Läs senare

Hjälp de goda minnena ta plats

Hjärnan behöver tränas i att minnas de roliga, fina stunderna. Man kan se träningen som en trestegsraket: förberedelse, påminnelser under dagen och återkoppling när man kommit hem, säger psykologen Daniel Ek.

11 mar 2015

Illustration: Janette Bornmarker
Svårt att minnas de roliga stunderna på jobbet? Känns det mest motigt och trist när du tänker tillbaka på den senaste månaden? Kanske minns du utvecklingssamtalet som inte alls blev som du ville, eller den där trista kommentaren du fick av en förälder? Inte så konstigt, hjärnan är nämligen expert på att se och minnas det som varit jobbigt och svårt, och att lätt och ledigt glömma det som varit bra.
Exempelvis visar forskningen att en motgång har lika stor effekt på dig som tre framgångar. Ja, man kan säga att hjärnan funkar lite som en teflonpanna för härliga upplevelser och som ett kardborreband för de tuffa stunderna. Så frågan är om vi verkligen kan lita blint på vårt minne, eller om vi ibland kanske ska vara kritiska till det?

– Minnet är lite lurigt. Hur vi minns något är nämligen beroende av hur vi mår när vi tänker på tidigare upplevelser. Exempelvis har man sett att deprimerade personer har lättare att minnas deppiga minnen och svårare att minnas ljusa. Så att ta hand om sig och försöka må bra påverkar hur vi ser på vad som hänt tidigare i våra liv. Om du har en bra dag på jobbet kan det vara enklare att också minnas tidigare goda stunder, säger Katarina Blom, psykolog som tillsammans med Sara Hammarkrantz skrivit boken Lycka på fullt allvar: En introduktion till positiv psykologi.

Så det gäller att ha koll på vilket tillstånd man befinner sig i när man tänker tillbaka på sin senaste dag, vecka, termin. När vi känner oss nere snurrar hjärnan lättare igång negativa spiraler. Hjärnan gillar nämligen att tänka lika, den fungerar associativt. Minnen hänger ihop som kluster i hjärnan, och när vi tänker på ett minne som känns tungt tickar sig tankarna vidare till nästa svåra minne och nästa, som i sig påverkar våra känslor här och nu.

– Hjärnan kan inte skilja på verklighet och tankar. Även om vi sitter hemma vid vårt köksbord med en kopp kaffe och en nybakad bulle kanske vi får ont i magen och blir stressade när vi tänker på ett svårt föräldrasamtal vi ska ha i morgon. Det trots att det inte ska ske här och nu, hjärnan sätter ändå kroppen rent fysiskt i beredskap, säger Katarina Blom.

Det bästa är att vi kan vända detta till en superkraft och se till att vi faktiskt medvetet lurar vår hjärna lite grann, eller kanske snarare ser till att använda den så att vi har nytta av den. Så om vi, precis innan vi ska ha det där samtalet, istället plockar fram ett minne där vi mår bra och känner oss nöjda med oss själva, har vi vänt hjärnan till att jobba med oss, och ge oss kraft inför det där föräldrasamtalet vi ska ha.

– Det där minnet behöver inte vara någon stor grej, det kan vara enkla vardagliga saker, gärna något nära i tiden, som att jag tog en skön långfrukost på lördagen med en vän, att vi kände oss lugna och glada. Fundera över hur det kändes då och lev dig in i minnet – hur det såg ut omkring er, hur det kändes i dig. Då kan man känna att kroppen responderar på det minnet, en stressad andning blir kanske lite djupare, lugnare, och vi kan lättare genomföra det vi ska göra, säger Katarina Blom.

Så vi kan alltså själva ta makten över vår hjärna och våra minnen – och se till att ”pimpa” minnesbanken med fler positiva minnen, skapa en minnesbank som ger energi och vitalitet istället för trötthet och uppgivenhet.

– Hjärnan tar inte in omgivningen på ett objektivt sätt utan sållar hårt, och är exempelvis extra uppmärksam på sociala interaktioner. Vi kanske har en jättebra dag och så får vi en lite skarp kommenterar från en kollega och vips är det lätt hänt att hjärnan suddar ut det som varit bra, säger Katarina Blom.

Enligt den amerikanska neuropsykologen Rick Hansen krävs det att vi ägnar minst tio medvetna sekunder åt en skön stund för att den ska fastna och vara något vi sedan kan återkomma till och må bra av.

Så det går alltså att göra konst av att skapa minnen, eller snarare kanske träningspass, att träna hjärnan att även se det som funkar, när vi är nöjda med oss själva.

– Som förskollärare är man ofta i beredskap, man måste ha ständig överblick så att barnen inte kommer till skada, och den där beredskapen aktiverar kamp- och flykt-systemet i hjärnan, det system som stressar oss och fokuserar på faror. Därför är det extra viktigt att påminna hjärnan att även se det som är bra, säger Daniel Ek, psykolog på Goodwork.

Det gäller att förbereda hjärnan, ge påminnelser under dagen och återkoppla när man kommit hem. Lite som en tre-stegs-raket för hjärnträning. Att påminna sig själv om sina egna värden, som varför man sökte sig till yrket från början, är en gyllene nyckel för att se till att fylla på minnet med sköna, meningsfulla stunder.

– Att påminna sig om sina värderingar är extra viktigt i yrken med många sociala relationer, som i förskolan. Det är lätt att vi tappar bort oss själva när vi är så inriktade på att se till andras behov i första hand, säger Daniel Ek.

Träningspasset kan börja redan på morgonen, på bussen eller cykeln på väg till jobbet. Ägna en stund åt att fundera på dina värderingar, på vad du kan bidra med och vilken drivkraft du har. Det blir ett sätt att rama in dagen och få lättare att såväl se som minnas det bra och fina som händer.

– Det blir lättare att se när vi gör sådant som vi verkligen tycker är viktigt, kanske är det att nyfiket möta barnen, eller att få erbjuda en kulturell upplevelse. Det är som om vi skapar vår egen sufflös som sticker upp skyltar som påminner om det vi tycker är meningsfullt, säger Daniel Ek.

För att vi ska få möjlighet att skapa goda minnen och under dagen bli påmind om våra värderingar, behöver vi stilla oss lite då och då. Att ta korta stunder där vi medvetet tar in omgivningen. Det kan vara enkla saker som att registrera en färg vi tycker om, uppmärksamma ett leende vi blir glada av, eller bara notera sin egen andning.

– Då hjälper vi hjärnan att ta in även andra saker, att kunna se något man själv gjorde bra, eller något man blev glad av, säger Daniel Ek.

Har du stannat upp lite då och då under dagen och gett dig själv mikrostunder av närvaro är det också lättare att minnas vad du tyckte var skönt och bra under dagen. Du har hjälpt hjärnan att inte ständigt vara kidnappad av kamp- och flyktmekanismen där det negativa är i fokus.

– Att sedan avsätta en liten stund hemma, och påminna dig själv om det som var bra, gör att hjärnan har lättare att låta de goda minnen ta sin plats på hjärnans hårddisk.

Men det är en ständig utmaning. Även när det gäller sådant vi sett framemot, en rolig personalfest, en vårfest med barnen eller en semesterresa, har hjärnan lätt att dissa eller glömma i efterhand.

– Även där kan vi behöva hjälpa vår hjärna att förvalta det positiva. Tillåt dig att längta, då bereder du plats i minnet, och när du väl är där, se till att påminna dig om att du nu är i det du längtat efter, och njut, även om det inte är perfekt. Själv brukar jag peppa mig med en inre monolog där jag ger mig tillåtelse att njuta, säger Daniel Ek.

Och sedan, se till att förvalta, återvänd till minnet och njut av det efteråt.

– Har ni haft personalfest så se till att den får långt liv, ta lite foton och sätt upp i fikarummet, prata om det som var roligt och dröm och längta till nästa fest.

Skapa minnen av lycka:

  • Återupplev din lyckligaste dag igen och igen. Ägna de närmaste åtta minuterna åt att för dig själv minnas och återuppleva en dag som du räknar som en av dina lyckligaste.
    Försök vara så detaljerad som möjligt. Du kan föreställa dig minnet som ett videoklipp som du spelar upp för ditt inre om och om igen.
  • Tänk på händelserna under dagen med betoning på vad som hände, vad du kände just då och vad du gjorde.
  • Försök komma ihåg hur händelsen fick dig att känna dig efteråt.

Källa: ”Lycka på fullt allvar: En introduktion av positiv psykologi” av Sara Hammarkrantz och Katarina Blom. (Natur & Kultur)

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin