Läs senare

Historisk seger! Barns rätt har blivit svensk lag

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin förutspår ett lyft för barns rättigheter. Men vilken effekt beslutet att göra barnkonventionen till lag kommer att få är oklart.

av Erik Ignerus
16 jan 2020
16 jan 2020
Sedan 2018 har Elisabeth Dahlin ­rollen som barnombudsman, med uppdraget att tillvarata och främja barns och ungdomars rättigheter.
Foto: Linus Meyer

Sedan årsskiftet är barnkonventionen en del av svensk lagstiftning. Sverige ratifice­rade konventionen 1990 och förband sig egentligen redan då att följa det femtiotal artiklar som slår fast vilka rättigheter barn ska ha. Men 2018 beslutade riksdagen att Sverige skulle ta ytterligare ett steg och likt grannländerna Finland och Norge göra barnkonventionen till nationell lag.

Regeringens förhoppning var att man skulle få ett än skarpare verktyg för att tillgodose barns rättigheter. Nyheten möttes av både jubel och tvivel. Kritiker tyckte att det var en krånglig och onödig symbolhandling medan förespråkare i stället ansåg att det handlade om ett viktigt steg för barns rättigheter.

Enligt barnombudsmannen Elisabeth Dahlin är det en historisk förändring.

– Lagstiftningen är avgörande för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Det här kommer att göra skillnad för alla barn, men främst för dem som befinner sig i utsatta situationer, säger hon.

Förskolan jobbar redan bra kring  konventionen.

I skrivande stund pågår en utredning som ser över hur svensk lagstiftning ska skrivas om för att stämma bättre överens med barnkonventionen. Den kommer presenteras i slutet av november och därför är det svårt att redan nu säga exakt vilka effekter beslutet att göra barnkonventionen till lag kommer att få.

Läs mer:

barnombudsmannen.se finns massor av information och pedagogiska verktyg kring barn­konventionen. Där kan du läsa mer om vad lagstiftningen innebär.

I förskolan och skolan är barnkonventionen sedan länge väldigt närvarande. Skol­lagen är till stor del redan anpassad efter barnkonventionen och alla dess grundprinciper finns med. Ändå tror Elisabeth Dahlin att konventionens nya ställning kommer att leda till förändringar.

– Förskolan gör redan ett väldigt bra jobb! I fjol gjorde vi en mätning om barns kunskaper kring sina rättigheter, och det visade sig att ju yngre barnen var, desto mer kände de till. Så all heder till förskolan. Men nu när det blir lag kommer det att bli ännu viktigare att se barn som rättighetsbärare, säger hon.

– Det innebär att alla förskolor behöver gå igenom hela sin verksamhet för att se om man lever upp till barnkonventionen. Är det så att barnets bästa beaktas i alla beslut som gäller barnen? Och hur jobbar man med inflytande, lyssnar man på barnen och låter dem komma till tals?

Hos Barnombudsmannen jobbar man just nu hårt med att sprida information kring den nya lagen och barns rättigheter i stort. Sedan 2017 har man fått i uppdrag av regeringen att genomföra ett så kallat kunskapslyft och stötta kommuner, regioner och myndigheter i arbetet med barnkonventionen. Där ingår bland annat Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Barnombudsmannen har också tagit fram en rad olika verktyg för att öka kunskapen kring barns rättigheter. På deras sajt finns nu bland annat en webbutbildning om barnkonventionen i sju delar. Webbplatsen Mina rättigheter ska göra det lätt för barn att förstå sina egna rättigheter, dessutom finns processtödet Barnrättsresan, som påminner om mattelyftet.

– Vi vet att lärare i skolan och förskolan är väldigt viktiga och att barn har ett stort förtroende för dem. Därför tar vi fram mycket material anpassat för skolan, vi vill att barnkonventionen på sikt ska genomsyra hela utbildningssystemet och bli en del av den ordinarie verksamheten i stället för något som man bara håller på med ett litet tag.

Fakta: Barnkonventionen

Nelson Mandela skriver under barnkonventionen 1993. Bakom honom står Sveriges dåvarande statsminister Carl Bildt. I mitten håller Mandelas dotter i Bildts son Nils.
Foto: Åke Ericson/ TT Bild

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige ratificerade, som ett av de första länderna, konventionen 1990. Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen även svensk lag. Barnkonventionen innehåller totalt 54 artiklar, varav 41 är så kallade ”sakartiklar” som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Fyra av dem räknas som grundprinciper och är extra viktiga.

Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barn­-
konventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.

Artikel 3 anger att det i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.

Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.

Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Källa: barnombudsmannen.se

Fråga

Vad tror du skulle kunna locka fler att bli förskollärare?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin