Ingår i temat
Källkritik
Läs senare

De skickar vykort från Kattplaneten

KällkritikBarnen på Svandammsgården i Stockholm lurade sina föräldrar med vykort från kattplaneter och godisland. Det blev både ett uppskattat skoj och en övning i källkritik.

av Sara Djurberg
06 Aug 2018
06 Aug 2018
Fantasin får fritt spelrum när barnen väljer resmål. Foto: Jessica Segerberg

Förskollärarna Jenny Holm och Anna-Karin Scott gick förra hösten en IKT-kurs på Medioteket i Stockholm för att lära sig hur man kan jobba med digital teknik i förskolan. Det var där de fick idén.

– Vi presenterade det som ett bus som barnen skulle få göra med sina föräldrar och som vi skulle visa på föräldramötet. När föräldrarna tror att barnen varit på förskolan så har de egentligen varit någon annanstans. Det roliga var att de hade så många olika idéer om var de ville vara, säger Anna-Karin Scott.

Förskollärarna hjälpte till att skapa vykorten genom en app där de klippte in foton på barnen i bilder som de hämtat på internet. Det resulterade i vykort där barnen mötte superhjältar, simmade med tigrar och besökte godisland och hunddagis.

– Den svåraste utmaningen var ett barn som ville vara hemma själv. Vi löste det genom att ta en skärmdump från Googles gatuvy av hans hus, som han fick stå framför. Det var han nöjd med, berättar Jenny Holm.

Föräldrarna fick instruktioner om att spela med och fråga barnen hur de haft det på den främmande platsen.

Aktiviteten gav stort utrymme åt fantasin samtidigt som barnen fick ett hum om vad man kan göra med bilder, berättar förskollärarna.

– Vi ville förmedla känslan att om vi kan skoja så här så kan vem som helst göra det, säger Jenny Holm.

Barn som inte varit med på aktiviteten, men såg vykorten, funderade på om kompisarna verkligen varit i godislandet.

Foto: Jessica Segerberg
Foto: Jessica Segerberg
Foto: Jessica Segerberg

– Det kom reaktioner som: ”Va? Har han varit där på riktigt? När då?” Det blev en aha-upplevelse, både för oss och barnen. Det är lätt att tro på att det som är på bild är på riktigt även om det inte ser verkligt ut, säger Anna-Karin Scott.

Jenny Holm lyckades till och med lura en kollega med en bild på sig själv i baren på ishotellet i Jukkasjärvi, berättar hon.

Om barnen blev mer kritiska av övningen är de däremot osäkra på.

– Det är svårt att säga hur mycket de har förstått, men vi tänker att vi sått ett frö. Att de får en grundförståelse för att alla bilder som man ser inte är på riktigt, säger Jenny Holm.

Efter att ha gått IKT-kursen har personalen på förskolan börjat formulera vad de vill göra med surfplattor och i vilka syften. Ett ställningstagande har varit att barnen ska få hålla på med kreativt skapande i stället för att titta på film eller spela spel.

– Vi vill hitta sätt att göra dem till producenter och inte konsumenter, som de pratade om på kursen. Att de får en förståelse för vilka möjligheter som finns med tekniken, och att man behöver vara kritisk, säger Jenny Holm.

Att titta på Youtube eller spela spel behöver inte vara passivt, resonerar de också. Det kan ha ett pedagogiskt syfte, om man till exempel använder Youtube för att ta reda på hur det ser ut när ett fågelägg kläcks.

– Barnen sitter aldrig själva, vi är alltid med och lotsar dem så att det blir pedagogiskt, säger Jenny Holm.

Hur går ni vidare med källkritiken?

– Man kan titta på reklambilder och jobba vidare med det. Nu när barnen själva fått manipulera bilder är det lättare att titta på och prata om bilder, säger Anna-Karin Scott.

De äldre barnen på förskolan har börjat med en övning där de skapar bilder på sig själva i olika skolmiljöer som en förberedelse inför skolstarten. Bilderna kommer att visas för föräldrarna för att informera dem om vad barnen funderar över inför att börja i förskoleklass.

– Någon längtar efter en ny gård och då har vi letat efter bilder på fina skolgårdar. En annan är nervös för att duscha efter jympan, då har vi letat fram en skoldusch där han fått klippa in sig själv med text, berättar Anna-Karin Scott.

De beskriver IKT-utbildningen som något av ett uppvaknande även för dem själva, både när det gäller farorna med filterbubblor och att de själva behöver vara kritiska när de väljer appar till undervisningen.

– Vad erbjuder vi barnen och i vilken form? Alla så kallade pedagogiska appar är inte pedagogiska. Många är spel som ger snabb belöning när man lyckas, och man kan fundera över vad det gör med hjärnan. Vi vill hitta relevanta arbetssätt, säger Anna-Karin Scott.

Fråga

Vad tycker du om förändringarna i läroplanen?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin