Ingår i temat
Pedagogisk bedömning
Läs senare

Hon lär barnen sänka rösten 

En bullrig miljö får oss att höja rösterna. Det får bullret att stiga än mer, så är den onda cirkeln igång. Ofta är både vuxna och barn omedvetna om vilket röstläge som används. Men det fi nns metoder som hjälper. 

23 Aug 2009

Stojande barn trissar lätt upp varandra. Ofta tar det inte lång tid innan volymen stigit till en nivå som gör att du måste skrika för att göra dig hörd: "Nu är det dags att dämpa rösterna!". Känns det igen?  
  Nivån på barnens röster skiljer sig mycket åt mellan olika barngrupper. Ibland kan det vara ett eller ett par barn som trissar upp röstläget, men ofta är det svårt att se exakt vad som styr nivån i gruppen.  
  -Det handlar om helheten, barngruppens sammansättning, personalens intresse och kunskap och den fysiska miljön, säger Inger Juhlin, tal- och specialpedagog i Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholm.  
  När hon och kollegan Elsie Wijk är ute på förskolor möter de både barn och vuxna med trötta röster.  
  -Det är väldigt viktigt med de vuxnas förhållningssätt. Vi är lite av modeller för barnen, men det är så lätt hänt att vi också höjer rösten. Istället borde vi gå fram till barnen. Ett lagom talavstånd är egentligen en armslängd, säger Elsie Wijk. 

När barn håller på att lära sig samspelet i ett samtal, att man turas om att prata och lyssna, är det extra viktigt att ha ögonkontakt med den man pratar med. Innan de lärt sig turtagandet i ett samtal blir det lätt att rösterna höjs. I sin iver att få säga sitt och bli sedda och hörda blir rösten högre och högre.  
  – Som pedagog är det trist att behöva säga till hela tiden. Istället kan man tala om när de gör något bra. "Vad bra att du väntade tills Erik pratat klart.", föreslår Inger Juhlin.  
  En annan idé är att införa ett tecken som betyder att ljudnivån blivit för hög. Barn är ofta omedvetna om vilken röst de pratar med och behöver en påminnelse ibland.  
  För att förebygga höga röster behöver barnen lära sig skillnaderna mellan att viska, tala, ropa och skrika. Hur känns det egentligen i halsen när man ropar? Eller när man viskar? Och när ska man göra vad? De skillnaderna kan barn behöva öva på.  
  – Testa tillsammans med barnen. Barn behöver få lära sig hur de olika röstlägena känns och låter, säger Inger Juhlin.  
  Ett sätt är att dela in barnen i mindre grupper. Ett av barnen kan stå en bit bort medan ett annat till exempel viskar en mening. Hörde barnet som står i andra änden av rummet? Sedan kan man gå över till att tala i vanlig samtalston, att ropa och sist att skrika. Den leken går att utveckla i många steg. Vad händer till exempel om man vänder ryggen mot varandra? Eller om man går ut? Hör man lika bra då?  
  – Man kan också spela in barnens röster på band. Alla får säga samma mening, till exempel "Jag vill cykla efter vilan". Sedan får barnen gissa vem det är man spelar upp. Ofta känner de igen de andras röster, men inte sig själva, berättar Elsie Wijk.  
  Syftet är att göra barnen medvetna om hur de låter, men också att träna på att lyssna.  
  Leken kan sedan byggas på med andra inspelade röster, till exempel en gammal person, ett litet barn, någon med dialekt och en annan med bruten svenska. För de äldre barnen kan man bygga vidare med känslor. Vill man göra det ännu lite knepigare kan man säga en rolig mening med arg röst.  
  – Vi vill ju att barnen ska spetsa öronen. Ljudnivån hänger ihop med hur de lyssnar, säger Inger Juhlin.  
  I vissa grupper kan det vara ett enskilt barn som har ett högt röstläge, som inte kan hantera turtagningen i ett samtal och därmed bidrar till att trissa upp ljudnivån. Det kan inte bara skapa problem med ljudmiljön utan även göra så att barnet till slut blir hest.  
  Ett typiskt exempel är en pojke i treårsåldern som varit en ledargestalt för några av de andra barnen. När kompisarna sedan börjar bli mer självständiga kan det visa sig att ledarskapet inte är byggt på samtal utan mer på befallningar. Pojken har helt enkelt inte lärt sig samspelet i ett samtal utan bara bestämt över sina kamrater. Kompisarnas uppror leder ofta till mycket skrik och höga röster.  
  De barn som skriker mycket är ofta hyperaktiva och talar med kraftig spänd röst. De behöver hjälp att slappna av och träna sin röst. 

När Inger Juhlin och Elsie Wijk besöker förskolorna har de med sig sin "verktygsväska". Den brukar de fl esta barn komma ihåg. I den fi nns mängder av saker som barnen kan leka med och öva sina röster med.  
  – Jobbar man med ett enskilt barn med för högt röstläge ska man fundera över hörseln. Är det inget fel på den kan man gå vidare och titta på hur barnet använder lungorna, det kan påverka röstläget. Ofta behöver de träna på att blåsa ut, suga upp, hålla kvar och släppa ut luften, så de kan ta kontroll över sin andning, berättar Elsie Wijk.  
  Ur väskan brukar Elsie Wijk och Inger Juhlin till exempel plocka upp en krokodil som kan blåsa ut och in i ett rör. Klarar barnen detta kan man använda ett sugrör som de får suga in luft och plocka upp saker med. I väskan fi nns även en plastpipa som barnen får blåsa i för att hålla en frigolitboll i luften.  
  -Den övningen kan personalen också ha roligt med genom att vinkla ett sugrör, blåsa och försöka hålla en pingisboll i luften. Det är inte så lätt som man tror, säger Elsie Wijk.  
  En metod de båda propagerar för är en slags barometer. En färglagd skala från ett till tio med en liten pil som visar var på skalan röstläget är för tillfället.  
  -Det var en tidigare kollega som uppfann den då hon jobbade med en fl icka med högt röstläge. Hon satte barometern vid fl ickans plats på matbordet och justerade skalan allt eftersom röstläget ändrades, berättar Inger Juhlin.  
  De andra barnen blev så klart nyfi kna och började fråga och undra.  
  -Den här kan man börja jobba med på hösten, då gruppen är ny. Det gäller att få med barnen på tåget. Det handlar ju om de vuxnas arbetsmiljö och barnens lärandemiljö. Ingen vill ju uppleva det som att man alltid är på ett stimmigt cocktailparty, säger Inger Juhlin. 

Annika Larsson 

Alla artiklar i temat Pedagogisk bedömning (15)

Rösta

Vad skulle du helst vilja få fortbildning i?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin