Ingår i temat
Målet med måltiden
Läs senare

Goda råd är inte dyra

Ge mer stöd än styrning och rikta sig tydligare till förskollärare, det är tankarna när Livsmedelsverket nu reviderar råden Bra mat i förskolan. Dessutom hoppas man avliva seglivade myter.

13 apr 2016

Illustration: Anna Bylund
I höst kommer en ny version av Livsmedelsverkets råd Bra mat i förskolan. En av dem som arbetar med revider­ingen är nutritionisten Anna-Karin Quetel.

– Förhoppningen är att gå från detaljstyrning till ett mer ”tänk själv”, säger hon och berättar att den nya versionen av råden vänder sig mer och tydligare till förskolechefer och pedagoger:

– Det är inte ovanligt att förskolor ägnar tre timmar om dagen åt måltider och då är det smart att ta till vara dessa tillfällen. Pedagogerna sitter på några av de viktigaste nycklarna till att måltiden ska bli bra – och måltiden handlar inte bara om maten på tallriken.

Måltiden blir en viktig del i förskolan då det gäller trygghet och trivsel och inte minst kan den vara en rolig och mysig stund på dagen. Den är ett universalområde som kan användas till så mycket, menar Anna-Karin Quetel. Mat engagerar och berör både barn och vuxna på många olika sätt och passar därför utmärkt att användas för exempelvis frågor kring delaktighet och inflytande. Alla har rätt till sin egen smak och till att uttrycka sin egen smak – men samtidigt är det viktig att lära sig respektera andras. Måltid­erna ger dessutom barnen möjlighet att vara delaktiga i odling, menyplanering, tillagning och servering.

– I den reviderade versionen av råden förtydligas det här ännu mer, säger hon.

På Livsmedelsverket har man uppfattningen att förskollärare och förskolechefer känner till att råden finns, däremot är man mer osäker på om de vet vad som står i dem.

– Många tänker nog att de främst vänder sig till förskolekockar men de handlar lika mycket om hur man skapar en bra måltidsmiljö ur ett pedagogiskt perspektiv.

En av anledningarna till att gå ifrån det detaljstyrda är att råden ibland missuppfattas. Ta det här med matfett. Ofta hävdas att Livsmedelsverket kräver att förskolan serverar margarin, vilket en del ser som kontroversiellt.

– Men råden är ett stöd, ingen lag och det finns flera sätt att få till näringsriktigheten. Vi rekommenderar matfett med bra fettkvalitet och D-vitamin, sedan är det upp till förskolan att bestämma hur menyn ska se ut. Man kan säga att vi lämnar över till köket och den kompetens som finns där men lämnar stöd kring hur man kan resonera i vissa frågor, säger Anna-Karin Quetel.

Bra mat i förskolan, liksom andra råd och stöd från Livsmedelsverket, bygger på vetenskap. Råden tas fram med hjälp av experter och forskning på många olika områden och i processen görs både risk- och nyttovärderingar; man väger det ena mot det andra. Ta till exempel strömming: fisk i sig är nyttigt men eftersom strömming från Östersjön innehåller så många gifter avråder Livsmedelsverket från att servera den till barn i förskola.

Näringsrekommendationerna tas fram av nutritionsexperter på nordisk nivå och revideras regelbundet. I den senaste versionen från 2012 inkluderades även ett miljöperspektiv.

– Man kan vara säker på att vi inte ”hittar på” utan vi lutar oss mot de stora sammanställningar som finns på forskning kring mat, hälsa och miljö. Det kommer hela tiden spännande forskning och vi följer vetenskapen noga. Men det finns också många felkällor, därför är det viktigt att göra noggranna kvalitetsbedömningar, säger Anna-Karin Quetel.

På Livsmedelsverket är uppfattningen att förskolor redan har kommit långt då det gäller måltiden och därför har de valt att lägga råden på en hög ambitionsnivå.

– Det är häftigt att se vilken stark koppling det finns mellan måltiderna och verksamheten i förskolorna, i skolan är det en mycket större utmaning, säger Anna-Karin Quetel.

I och med att de reviderade råden tydlig­are vänder sig till förskollärare och förskolechefer är förhoppningen att de ska stärka känslan att ”vi är på rätt väg, vi gör rätt”.

En annan förhoppning är också att ta död på myter som ”enligt Livsmedelsverket får barn inte vara i köket”. Det finns nämligen ingenting i livsmedelslagen som förbjuder det. Däremot är det förstås viktigt med rutiner så att det görs på ett säkert sätt, exempelvis att tvätta händerna, skydda håret, inte vara för förkyld – men det gäller alla och det är bara bra om barnen tidigt får lära sig bra rutiner, menar Anna-Karin Quetel:

– Vi uppmuntrar till att barn ska vara i köket! Att de får ta del av den kompetens som finns hos kockarna, att de får vara med från jord till bord.

Pussla med Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg som arbetar specifikt med att lyfta de offentliga måltiderna. För att tydligare visa vad som menas med bra måltider har en modell i form av ett pussel tagits fram.

Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att man ska må bra av maten och känna matglädje. Att måltiden är god och trivsam är viktigt för att maten ska hamna i magen. En bra måltid är även näringsriktig och säker att äta. Dessutom ska måltiden vara miljömässigt och socialt hållbar. Med integrerad menas att måltiden är en del av och tas tillvara som en resurs i kärnverksamheten. Att följa de reviderade råden är att säkra kvalitet på alla de olika områdena. Råd och tips hittar du på: livsmedelsverket.se

Alla artiklar i temat Målet med måltiden (8)

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin