Ingår i temat
Utveckla inifrån
Läs senare

Här frodas hypoteserna

På Regattans förskola i Mariestad testar barnen hur fontäner fungerar och hur de kan konstrueras.
Med hjälp av barnens hypoteser och pedagogernas reflektioner utvecklas lärandet om naturvetenskap.

11 nov 2013

Foto: Andreas OlssonJippi, det funkar! utbrister femåriga Olivia, när Karl häller vatten över fontänen som de har konstruerat genom att stapla två kakfat med våningar på varandra.

Men deras kompis Emil tycker att vattnet rinner alldeles för långsamt. Han fyller en stor tillbringare med vatten som han häller över fontänen.Illustration: Anna Bylund– Det är bättre att ta mycket vatten. Då rinner vattnet mer neråt, konstaterar Emil efteråt.

Förskolläraren Anette Sandström sitter bredvid dem när de experimenterar. Hon tar bilder av vad de gör och lyssnar uppmärksamt på vad de säger. Men hon väntar oftast till ett senare tillfälle med att berätta för barnen om sina tankar.

– Jag samlar på mig citat, lyssnar efter barnens egna hypoteser och dokumenterar, till exempel genom att filma eller ta bilder. Men själva reflektionen gör jag med mina kollegor och vi utvärderar tillsammans hur vi ska arbeta vidare, säger hon.Illustration: Anna BylundI rummet intill bygger Otto, Alfred och Melker modeller av två fontäner som finns i Mariestad. Veckan innan har barnen och förskollärarna varit och tittat på fontänen på torget och den i stadsparken. Och känt på vattnet.

– Det vatten som sprutar ur fontänen känns hårt, men vattnet som ligger längst ner är mjukt, berättar Alfred.

Förskolläraren Jenny Forsell har tagit bilder på fontänerna som killarna tittar på när de bygger.

– Den ena fontänen har stora tallrikar på varandra, säger Alfred och fnissar.Foto: Andreas OlssonMed gatsten, träklossar, tegelrör, papprullar, porslinstallrikar och genomskinlig plast bygger de ”tallriksfontänen”. De prövar sig fram och enas om lösningar. När fontänen börjar svaja byter de till robustare material och när bygget blir så högt att de inte når upp, kommer Melker på att de kan använda en pall att stå på.

I målarateljén står Nicole vid ljusbordet. På ett papper ritar hon av konturer från en bild av fontänen i stadsparken. Förskolläraren Lise-Lotte Svenaeus antecknar när Nicole berättar om varför hon valt den fontän som såg otäckast ut.

– För att inte glömma skriver jag ner korta citat på post-it-lappar, säger Lise-Lotte Svenaeus.

Den kommunala förskolan är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Arkitektoniskt flyter rummen in i varandra och det finns stora öppna gemensamma ytor som möjliggör för barnen att pröva olika uttrycksformer. Det finns rik tillgång på material som barnen lätt kan nå och använda i sina lekar och sitt skapande. Sedan förskolan Regattan startade 2008, har pedagogerna arbetat projektbaserat.Illustration: Anna Bylund– Vi plockar upp barnens intressen och fördjupar oss kring det, säger Lise-Lotte Svenaeus.

Det här läsåret arbetar alla fyra hemvister på förskolan med projekt kring naturvetenskapliga fenomen. På hemvisten Lotsen där fyra- och femåringarna går, har två fördjupningsområden utkristalliserat sig: fontäner och småkryp.

– Under de första veckorna på terminen såg vi hur barnen fascinerades av småkrypen ute på gården. Vi märkte också att barnen gillade att vara på torget i Mariestad. Först var de intresserade av gatstenar och de mönster som stenarna bildade, men sedan tog intresset för fontänen över, berättar Anette Sandström.

Foto: Andreas Olsson

En gång i veckan har förskollärarna gemensam reflektion och utvärdering av projektet. De brukar först återge veckan som varit och visa dokumentation för varandra. Den här gången berättar förskolläraren Jenny Forsell om pojkarnas samarbete vid fontänbygget.Illustration: Anna Bylund– Jag vill lyfta fram hur fint de lyssnar och lär av varandra. Det är något som jag tycker att vi ska fortsätta att uppmuntra, säger hon till sina kollegor.

Anette Sandström visar bilder från vattenexperimentet. En bild när barnen staplar kakfat på varandra och en annan bild när barnen tillverkar en fontän av plastmuggar, kapsyler och tallrikar.

– De ägnade klart mest tid åt fontänen som de gjort själva. Underskattade vi barnens förmågor när vi köpte in färdiga kakfat? undrar hon.

De enas om att utmana barnen med mer material vid nästa vattenexperiment. Förskollärarna pratar också om hur barnen tagit initiativ till att växla mellan att bygga, göra vattenexperiment och teckna.Illustration: Anna Bylund– En pojke som inte vill teckna för att han inte är nöjd med det han gör, bad om att få teckna fontänen som han byggt. Det är ett stort steg. Kan det bero på att tecknandet ingick i ett meningsfullt sammanhang? säger Lise-Lotte Svenaeus.

Tidigare har de arbetat parallellt med småkryp och fontäner, nu beslutar de sig för att arbeta med ett område i taget för att ge barnen chansen att upptäcka en röd tråd mellan olika uttryckssätt.

På bordet framför dem ligger lappar med barnens egna hypoteser. Anette Sandström läser: ”Inne i fontänen sitter ett rör och någon sitter och suger där.” ”Det finns nog en knapp man sätter på på morgonen och av på kvällen.” ”Det är nog för mycket regnvatten längst upp så det rinner neråt.”

– Vi kan låta barnen undersöka hypotesen om regnvattnet genom att besöka en fontän en solig och en regnig dag, föreslår hon.Illustration: Anna BylundDe avslutar reflektionstillfället med att skriva i processdagboken som finns i datorn. Dagboksbladen skrivs ut och sätts upp vid ytterdörren, så att exempelvis föräldrar kan ta del av frågeställningar, hypoteser och bilder.

– Många föräldrar vill hjälpa till i projektet. Det är vanligt att de kommer med överblivet byggmaterial till våra experiment, säger Jenny Forsell.

Förutom processdagbok använder pedagogerna ett kvalitetsverktyg som tagits fram av Barn- och utbildningsförvaltningen i Mariestad. Det används av alla förskolor och skolor i kommunen. Processdagboken och kvalitetsverktyget fungerar som komplement till varandra.Foto: Andreas Olsson– Vi har fått möjlighet att utvärdera målen som gäller barnens utveckling och lärande i processdagboken. I den kan vi skriva mer detaljerat och ta med bilder. Processdagboken blir också tydligare att använda när vi vill delge föräldrar och andra hur vi jobbar med vårt projekt, säger Anette Sandström.

Ett annat sätt att utveckla verksamheten är de kollegiala nätverken. Varje vecka träffas pedagoger från de olika hemvisterna på förskolan. De deltar också i EKO, ett nätverk med pedagoger från förskolor i Mariestad, Skövde och Lidköping, som arbetar projektbaserat med naturvetenskapliga fenomen.

– Det är nyttigt att träffa kollegor som kan se med nya ögon på vad vi gör. Vi lär av varandras arbetssätt. Och våra lyckade eller mindre lyckade erfarenheter, berättar Jenny Forsell.Illustration: Anna BylundVid vårterminens slut görs uppföljning av projektarbetet. Barnen och pedagogerna pratar om vad de tagit reda på, om de fått svar på sina frågor och vad de lärt sig. Ibland resulterar uppföljningen i en utställning. På planket som omger förskolan sitter inplastade bilder och citat från barnen som handlar om förra årets projekt: ljud. Barnen har också ställt ut alster från tidigare projekt bland annat i Stadshuset i Mariestad, i parker och på gångbron över älven Tidan.

– Vi vill att förskolan ska ta plats och visa barnens kompetens, säger Anette Sandström.

– Barnen har rätt att synas i samhället.

FAKTA

Arbetsgång i Regattans projekt:

  1. Terminen inleds med ett pre-projekt under några veckor. Det är en sökande fas där pedagogerna undersöker hur barnen möter olika naturvetenskapliga fenomen och vad som intresserar dem.
  2. När pedagogerna upptäcker vilka naturvetenskapliga fenomen som fångar barnens uppmärksamhet och som det finns ett gemensamt intresse för, sker en fördjupning kring ett eller två av dessa områden. Barnen får möjlighet att utforska området med olika sinnen och uttryckssätt.
  3. Under slutet av projekttiden görs en uppföljning där pedagoger och barn tillsammans reflekterar kring de frågor som de haft om projektets naturvetenskapliga fenomen och de erfarenheter som gjorts. Uppföljningen kan till exempel resultera i en projektbok eller en utställning.

Alla artiklar i temat Utveckla inifrån (9)

Fråga

Hur stor är din barngrupp?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin