Läs senare

Goda gärningar gör dig gott

Finns det några snälla barn här, undrar tomten.
När gjorde du själv en god gärning senast?
Forskning visar att vi alla vinner på att
hjälpa andra.

06 dec 2011

Illustration: Lotta Sjöberg
Julen är godhetens tid. Företag vill visa ansvarstagande, ideella organisationer samlar in pengar och det säljs böcker om etik och etikett som betonar vänlighet och personligt ansvar. Är det en snällhetstrend som pågår i samhället överlag? Och vad betyder det egentligen att göra gott?
En person som skrivit mycket om goda gärningar är Stefan Einhorn, cancerläkare, professor och författare bland annat till boken Konsten att vara snäll. Hans definition av snällhet är långt ifrån bilden av en mesig och korkad ”kossa på ängen” som inte kan säga ifrån. Inte heller gör omtänksamma tankar en person snäll i hans mening.

– Snällhet är en vilja att göra gott som omsätts i handling. Det kräver mod, ibland måste man fatta tuffa och impopulära beslut. Det krävs omdöme och klokhet för att hantera etiska dilemman, säger han.

Forskning visar att vi mår bra av att göra goda gärningar, säger han.

– Magnetröntgenundersökningar visar att det aktiveras ett njutningscentrum i hjärnan när vi samarbetar eller är generösa. Det är samma reaktion som vi får av god mat, sex och narkotika, vilket bevisar att vi njuter av att göra gott, säger Stefan Einhorn.

Den som gör en god gärning för en annan får också goda gärningar tillbaka av den personen, enligt Stefan Einhorn. Men även en tredje person kan påverkas i positiv riktning, goda handlingar tenderar att sprida sig.

– Det skapas vågor av godhet omkring oss, säger Stefan Einhorn.

Det finns också studier som visar att människor som blir väl behandlade, får små gåvor eller beröm, presterar bättre på exempelvis prov.

– Att vara snäll i bemötandet är förstås extra viktigt i förskolan, säger Stefan Einhorn.

– Om barn blir sedda, uppmuntrade, respekterade och lyssnade till ökar sannolikheten att de behandlar andra på samma sätt.

Samtidigt är det inte så att du, bara för att du är snäll mot någon, kan vänta dig en omedelbar belöning av den personen.

– Man ska göra gott och vila i det så kommer man få sin belöning på ena eller andra sättet. Ibland har människor svårt att visa tacksamhet. Det betyder inte att de inte upplever tacksamhet, säger Stefan Einhorn.

Ibland får han frågan om hur man ska göra när man känner sig utnyttjad av den man försöker hjälpa.

– Först ska man försöka lite till brukar jag säga. Men det är klart, om man känner sig slutkörd måste man dra en gräns. Ingen är betjänt av att en relation går åt skogen.

Stefan Einhorn tror inte vi kan bli för snälla, däremot talar han om ”falsk snällhet”.

– Det kan vara att man inte säger ifrån, exempelvis till barn, att man inte lär dem gränser. Det kan också vara andra situationer där man är snäll på ett falskt sätt.

Att vi lever i ett välfärdssamhälle ökar våra förutsättningar att göra gott, enligt Stefan Einhorn. Vi behöver inte slåss för överlevnad. I samhällsdebatten påstås det ibland att vi trots det blivit alltmer egoistiska och ohyfsade mot varandra. Att det bara är konsumtion och individualism som gäller. Men Stefan Einhorn tror inte vi blivit elakare. Vi lägger kanske bara lättare märke till det negativa eftersom det dominerar nyheterna.

– Jag tycker samhällsklimatet är ganska gott. Jag stöter på goda gärningar ständigt och jämt. Men att hundratusen personer kan trängas i tunnelbanan ihop varje dag utan att slå ihjäl varandra har inget nyhetsvärde, säger han.

En person som forskat kring våra drivkrafter att hjälpa andra ideellt är Eva Jeppsson-Grassman, professor vid Linköpings universitet. Hennes studie För andra och för mig har visat att de som hjälper andra själva får ut någonting av ideellt arbete.

– Man får en slags mening och sammanhang i sitt liv. Att hjälpa andra kan svara mot ens moraliska värderingar, man känner då tillfredsställelse med sig själv, säger Eva Jepsson-Grassman.

Men hon tycker begreppet god gärning är problematiskt att definiera.

– Man vet aldrig vad en handling får för effekt. Man kan också fråga sig vad som definierar de goda: Är det avsikten med handlingen som är god eller resultatet man ska utgå ifrån? Det är komplexa filosofiska frågor.

Fler än varannan svensk arbetar ideellt enligt befolkningsstudier. I forskningen kring ideellt arbete kan man urskilja två typer av organisationer: ”Vi för oss”-organisationer och ”Vi för er”-organisationer. ”Vi för oss”-organisationer samlar medlemmar som själva drabbats av något problem och som ger stöd till andra i samma situation, exempelvis föreningar för personer som drabbats av samma cancersjukdom. De fungerar ofta så att de som blivit friska hjälper nyinsjuknade och ger stöd.

– Man speglar sig i varandras problem. Jag hjälper dig och du mig. Det blir en gemensam upplevelse och ömsesidig omsorg, säger Eva Jeppsson-Grassman.

”Vi för er”-organisationer består istället, förenklat uttryckt, av människor som själva är resursstarka, men vill hjälpa andra i en mer utsatt situation. Drivkraften i en ”Vi för er”-organisation är att ge av sig själv just för att man har det bra. Ofta innebär det oavlönade, ideella arbetet att sitta i en styrelse, eller samla in pengar, men även direkt socialt arbete med andra människor förekommer.

I forskningen skiljer man på organiserat ideellt arbete och informellt arbete. Det informella hjälparbetet har ökat i Sverige sedan 90-talet, enligt Eva Jeppsson-Grassman.

– Det informella arbetet innebär att vi hjälper dem vi känner, våra anhöriga och även andra vänner, grannar och kollegor. Vad ökningen av det arbetet beror på finns det olika hypoteser kring, säger hon.

Vissa menar att ideella och informella insatser får kompensera för nedskärningar i välfärden, andra att just välfärden är en förutsättning för att vi ska kunna vara generösare mot varandra.

– Det finns sällan en enda förklaring till komplexa samhällsförändringar. Vi kanske faktiskt har fått ett mer hjälpsamt samhälle än vi tror. Samtidigt är det jätteviktigt att människor inte slits ut, eller får för mycket oavlönat ansvar. Man får inte utnyttja människors längtan efter att göra gott, säger Eva Jeppsson-Grassman.

Men är det alltid bra att vara hjälpsam, eller kan hjälpen stjälpa?

– Jag tänker mig att det kan finnas negativa effekter av goda gärningar. Avsikten uppfattas kanske inte alltid som god av andra, eller får kanske inte det resultat jag väntat mig säger, säger Eva Jeppsson-Grassman.

En överdriven omsorg över andras huvuden kan i värsta fall förminska människor.

– Om jag är stark och du är svag, om jag alltid är den som ger och du ska ta emot finns en risk för makt och vanmakt i förhållandet. Det diskuteras ofta när det gäller utvecklingsländer, men det kan ju gälla även här hemma hos oss, säger Eva Jeppsson-Grassman.

Det förekommer också kritik mot ideellt arbete som betraktas som välgörenhet, som ses som en sorts nödlösning istället för långsiktiga politiska lösningar, ett sätt att ”köpa” gott samvete. På frågan om vi har en kultur av dåligt samvete svarar Eva Jeppsson-Grassman:

– Ja, och det kanske vi borde ha ibland också.

Så blir du snällare:

  • Var generös på alla sätt, beröm och uppmuntran är bristvaror i vårt samhälle.
  • Ge feedback, god kritik hjälper andra att växa.
  • Hjälp andra, i det stora och lilla, en klapp på axeln kan betyda mycket.
  • Hantera konflikter klokt så de inte eskalerar, sopa dem inte under mattan.
  • Lev som du lär. Försök vara ett föredöme – inte minst inför barn.
  • Se din medmänniska. Både vuxna och barn har ett enormt behov av att bli sedda, lyssnade till och respekterade. Hälsa ordentligt, fråga hur personen mår och lyssna på svaret.
  • Lita på att din snällhet kommer belönas i längden.
  • Goda gärningar – ringar på vattnet
    Du mår bättre
    Den du hjälper mår bättre
    Den du hjälper hjälper i sin tur andra att må bättre

Tips från Stefan Einhorn


På www.volontarbyran.org kan du hitta olika sorters ideella uppdrag över hela landet.

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin