Ingår i temat
Tid
Läs senare

Här hinner de alltid med mötet

TidTeknikförskolan i Halmstad använder planeringsavlösare för att alla arbetslag ska kunna ha gemensam pedagogisk utvecklingstid en halvdag i månaden.

av Erik Ignerus
18 Feb 2018
18 Feb 2018
Kul med planering tycker förskollärarna Martina Lindahl och Sara Grafström. Foto: Anders Andersson

Yvonne Klintängs jobb är att skapa tid. Visst låter det magiskt?

Hon är anställd som barnskötare. Och på de många avdelningarna hon kommer till kallas hon planeringsavlösare. Själv skulle nog Yvonne Klintäng säga att hennes arbetsuppgifter är desamma som de flesta andra med samma yrke.

Men hon har ett annorlunda schema. En vanlig arbetsdag innebär ofta att hon är på en förskola på förmiddagen och en annan på eftermiddagen. Under fyra veckor jobbar hon och hennes tre kollegor på 36 olika avdelningar. Sedan börjar det om igen. Allt för att skapa tid för den ordinarie personalen på de olika förskol­orna. Till exempel för arbetslaget på avdelningen Skruven.

Den här tiden är väldigt viktig för oss. Den gör att vi kan utvärdera och utveckla verksamheten tillsammans.

Just det arbetslaget sitter nu samlat runt ett avlångt bord. Det går mot sen eftermiddag inne det helvita planeringsrummet. Tillsammans utvärderar de arbetet med en ny aktivitetstavla som de har satt upp på avdelningen. På tavlan sitter bilder på både barn och personal som flyttas beroende på vilken aktivitet barnen deltar i för tillfället.

– Vi har ju faktiskt sett ett samarbete mellan barnen, att de som har kommit in bättre i det här kan hjälpa andra barn som har glömt att flytta sin bild, säger Martina Lindahl till sina två kollegor.

– Ja, det är de väldigt noggranna med att ta ansvar för, tillägger barnskötaren Shukrie Shulemaja.

– Det ser vi också tydligt i dokumentationen här, att barnen hjälper varandra, fortsätter Martina Lindahl och visar upp en bild.

Medan arbetslaget från avdelningen Skruven sitter och planerar har avlösaren Yvonne Klintäng koll på barnen. Foto: Anders Andersson

På bilden syns ett barn som hjälper ett annat vid tavlan. Tillsammans bestämmer sig personalen för att skriva in en rad om samarbetet i textdokumentet de använder för att utvärdera arbetet.

Förskolläraren Sara Grafström antecknar på en bärbar dator. Den är kopplad till en större skärm så att alla tre ska kunna följa med i det som skrivs ned. Under rubriker som ”Syfte”, ”Resultat” och ”Analys” går det att följa hur arbetet med aktivitetstavlan har utvecklats.

En halvdag i månaden, när planeringsavlösarna är på plats, har arbetslaget gemensam pedagogisk utvecklingstid. Då kan de i lugn och ro sitta ner och prata ihop sig. Trots att klockan bara är strax efter tre och många barn fortfarande är kvar på avdelningen.

– Den här tiden är väldigt viktig för oss. Den gör att vi kan utvärdera och utveckla verksamheten tillsammans i arbetslaget, och komma överens om gemensamma mål att sträva mot. Utan den här halvdagen skulle vi inte kunna göra det på samma sätt, säger Martina Lindahl.

I ungefär fem år har nu tidsskaparen Yvonne Klintäng tillsammans med sina tre kollegor ordnat så att arbetslag kan gå iväg gemensamt. När ordinarie personal går kommer avlösarna och tar hand om barngruppen. Under tre timmar kan de till exempel fixa mellanmål eller vara med ute på gården.

Kanske låter det som en rörig tillvaro för avlösarna? Att byta arbetsplats hela tiden. Hur håller de koll på var de ska vara, och hur hittar de inne på avdelningarna?

– Alla förskolor har olika rutiner och lägger grejer på olika platser, det är en utmaning och något man får lära sig. I början av terminerna innan vi har lärt känna alla nya barn kan det också vara lite rörigt, säger Yvonne Klintäng.

Trots detta stormtrivs hon i rollen och ser nästan bara fördelar med upplägget.

– Det passar nog inte alla, men jag trivs jättebra. Vi planeringsavlösare blir väldigt uppskattade när vi kommer ut och hela arbetslaget kan sätta sig ner tillsammans. Jag ser verkligen ingenting negativt med den här lösningen, säger Yvonne Klintäng.

Den stora vinsten för henne är att hon kan fokusera så mycket på jobbet i barngruppen.

– Det är det bästa! Och barnen känner igen oss, vi träffar ju dem ute på gården när vi jobbar på andra avdelningar. Vi får tre intensiva timmar med varje barngrupp en dag i månaden. Det gör också att man ser utvecklingen på ett annat sätt. Det är jättehärligt att jobba så här tycker jag.

Inne i planeringsrummet på andra sidan gården syns fördelen för den ordinarie personalen. Där fortsätter stötandet och blötandet av verksamheten, fritt från oro över vad som händer i barngruppen.

– Planeringsavlösarna skapar en stor trygghet för oss. Vi behöver inte oroa oss när vi lämnar verksamheten utan vi vet att barnen har det bra, säger Martina Lindahl.

Systemet med planeringsavlösare och utvecklingstid för arbetslag är ett gemensamt initiativ från förskolecheferna i Nygårds verksamhetsområde, där Teknikförskolan och åtta andra förskolor ingår.

Utöver detta har också Halmstad kommun tagit fram en rutin för pedagogisk utvecklingstid.

Där står att förskollärare i snitt ska ha två timmar i veckan med enskild utvecklingstid. Det står också tydligt vad som ska ingå i tiden och vad som inte ska det. Till exempel ska det inte handla om utvecklingssamtal, städning eller handledning av studenter. Utan i stället om sådant som planering, uppföljning och kompetensutveckling.

För det mesta funkar det väldigt bra. Men arbetslaget på Skruven upplever ändå att det vissa gånger kan vara svårt att hitta utrymme för den enskilda tiden. Vikariebrist och annat gör ibland att personalen inte kan lämna gruppen.

– Vi försöker alltid få till den eftersom vi verkligen ser det som värdefull tid. Det är bra att det finns tydliga restriktioner och att tiden är schemalagd. Men periodvis hinns den ändå inte med, säger Martina Lindahl.

Men de gemensamma träffarna blir i alla fall alltid av. Tack vare Yvonne Klintäng och de andra planeringsavlösarnas förmåga att skapa tid.

Fråga

Vad tycker du om förändringarna i läroplanen?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin