Läs senare

”Hedersförtryck syns redan i förskolan”

ReportageFöräldramöten på dagtid och ”könsstympnings­pass”. Det är några av insatserna som förskolor i Norrköping planerar för att motverka hedersförtryck.

01 apr 2019
Illustration: Emma Hanquist

Helena Hellgren, specialpedagog, har stött på hederskulturen i över tio år nu, men det är först på senare tid som hon riktigt börjat förstå vad det rör sig om när det gäller barn i förskoleålder: att vissa pojkar övervakar sina systrars lekar och styr vilka systrarna får leka med.

– Vi har blivit mer medvetna om de här problemen och därmed bättre på att hantera dem. Nu har vi förstått att man måste berätta för pojkarna att de inte behöver ha koll på sina systrar, säger hon.

Norrköping tillhör de kommuner som tidigt började uppmärksamma hedersförtrycket. Man arbetar exempelvis aktivt på skolorna och inom socialtjänsten för att minimera antalet tonårsflickor som förs ut ur landet på loven för att bli bortgifta.

Vi tänker införa föräldramöten på dagtid också.

Nu har man också insett att arbetet mot hedersförtryck måste börja mycket tidigare, när både barnen och deras föräldrar är lättare att påverka. I fjol åkte kommunens samordnare i arbetet mot våld i nära relationer – Petra Blom – runt bland förskolor och talade med personalen om hederskulturen.

Hedersförtrycket är utbrett

Det finns inga säkra uppgifter på hur många människor som lever under hedersförtryck i Sverige. En rapport i höstas från Örebro universitet visade att var tolfte niondeklassare i Stockholm, Göteborg och Malmö ”lever ett liv där våld används för att kontrollera och skydda familjens och släktens rykte”. Enkäten besvarades av 6 000 elever.

– Pojkarna kan fastna väldigt tidigt i familjens föreställningar om hur flickor ska behandlas, säger hon när vi träffas med några ur personalen i ett samtalsrum på övre våningen i Skattens förskola i området Navestad.

Hit behövde hon inte propsa på att få komma när föreläsningsturnén inleddes. Förskolechefen Emma Lilienberg hörde själv av sig.

– Vi insåg att vi saknade kunskaper om hedersförtryck efter att ha haft flera exempel där den problematiken fanns med.

Nu är det dags för ett uppföljande möte. Förskolläraren Susanne Lindqvist berättar för de andra runt bordet att hon börjat ställa fler och nya typer av frågor både till barnen och deras föräldrar:

– Hur har ni det därhemma? Vad gjorde du i helgen? Tycker du att det är roligt att ta hand om din syster?

Själva grundpelaren för hederskulturen är de manliga familjemedlemmarnas kontroll över döttrarna, deras sexualitet och val av framtida partner. Sex före äktenskapet, i synnerhet med pojkar som inte hör till den egna kulturen, kan vara förenat med livsfara.

Erfarenheter och forskning har visat att många pojkar och unga män mår dåligt av att tvingas kontrollera sina småsystrar och andra kvinnliga släktingar. Dessa killar har också fått alldeles för lite stöd av vården, skolan och övriga samhället.

Det är här som förskolan kan kliva in och spela en huvudroll.

Specialpedagogen Helena Hellgren hjälper förskolepersonalen att uppmärksamma signaler som skulle kunna handla om hedersförtryck, bland annat genom att ställa fler och nya frågor till barnen.
Foto: Susanne Lundbäck

– Det är inte bara att ni träffar barnen redan när de är små, säger Petra Blom och riktar sig till de andra runt bordet. Ni träffar också deras föräldrar mer än vad personalen i skolan sedan kommer att göra. Ni kan verkligen bidra till att få dem att tänka i nya banor!

Helena Hellgren har mött föräldrar som blivit upprörda över att pojkar fått vara med och klä ut sig, leka med dockor och tumla runt på mattan med flickorna. När hon förklarat att detta är en fullt naturlig del av vardagen på förskolan har en del haft svårt att acceptera budskapet, det har även hänt att de hotat att ta sina barn därifrån.

– Här är det viktigt att vi i professionen inte är rädda för kulturkrockarna, att vi står upp för våra grundläggande värder­ingar och vårt uppdrag. Och i de fall vi misstänker att barnen kan fara illa i familjen så gör vi en orosanmälan till socialtjänsten, fortsätter Helena Hellgren.

Flera gånger under samtalet kommer de in på Göteborgs-Postens granskning i fjol, som visade att ett stort antal uppringda förskolechefer i Göteborg, Stockholm och Malmö var beredda att hjälpa föräldrarna att se till så att deras döttrar bar slöja i förskolan. Granskningen blev en tankeställare.

Vi införde mer liberala regler för att låta barnen vara kvar i förskolan på loven.

– Självfallet är goda relationer med föräldrarna oerhört viktiga för barnen och för vår verksamhet, men vi måste vara tydliga i vårt utbildningsuppdrag och vad som ryms inom detta, menar Emma Lilienberg.

För anställda med egen bakgrund i en hederskultur kan det vara problematiskt att möta vårdnadshavare från samma kultur, och att försvara värdegrunden i den svenska förskolan när den utmanas.

– Alla i personalen har blivit stärkta av Petras utbildning, inte minst de som själva kommer från en hederskultur.

Mobilt förskoleteam når fler

För att möta familjer vars barn inte går i förskolan har Norr­köpings kommunen startat ett mobilt förskoleteam. Tre personer ingår i gruppen som söker upp familjer i olika områden. De lånar lokaler som de kan samlas i för att prata om hur det är att vara förälder i det nya landet, om pojkars och flickors lika värde och känsliga ämnen som hedersnormer och könsstympning. Ett par tillfällen
i veckan gör de även besök på kommunens skyddade boende.

När nya barn ska introduceras i förskolan är pedagogerna numera ännu tydligare med att uppmana föräldrarna att tillbringa mycket tid på plats med barnen. Ju mer personalen träffar föräldrarna, desto mer kan de förmedla av värdegrunden.

Och inte minst: de kan upptäcka om mammorna själva inte vill närvara eller bara stannar väldigt kort när barnen ska lämnas och hämtas.

– Om mammorna ständigt har bråttom hem eller drar sig för att komma så kan det tyda på att de lever i en hederskontext där mannen inte vill att de ska möta andra män, säger Helena Hellgren.

Emma Lilienberg fyller i:

– Vi har hörsammat Petras förslag och tänker nu införa föräldramöten på dagtid också, på kvällarna har vissa mammor svårt att få lämna hemmet.

Barnen själva kan också vara inblandade i övervakningen av mammorna. Härom året hörde Petra Blom om ett fall där mamman lät bli att ta sin femåriga son till förskolan för att hon själv hade ett läkarbesök.

– Personalen tänkte att det inte var något att bry sig om, de såg det som ett sätt för mamman och sonen att få lite tid tillsammans. Först efteråt förstod de att det handlade om pappans krav att mamman inte skulle få träffa en läkare utan att en manlig familjemedlem var närvarande.

Det har också framkommit att när familjer rest till sina forna hemländer på loven så har döttrarna tvingats genomgå könsstympning, ibland mot föräldrarnas vilja. Mot den bakgrunden har det nationella kompetensteamet mot hedersförtryck vid länsstyrelsen i Östergötland börjat utfärda ”könsstympningspass” som alla i landet kan beställa. Där framgår att svensk lag förbjuder könsstympning och att man kan dömas för brottet även om det skett utomlands.

– Vi har redan delat ut pass till tacksamma föräldrar, berättar Petra Blom.

Passen har hjälpt föräldrar att fatta det känsliga beslutet att lämna kvar barnen i Sverige när de åker hem till släkten.

– När vi förstod det här sambandet införde vi mer liberala regler för att låta barn vara kvar i förskolan på loven trots att föräldrarna reser på semester, säger Emma Lilienberg.

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin