Läs senare

”Tungt att ta del av barnens berättelser”

MötetCarola Blomberg är förskollärare på ett skyddat kvinnoboende – ett jobb som är både svårt och meningsfullt.

av Annika Dzedina
26 Nov 2018
26 Nov 2018
Carola Blomberg.

Vad är svårast med ditt jobb?

– Det är den psykiska belastningen. Det är tungt att ta del av barnens berättelser så det gäller att jag pratar av mig innan jag går hem.

Du är ensam förskollärare, vilka pratar du med?

– Jag har kollegor som är socionomer och behandlingsassistenter, men bara jag är lärare. Tillsammans är vi 16 personer i kollegiet.

Carola Blomberg

Ålder: 47 år.
Bor: Utanför Uppsala.
Utbildning: Förskol­lärar­examen.
Arbetsplats: Kvinnoboendet Siri.
Inkomst: 29 500 kronor.

Hur ser en typisk dag ut?

– Det är lite svårt att säga, eftersom både antalet barn varierar liksom deras ålder. Just nu bor här 15 kvinnor och 10 barn, någon bebis, någon tonåring. I förskolan och skolan går barn mellan tre och tio år och jag bedriver verksamhet för alla, så gott jag kan, även om förskollärare är det jag är utbildad till. Kvinnorna som bor här stannar mellan två veckor och sex månader, efter det måste de flytta till en annan stad. Den kombinerade förskolan och skolan är öppen mellan 9 och 15. När den stänger har jag en timmes planering varje dag, eller så är jag med på det så kallade rapportmötet, då det berättas om eventuella förändringar bland de boende.

Varför valde du att arbeta på ett skyddat kvinnoboende?

I skrivhörnan kan barnen arbeta med bokstäver och ord.

– Jag hade arbetat i 15 år i en vanlig förskola och tyckte att jag kunde det. Då dök den här möjligheten upp och det känns som att jag har hittat rätt! Även om det är svårt är det fantastiskt och roligt när jag får kontakt med barnen, när de öppnar sig för mig och berättar vad de varit med om. De bästa förtroendena får man när man är mitt uppe i något, som att måla eller laga mat. Vi vuxna tror ofta att vi ska sitta framför barnen och se dem i ögonen, men det blir nästan som ett förhör och då berättar de ingenting. Jag ställer inga följdfrågor, men lyssnar, och när de är klara tackar jag alltid för att de har berättat för mig och uppmanar dem också att göra det för sina kommande lärare i skolan. Det är tunga historier men de måste komma ut.

Gör ni utflykter?

– Det beror på. Det finns barn som inte får gå ut. De barnen får stanna i max två veckor, sedan måste de flytta.

När mår du som bäst på jobbet?

– När barn börjar berätta. Jag jobbar väldigt mycket med att bryta tystnadskulturen, oavsett hur gamla de är.

Plats för lek och konstruktion.

Vilka är dina bästa egenskaper?

– Att jag är lugn och tydlig. Jag har inte många regler men de jag har ser jag till att alla följer.

Är det svårt att följa läroplanen?

– Det kan vara svårt men jag försöker hela tiden tänka hur man kan få in matte, bokstäver, språk och så vidare.

Vad är roligast i ditt jobb?

– Mötet med alla barn, jag träffar ungefär 100 barn om året.

Fråga

Hur återhämtar du dig under julledigheten?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin