Läs senare

Ge makten till pedagogerna

12 apr 2014

Kristian Lutz menar att pedagogerna måste bestämma vilka barn som är i behov av särskilt stöd, inte externa experter. Det visar han i boken Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte anses lagom.

Kristian Lutz har arbetat som förskollärare, gymnasielärare, forskare och universitetslärare. Hans bok är baserad på aktuell forskning och riktar sig till studenter på lärarutbildningar. Samtidigt utgör den ett personligt debattinlägg till verksamma inom professionen. Forskare och lärare får emellanåt höra att deras röster saknas i debatten om skolan. När jag läser Kristian Lutz lågmält kritiska texter till dagens verklighet, där skolan befinner sig i korselden mellan ideologiska och ekonomiska krafter, finner jag att han på vissa punkter intar en mer bestämd hållning.

En av de första meningarna i inledningskapitlet lyder: ”Var tid har sina avvikelser och begrepp för att beskriva de avvikande.” Lutz berättar hur det i det sena 1700-talets Frankrike fanns en grupp som benämndes de ”irrande” människorna. Det var företrädesvis kvinnor som gav sig ut på vandring utan särskilt syfte och mål. Avståndet till Skånepolisens kategorisering av ”kringresande” år 2013 känns skrämmande kort. Lutz hänvisar också till en norsk studie (2000), där barn själva fått definiera kamrater i gruppen som annorlunda. Barnens normalitetsbegrepp sammanföll inte med de vuxnas. I kapitlet om Forskningens roll påpekar Kristian Lutz att barnens egna röster helt saknas. Det är de vuxnas tolkning av barnens beteenden och utsagor som presenteras och analyseras och det specialpedagogiska fältet domineras av USA.

Vilka är det då som bedömer och urskiljer barn som avvikande och i behov av särskilt stöd? Inte pedagogerna utan externa experter; psykologerna och den tyngst vägande professionen, psykiatern, som är dörröppnaren till penningpåsen. Barnet är därmed stämplat som problemet. Lutz säger att när barnet/eleven börjar tala om sig själv som ”en som har adhd”, har en anpassning skett till en maktordning som begränsar individens utrymme att skapa sin egen identitet. Lutz bestämda uppfattning är att pedagogerna måste ta tillbaka makten från experterna när det gäller bedömningen av vad som är avvikande. Pedagogerna behöver mer tid med barnen, inte specialister som säger hur de ska jobba. Integrering och inkludering är begrepp som används inom specialpedagogisk forskning för att motverka exkludering av vissa barn. En vacker tanke som inte fungerar i praktiken enligt många lärarstudenter. Färsk forskning (Willén-Lundgren 2012) tyder på att det finns två motpoler: en grupp som ser hinder och en annan som ser utmaningar. Handlar det om människosyn eller olika uppfattningar om skolans uppdrag? En intressant frågeställning. Övertro på diagnoser och brist på diskussion om kunskaps- och människosyn kan öppna för intressenter som säljer konsekvenspedagogik av typ ”Nannyprogrammet”.

Apropå sjukdomsdiagnoser och medicinering, ställer Lutz den provocerande frågan om man i rättvisans namn bör ordinera hämningslösande medicin till blyga barn för att de ska fungera bättre i sociala sammanhang. Om motivet för att medicinera adhd är barnets bästa, bör tanken inte vara så främmande. I en småskalig studie inom förskolan framkom att arbetslag som bedömde att få barn behövde extra stöd, präglades av en positiv anda där pedagogerna såg varandra som resurser, medan mindre väl fungerande arbetslag identifierade många barn med problem.

I PISA-rapportens kölvatten finns en tungt vägande faktor som inte nämns, nämligen skolans sociala miljö. Kristian Lutz tar upp den. Jan Björklund hoppas att fler mattetimmar ska ge bättre resultat, men så är det inte. Det enda som hjälper mot skolk och hög frånvaro är att skapa goda relationer till eleverna, vilket i sin tur leder till bättre inlärning. Lätt att säga, svårt att göra.

Om specialpedagogik säger Kristian Lutz att det inte handlar om några speciella tricks. Det är en pedagogisk handling utförd av en specialpedagog.

Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola
Möte med det som inte anses lagom
Kristian Lutz
Liber

Fråga

Vilken inskolningsmetod använder ni i er förskola?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin