Läs senare

Håll sams på semestern

Oh ljuva sommartid. Läsdagar i hängmattan. Sol, sand och salta bad. Eller blir det en enda lång att-göra-lista? Konflikter med skrikande barn, krävande partner, lata tonåringar och gnälliga släktingar?

30 maj 2011

Illustration: Lotta Sjöberg
Oavsett vad du har för familj eller planerar för semestern finns anledning att fundera över ditt eget förhållningssätt. Då ökar chansen till verklig vila.

– Jag tror många i dag har orealistiska förväntningar. Semestern har blivit enormt upphaussad av massmedia och det skapar ett tryck på oss, säger Erik Abrahamsson legitimerad psykoterapeut som utsågs till årets familjeterapeut 2009.

– I dag ska vi göra allt vi drömmer om men inte gör annars och samtidigt ta det lugnt. Vi ska fixa husprojektet, inreda, laga god mat, äta nyttigt, röra oss och hinna läsa ”god” litteratur.

– Jag tror att vi behöver mer hjälp i dag att avgränsa oss än att få nya impulser. Människor uppmanas käckt att ”känna efter själva” men det är svårt för många. Det gäller att sätta sig ner och se på sina egna erfarenheter av livet. Vad har fungerat och inte för just mig. Vad mår jag bra av att göra?

Hugo Westerlund, professor på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, påpekar att vi har en unikt lång semester i Sverige och att det därför saknas forskning om stress och semester. Det finns däremot studier som visar att vi mår som bäst på jobbet alldeles efter semestern jämfört med andra delar av året.

– Det tyder på ett behov av semester för att må bra, säger Hugo Westerlund.

All förändring är en stressfaktor, men lite stress är inte farligt.

– Vi är biologiskt anpassade för att reagera med stressreaktioner för att mobilisera energi så att vi kan klara av vad vi möts av oavsett om det är ett vilddjur, jobbet eller semestern. Det är inte farligt att vara trött på semestern om man är piggare när jobbet startar igen. Däremot är det ett problem om man går långa perioder utan återhämtning. Och om man hela tiden skjuter upp sitt liv till semestern och tänker: det gör jag sen. Då blir det inte vila.

Vissa säger att de blir förkylda och sjuka när de blir lediga. Att stressnivån på jobbet skulle ha aktiverat immunförsvaret, men det finns ingen bra evidens för sådana påståenden säger Hugo Westerlund.

– Däremot finns det de som tar semester istället för sjukdagar för att undvika karensdagar. Det påverkar förmågan till återhämtning. Sjukledighet är inte vila på samma sätt som semester, sjukdom är en stressfaktor.

För vissa går det bra att blanda jobb och fritid när man är ledig, medan andra behöver sätta skarpa gränser till jobbet för att faktiskt kunna varva ner.

– Man måste också sätta gränser för de egna ambitionerna. Man kanske inte hinner resa, bygga om köket och badrummet, bada mycket och träffa alla man känner, säger Hugo Westerlund.

För att kunna vila på semestern kan det kännas skönt att varva ner lite i förväg, att göra av med surdegar på jobbet för att symboliskt känna att man kan tillåta sig att vara ledig och att det inte är någon brådska när man kommer tillbaka.

– Har man möjlighet kan man ju försöka trappa ner lite på jobbet sista tiden så man inte tar ut sig till sista dan, säger familje-terapeuten Erik Abrahamsson.

Du kan också vara uppmärksam på om de du umgås med på semestern vill prata om jobbet eller inte. En del älskar det, andra vill helst slippa.

– Umgås man med kollegor på fritiden som fortfarande jobbar ska man nog be att få slippa höra något om jobbet. Det värsta som finns är när du stöter på en kollega på gatan som säger: ”Det har hänt en sak på jobbet som vi skall prata om när du kommer tillbaka…” Då är man helt inne i stressen igen.

Vet man att det brukar bli bråk i stugan kan man sätta sig ner och prata lite innan. Hur tror ni det kommer att bli – i realiteten? Har man yngre barn kan man som vuxna fundera på i vilka situationer man brukar få problem med barnen och vad man kan göra som vuxna– istället för att kalla dem jobbiga. Har man tonåringar kan man prata direkt om det: Hur vill vi ha det tillsammans i sommar?

– När man bor tätt ihop och inte är van vid det uppstår det ofta en fas då det är lite kämpigt innan man får till det, enligt Erik Abrahamsson.

– På semestern är vi bara våra relationer. Då blir det mer tydligt hur vi har det egentligen. I vardagen kanske man kan hålla sig undan och fokusera på sin yrkesroll. Semestern ger familjen en annan arena att umgås på. Man kommer varandra närmare och hamnar i sammanhang där gamla roller snabbt återuppstår. Konflikterna kommer ofta ur mönster som kanske inte märks annars, men som blir tydligare när man tillbringar mycket tid tillsammans.

När man stöter på en konflikt kan man diskutera gemensamt: Vad blev dåligt här? Ibland kan ett rejält gräl lösa en konflikt, men undvik skällande och skuldbeläggande.

– Säg inte ”Du är si och så”. Då är det kört, säger Erik Abrahamsson. Försök istället lyfta dig från känslorna och få överblick över situationen. Ställ frågor: Hur ska vi förhålla oss till det här? När jag tycker du är gnatig – hur deltar jag i att göra dig mer eller mindre gnatig? Vad är det du känner för känsla när jag tycker du är gnatig?

– Det är normalt att känna ilska och irritation. Men att uttrycka den leder sällan till förändring. Den enda du kan förändra, och knappt det, är dig själv. Att vänta på att andra ska ändra sig är att göra sig själv till offer.

Som familjeterapeut jobbar Erik Abrahamsson med familjens resurser som utgångspunkt för förändring. Det betyder att alla frågar sig: när fungerar det? Finns det goda undantag i vår kommunikation? Kan vi skapa fler sådana goda stunder?

Stress och konflikter på semestern kan bero på maktobalans. Det finns forskningsstudier som visar att det finns kvinnor som tycker det är mer stressande att vara hemma än att vara på jobbet. Semestern är också ojämställd enligt en enkät som TCO* lät göra med 1000 personer förra sommaren. Tre av fyra kvinnor ansåg sig ta huvudansvaret för hushållet under semestern. Undantaget var grillandet där tre fjärdedelar av de som vände på steken var män.

– Jag tror det stämmer. Många män är mer aktiva i dag både i hushållet och i relationer, men det finns fortfarande en stor ojämlikhet, säger Erik Abrahamsson.

Han tycker man ska sätta sig ner och diskutera arbetsfördelningen.

– Många säger lite förenklat att man ska sätta tydliga gränser. Men det är inte säkert att det fungerar och tas emot av familjen om man blir arg. Fråga i stället de andra i familjen hur de vill ha det och förhandla om vem som ska göra vad. Man kan fundera på om man kanske själv bidrar till att höja förväntningarna på hushållet. Kan du trappa ner på drömmen om det perfekta?

En stor grupp som lätt glöms i semesterbruset är de ensamstående trots att det finns så många singelhushåll i dag. Erik Abrahamsson tycker det finns en mediebild av att semester och högtider alltid firas med familj och vänner. Det tror han kan skapa en kultur där de som inte har partner eller barn känner sig utanför i snacket om semesterplaner, eller känner sig tvungna att umgås för att uppfattas som normala. Bland ensamstående oroade sig också nästan var tredje för ekonomin under semestern enligt TCO:s enkät 2010.

– Är man ensamstående ska man fundera över vad man själv mår bra av och planera utifrån det. Vill jag träffa släkten och hur länge? Hur brukar det bli? Vill jag resa med några vänner, andra par, eller resa själv? Kan jag se en möjlighet i att ta risken att våga göra något nytt, kanske på egen hand?

Som kollega kan man tänka på vad man sprider för myter om familjen och den ”fantastiska” semestern på sin arbetsplats.

– Det kan bli pressande för andra. Dessutom kanske hon som verkar så lycklig har det ganska jobbigt egentligen. Alla familjer har sitt.

Tips för konfliktfri semester

  • Lägg förväntningarna på en realistisk nivå.
  • Släpp alla myter om den perfekta semestern och familjen.
  • Ta ansvar för dina egna känslor.
  • Vänta inte på att andra ska ändra sig. Du kan bara ändra dig själv.
  • Skäll inte. Skuldbelägg inte.
  • Samtala och ställ frågor, lyssna på andra och på dig själv.
  • Acceptera situationen just nu.


Bra frågor:

  • Hur vill vi/jag att semestern ska bli?
  • När brukar det inte fungera för oss/mig?
  • Vad var det som blev dåligt nu?
  • Hur kan man förhålla sig till det här?
  • Hur kan jag förhålla mig annorlunda?
  • Vad känner du/jag när du/jag reagerar sådär?
  • Vad gör vi/jag som fungerar bra och är roligt?
  • Hur ska vi/jag få mer av det som fungerar så bra?

Tips från familjeterapeut Erik Abrahamsson

Fråga

Hur stor är din barngrupp?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin