Ingår i temat
Gården
Läs senare

Hopplösa gårdar får nytt liv

GårdenNio pilotförskolor i region Jönköping har undersökt hur förskolegården kan utvecklas utan att det kostar stora pengar. Projektet sker i samverkan med högskolan och nu ska erfarenheterna spridas till fler.

av Tora Villanueva Gran
10 maj 2019
10 maj 2019
Utvecklingsprojektet för förskolegårdar i Region Jönköping har fått många deltagare att upptäcka vad den egna utomhusmiljön har att erbjuda.
Foto: Helena Rudolfsson

Helena Rudolfsson är förskollärare på Hallonett i centrala Jönköping, en av de pilotförskolor som sedan 2017 ingår i ett regionövergripande projekt som syftar till att skapa gårdar som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet. Hallonett ligger i bottenvåningen av ett bostadshus och delar gården med de boende. Tidigare tänkte Helena Rudolfsson och hennes kollegor att det inte var så mycket att göra åt den utemiljö de hade. Men när de fick delta i gårdsprojektet började engagemanget och idéerna spira.

Det handlar om att ta vara på de resurser naturen ger.

Under två års tid har Helena Rudolfsson, som ingått i gårdsgruppen på sin arbetsplats, regelbundet fått gå på föreläsningar, haft erfarenhetsutbyte med kollegor på andra deltagande förskolor och fått vägledning och stöd av en forskargrupp knuten till lärarprogrammet på högskolan.

Nu har barnen och personalen på Hallon­ett bland annat skapat en fjärils­restaurang i en del av en rabatt, planterat bär och grönsaker i pallkragar, byggt en koja i ett buskage och tagit bort några plankor i ett staket för att skapa mer rörelseyta utan hinder.

Foto: Helena Rudolfsson

– Satsningen på förskolegårdarna är en del av vårt folkhälsoarbete för att minska hälsoskillnaderna i länet. Gården är oerhört viktig i barnens vardag och påverkar även personalen. Därför riktar vi oss främst till förskolor som inte har de bästa förutsättningarna vad gäller utemiljö. Ambitionen är att hitta lösningar utan att det ska kosta, säger Jesper Ekberg, som är folkhälsochef på Region Jönköpings län.

Och det är fullt möjligt, konstaterar Ellen Almers, en av forskarna som är knutna till projektet.

Ett sätt är att utveckla så kallade ekosystemtjänster på förskolorna, något som forskargruppen tittat närmare på.

– Det handlar om att ta vara på och utveckla de resurser naturen ger i form av till exempel rekreation, uv-skydd, ätbara växter och möjlighet till fysisk aktivitet. Många av förskolorna har bland annat skapat mini-skogsträdgårdar med ätbara bär och grönsaker och byggt fågelholkar och insektshotell. Det lockar spännande polli­nerare, som ökar frukt- och bärskördarna och dessutom är intressanta för barnen, säger Ellen Almers.

Foto: Helena Rudolfsson

Helena Rudolfsson och kollegorna på Hallonett startade sitt arbete med en översyn av gården för att se möjligheter och skapa visioner innan de satte i gång med förändringsarbetet.

– Vi har pågående samtal med fastighetsägaren och har mest fått positiv respons. Vår ingång är att allt som kommer förskolan till gagn också är bra för de boende, säger Helena Rudolfsson.

Per Askerlund berättar att forskargruppen, som han ingår i, successivt gjort kartläggningar, intervjuer och observa­tioner på plats för att se hur utvecklingen påverkar verksamheten.

– I flera av förskolorna säger lärarna att de har fått en ny syn på vad den egna utomhusmiljön har att erbjuda. De är mindre inriktade på nya och moderna lekredskap och mer på vad naturen har att erbjuda.

Nu är tanken att erfarenheterna ska spridas. I maj planeras en konferens för förvaltningsledningar i samtliga av länets kommuner där de deltagande förskolorna ska dela med sig av sina erfarenheter.

Fråga

Vilken inskolningsmetod använder ni i er förskola?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin