att känna sig trygga i sig själva? Jo, man ser till att de känner att de har kontroll. Att de känner sig hemma på gården, att de hittar, och hittar saker – men också att de har kontroll, självförtroende, i interaktionerna med andra barn. Och även social kontroll kräver massor av praktisk övning. Därför ska gården uppmuntra till möten, gemensam lek och samtal (språkträning som effektivast!), det ska vara roligt och lätt att mötas där ute.

Detsamma gäller materialinköp. I stället för att barnen sitter en och en på var sin cykel kan man köpa in cyklar med två sitsar plus släpvagnar med sittplats på flaket. Kanske får två plats på flaket också, om man hjälps åt? Ett större, roligare socialt projekt uppstår.

En riktigt bra förskolegård detaljplaneras, men inte för att rutas in utan för att öppna upp för maximal flexibilitet och maximalt med pedagogiska möjligheter, socialt och fysiskt.

I detta nummer har vi gården och uteleken som tema. Vi besöker en förskola som på mindre än ett år gjort en total makeover på gården, vi pratar med förskolepersonal i utsatta förortsområden om hur de skapar trygghet och vi tar in tips och råd från landskapsarkitekter specialiserade på barns utemiljöer.

Allt fler protester hörs i dag mot eftersatta och krympande förskolegårdar. Utvecklingen kan bara vändas om den väldiga och inspirerande kunskapen om barns utelek får större spridning och gehör.

Som journalist har jag att förhålla mig till den nya dataskyddsförordningen, GDPR. Men som nyanländ Förskolan-­redaktör ser jag på närmare håll vad lagen verkligen handlar om, när den skyddar barn på nätet. Jag vet nu också hur GDPR gör det svårare att dokumentera förskoleverksamhet i bild. Våra reportage är väl en sak, men jösses vilket jobb förskolor numera lägger ner för att få dokumentationen att fungera!

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin