Läs senare

Hållbart utvecklingsarbete

14 apr 2016

Det professionella lärandet som beskrivs i boken, har hållbar utveckling som utgångspunkt och beskriver ett utvecklingsarbete som bedrivits som ett samarbete inom ett regionalt nätverk i Dal­arnas och Gävleborgs län. Forskarna Annika Elm Fristorp, universitetslektor inom utbildningsvetenskap och naturvetenskapens didaktik samt Inge Johansson, professor i förskolepedagogik, har följt projektet och är redaktörer för boken. De inleder den med en beskrivning av projektets bakgrund, syfte och förutsättningar och har skrivit första och sista kapitlet i boken. De återstående sju kapitlen är skrivna av verksamma förskollärare som deltog i projektet och som alla har lång erfarenhet av utvecklingsarbete. I de olika utvecklingsarbeten som beskrivs i boken, finns ett ämnesintegrerat arbetssätt med innehållsområden som språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik.
I projektet kartlade man behovet av kompetensutveckling för förskolechefer och förskollärare, för att ta reda på vad de behövde lära sig för att kunna göra skillnad för barn­ens lärande kring hållbar utveckling. Utgångspunkten som kom fram genom diskussioner inom nätverket var att om den skulle få någon inverkan på förändringen av verksamheten, måste den utgå från barn­ens och förskolläranas behov. Man enades därför om att utbildningsinsatsen skulle ske bland annat genom forskningscirklar där forskningen är kontextbunden. Dessa genomfördes som poänggivande högskolekurser och de förkollärare som deltog var intresserade och frivilliga, samtidigt som deras förskolechefer var införstådda i och skapade förutsättningar för genomförandet. Övriga insatser bestod av inspirationsföreläsningar och regionala konferenser.

Jag upplever boken som mycket intressant och spännande och som ett exempel på hur vi i förskolan kan närma oss ett arbete på vetenskaplig grund. Läroplanens tydliga skrivning kring att vi i förskolan systematiskt ska följa, utvärdera och utveckla verksamheten kräver att alla inom förskolan utvecklar arbetssätt och hittar effektiva verktyg för detta.

Genom att alla led – förskollärare och arbetslag, förskolechefer och ansvariga för verksamheterna, kontinuerligt var förankrade i arbetet i forskningscirkeln, tillvaratogs utvecklingsarbetena och spreds även mellan de olika kommunerna. På detta sätt kan jag se flera vinster med arbetssättet som även kan ge en hållbar utveckling på vår gemensamma kunskaps- och erfarenhetsbank i förskolan, samtidigt som denna är kopplad till forskning.

I de kapitlen som är skrivna av några av de förskollärare som fanns med i projektet, får vi följa flera exempel på fortlöpande akt­iviteter i förskolan som på mycket olika sätt handlar om arbetet med hållbar utveckling. Matematik, digital teknik i förskolans vardag, teknik, bygg och konstruktion och vattentema med inspiration från vetenskapliga artiklar är några exempel. Särskilt intressant finner jag kapitel 3, ”Pedagogisk dokumentation för framtidens lär­ande”, som beskriver hur man undersökte pedagogisk dokumentation som ett verktyg för kvalitetsutveckling. I kapitlets avslutande reflektion kan man bland annat läsa att man såg att pedagogisk dokumentation är till nytta för verksamhetsutveckling, men att brister i systematik och struktur och möjlighet att mötas, kan omintetgöra en hållbar utveckling.

Jag kan varmt rekommendera denna bok som inspiration för tankar om hur man i sin egen kommun kan utveckla verksamheten, både utifrån ett hållbarhetstänk och för att få närmare koppling till eller samarbete med forskare. Kanske kan högskolorna bli tydligare samarbetspartner för förskolorna både vad gäller bidrag med forskning och för att kunna genomföra utbildningar i forskarcirkelform? I dag finns som jag ser det, ett gemensamt intresse och behov att stötta det professionella lärandet i förskolan.

professionellt%20l%c3%a4rande.jpeg

Professionellt lärande i förskolan – med utgångspunkt i hållbart lärande

Annika Elm Fristorp, Inge Johansson

Liber

Fråga

Hur stor är din barngrupp?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin