Ingår i temat
Olika barn leka bäst
Läs senare

Ingrid Pramling Samuelsson: Barn söker inte olikheter

11 okt 2014
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik.

I detta nummer av Förskolan möter vi olika förskolepraktiker med avseende på hur man arbetar med mångfaldsfrågor, vilket rymmer både interkulturella aspekter och språk. Detta är ett område som inkluderar många begrepp, som används parallellt, såsom barns modersmål, förstaspråk, andraspråk etcetera. Att detta område är komplext förstår man när man läser den variation av artiklar som här inryms.

Exemplen visar på engagerad förskolepersonal som gör sitt bästa för att möta de utmaningar som vår läroplan slår fast, nämligen alla barns lika värde, jämlikhet och rätten till både sitt modersmål och svenska språket. Flerspråkig förskolepersonal kan många gånger fungera som en ”brygga” mellan barns olika världar – två världar som är oerhört viktiga att barn får tillgång till och får känna att båda är deras. Ett annat exempel är hur föräldrasamverkan ger möjlighet att utgå från barns erfarenheter och kunskaper på sina språk. Dialog med föräldrar kring språkanvändning i hemmet och förskolan är oerhört viktigt för barns språkutveckling. Föräldrar vill ju så gärna att deras barn ska lära det nya språket, men här kan vi i samverkan och dialog föra in vikten av att de kommunicerar med sina barn på sitt modersmål. Samarbete mellan föräldrar och verksamhetsföreträdare, med ett medvetet arbetssätt och innehåll, är exempel på hur förskolan kan bidra för att skapa jämställda villkor för lärande, oavsett hur barns primära socialisation ser ut. Lärande av två språk i barndomen i sig är ju inte något problem.

Barn är makalöst begåvade när det gäller att använda språket. Anne Kultti visar i sin bok Flerspråkiga barns villkor i förskolan – lärande av och på ett andra språk, hur två små barn använder sitt eget modersmål i leken, men då det tredje svenskspråkiga barnet kommer in, växlar de automatiskt till svenska. Barnen visar också att de använder det språk de har för olika saker i leken, vilket kan betyda att de blandar språk, vilket är ett uttryck för att redan de yngsta barnen i förskolan ser språk som ett verktyg för kommunikation. Men framför allt visar Kultti hur förskolans kultur, inklusive kompetenta och medvetna förskollärare, ger små barn ramar och möjligheter för att dela i olika aktiviteter även om språken ännu inte är utvecklade.

Det jag vill lyfta fram här är frågan om barnen, deras erfarenheter, möjligheter att förstå, och deras perspektiv. För barnen är mångfalden av språk och olikheter en del av den självklara och oreflekterade vardagen. Barnen gör ju inte de kategoriseringar som vi gör som vuxna. I en studie från en förskola i Australien bad förskolläraren sina barn att det skulle rita och berätta om vad de önskade sig för världens barn. Barnen, 5 år gamla, pratade i de stora världsfrågorna, som svält, klimatförändringar, fattigdom, men de gjorde det i sitt lokala perspektiv, där de talade om koalor, bränder, nedskräpning, med mera som finns i deras närmiljö.

Vad är det barn ser och kan reflektera över? Detta beror ju på hur de vuxna ramar in och förhandlar med barn om mening i det man sysslar med. Det är därför inom mångfaldens möjligheter lika viktigt som inom andra områden, att man tar utgångspunkt i det barn talar och tänker om, samtidigt som man som förskollärare vet vad det är man vill peka ut och få barn att skapa en begynnande förståelse för. Och självfallet har förskolans lärare ett stort ansvar för att rikta barns uppmärksamhet mot frågor som bidrar till en mer jämlik och jämställd värld, och inte minst alla barns rättigheter, en fråga som i år firar 25-års-jubileum, sedan barnkonventionen tillkom.

I denna process behöver man som förskollärare fundera över både innehåll och arbetssätt. Och inte minst behöver man fundera om vi inte ibland övervärderar oss vuxna i förskolan – 90 procent av tiden eller mer är de i samspel med sina kompisar i olika aktiviteter. Då blir frågan inte mångfald och olikheter utan i stället jämställdhet och likabehandling, mellan barn från olika kulturer, geografiska områden (stad och landsbygd), socioekonomisk bakgrund med mera.

Alla artiklar i temat Olika barn leka bäst (6)

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin