Ingår i temat
Tid
Läs senare

Hur lång är en timme?

TidSnart. Om en kvart. Till hösten. Förskolläraren Camilla Åslund gör tiden mer begriplig för barnen genom att koppla diffusa tidsuttryck till händelser och låta barnen uppleva hur tid kan kännas i olika situationer.

På samlingen turas barnen om att kasta en stor tärning som visar frågor om tid. Foto: Emelie Asplund

När går jag hem i dag? undrar Filippa, 4 år, samtidigt som hon rör på den långa och den korta visaren på pappersklockan som är uppsatt bredvid hennes foto vid entrédörren.

− Du ska gå hem klockan fyra i eftermiddag, svarar hennes förskollärare Camilla Åslund.

Filippa flyttar båda visarna till siffran fyra på pappersklockan.

− När klockan är fyra står den korta visaren på fyran och den långa visaren rakt upp, förklarar Camilla Åslund.

Att ha koll på tiden hjälper barnen att bli självständiga och få större inflytande över sin dag.

Filippa vrider snabbt visarna rätt.

− Min lillebror ska också gå hem när den lilla visaren är på fyra och den långa på tolv, säger hon och går sedan in på sin avdelning Cirkeln på Noltorps förskola i Alingsås.

Det börjar närma sig jul och många barn har lov. Men den lilla grupp som finns kvar samlas i årshörnan. Barnen sätter sig på en röd rund matta som omges av två planscher med ett årshjul och ett veckohjul uppsatta på väggen, almanacka, äggklockor, tidtagarur och timglas i olika kulörer och storlekar.

− Titta, nu har nästan alla kulorna som vi haft i månadsburkarna tagit slut! Det är inte så många dagar kvar på året, säger Camilla Åslund och pekar på de tomma glasburkarna som står på hyllor vid varje månad på årshjulet.

Foto: Emelie Asplund

− Kommer det ett nytt år? undrar femåringen Simon.

− Ja, sedan kommer det ett nytt år med nya dagar, svarar Camilla Åslund.

När de har pratat om vad som händer i december månad och dragit av dagens almanacksblad, får Simon en uppgift. Han ska hämta ett julpaket som har samma siffra som dagens datum. Han hittar snabbt rätt paket med nummer 21 bland de numrerade julklapparna.

− Jag tror att det är en fotboll, säger han och drar loss omslagspapperet.

Paketet innehåller en stor tärning som har lappar med skrivna frågor på varje sida. Vera kastar tärningen över golvet. Camilla Åslund hjälper henne att läsa upp den fråga som tärningen visar.

− Är din mamma äldre eller yngre än vad du är?

− Jag är tre år, svarar Vera.

− Ja, det stämmer. Har du fyllt år fler gånger än din mamma? undrar Camilla Åslund.

− Nä, mamma har fyllt år jättemånga gånger, säger Vera och skrattar.

− Då är din mamma äldre än dig om hon har fyllt år fler gånger, säger Camilla Åslund.

Näst på tur att slå är Jakob, 5 år. Frågan som kommer upp på tärningen är: Hur kan man hålla ordning på tiden?

− Pappa tittar på klockan för att få reda på tiden. Om man inte vet vad klockan är så kan man missa bussen, svarar Jakob.

− Hur mycket är klockan när man ska gå och lägga sig? undrar Filippa.

− Ja, hur vet man när man ska gå och lägga sig? frågar Camilla Åslund.

− När det är mörkt ute, svarar Filippa.

På avdelningen Cirkeln arbetar de dagligen med tid. Vid varje samling samlas barngruppen vid årshjulet och veckohjulet.

− Barnen har många tankar om tid. De pratar ofta om sina födelsedagar, när de ska gå hem och vad vi ska göra under dagen. I våra samtal försöker jag göra tiden mer begriplig. Att ha koll på tiden hjälper barnen att bli självständiga och få större inflytande över sin dag.

Camilla Åslunds intresse för att arbeta med tid på förskolan, väcktes när hon gjorde ett fördjupningsarbete inom förskollärarlyftet vid Nationellt centrum för matematikutbildning i Göteborg för snart sex år sedan.

Filippa har koll på tiden när hon använder Ipaden. Foto: Emelie Asplund

− När jag letade efter information fanns det väldigt lite skrivet om vad tid betyder för barn i förskoleåldern. Jag ville bland annat veta mer om hur barnen uppfattar och förstår alla tidsangivelser som vi vuxna använder.

I samband med fördjupningsarbetet introducerade hon olika aktiviteter och samtal om tid i barngruppen. Det föll så väl ut att hon har fortsatt att arbeta på liknande sätt. Arbetssättet kan till exempel innebära att hon ger barnen tidsuppdrag. Ett uppdrag kan handla om att ta tid med ett timglas under en minut och samtidigt stå på ett ben eller krama en kompis.

− De får uppleva hur tiden känns med hela kroppen. Minuten kan kännas lång när uppdraget är jobbigt. Medan den kan kännas kort vid stillsamma eller roliga aktiviteter.

Barnen har själva fått prova sig fram med hjälp av timglas hur långa stunder som de ska använda Ipad på förskolan.

− De kom fram till att 15 minuter kändes lagom. Då hinner de arbeta en stund samtidigt som kompisen orkar vänta på sin tur.

Camilla Åslund har blivit alltmer medveten om hur ofta hon och hennes kollegor använder diffusa begrepp för tid som barnen inte förstår.

− För barnen är exempelvis minuter, dagar och veckor svåra begrepp. De har lättare att förstå tid om vi samtidigt kopplar tidsbegreppet till en händelse som de känner till. Jag kan till exempel berätta för ett barn att han ska gå hem klockan halv tre som är en kort stund efter mellanmålet eller att klockan snart är halv åtta och det är då vi äter frukost.

Under ett fönster i ett av rummen sitter en tallinje med siffror från 0 till 100 upptejpad.

− När vi pratade om att vara ung och gammal berättade jag om min pappa som är 95 år. En pojke tyckte att 5 år lät ungefär likadant och förstod inte skillnaden i ålder på sig själv och min pappa.

Camilla Åslund berättar att pojken gick iväg till rummet för att ta hjälp av tallinjen. När han såg avståndet mellan siffrorna blev skillnaden begriplig och han hade funnit ett sätt att synliggöra tiden.

− Barn saknar erfarenheter av tid för att de helt enkelt inte har hunnit skaffa sig sådana. På förskolan kan vi hjälpa dem med att börja utforska och hantera tiden.

Jobba med tiden

Ge barnen tidsuppdrag. Ett exempel på uppdrag kan vara att låta barnen uppleva hur en minut känns när de sitter tysta, hoppar på ett ben, kramar en kompis, klappar händerna eller står stilla som en staty. Låt barnen ta tid med timglas. Resonera efteråt hur minuten kändes. Varför kan samma tid upplevas som olika lång?

Rita, fotografera eller hämta bilder på nätet som motsvarar de moment som förekommer under en dag på förskolan, till exempel frukost, lek, vila, samling och stängning av förskolan. Gör inplastade kort av bilderna. Låt några barn placera ut korten i den ordning som de uppfattar och vill att aktiviteterna ska komma. Om det är möjligt, var lyhörd för barnens önskemål om hur de vill lägga upp dagen. Gör barnen uppmärksamma på att bilderna kan läggas som en tidslinje eller placeras i en cirkel som siffror på en klocka. En avbruten blompinne kan fungera som visare till ”klockan” och en kula kan markera vilken aktivitet som pågår på tidslinjen. Flytta visare eller kula när en ny aktivitet påbörjas.

Låt barnen reflektera kring tid. Välj högläsningsböcker som handlar om dåtid, nutid och framtid. Boktips:

Så var det förr, Ulrika Lissmyr, (Lissmyr Ord & Idé 2011)

Mojje. Första skoldagen, Linda Larsson, (Fill and Tell 2012)

Vet du vad klockan är? Lieve Boumans, (Tukan förlag 2013)

Fråga

Vad tycker du om förändringarna i läroplanen?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin