Ingår i temat
Förskolans läroplan
Läs senare

”Ja – det ska vara skillnad på förskollärare och barnskötare”

Nu skiljer läroplanen på förskollärare och arbetslag. Men att ”ta ifrån” barnskötare pedagogiskt ansvar eller ”lägga mer” arbetsuppgifter på förskollärare är känsligt. Förskolan har en lång tradition av att alla gör samma saker. Vi lät en förskollärare, en barnskötare och deras chef samtala om hur det fungerar hos dem.

10 okt 2011

Det är en solig eftermiddag på förskolan Torpagatan 38:s avdelning Flodhästen. I ett tomt matrum sätter sig förskolläraren Camilla Öhrn och hennes kollega Elisabeth Ekström, barnskötare, ner med chefen Ylva Lindahl runt ett bord för ett samtal om sina yrkesroller. Förskollärarna ska ansvara för det pedagogiska arbetet och hela arbetslaget ska genomföra det står det i den reviderade läroplanen. Men vad betyder det i praktiken?Det här har förskolan Torpagatan 38, i Göteborg, jobbat efter sedan 2005.

Ska det vara skillnad på vad förskollärare och barnskötare gör tycker ni?

YL: Ja. Det är skillnad i kompetens. Jag brukar jämföra med skolan där man har lärare och elevassistenter. Förskollärarna har en annan pedagogisk kompetens än barnskötare utifrån sin utbildning, även om det förstås finns jätteduktiga erfarna barnskötare.

CÖ: Ja, det ska vara skillnad tycker jag. Vi borde inte ha exakt samma arbetsuppgifter.

EE: Ja, det ska vara skillnad eftersom förskollärarna har en högskoleutbildning.

 

Vad är det för konkret skillnad på yrkesrollerna hos er i dag?

CÖ: Att jag har ansvarsbarn. Jag har två timmar mer planeringstid i månaden för det. Men de barnskötare som har ansvarsbarn har lika mycket planeringstid som vi förskollärare, timmarna är kopplade till antalet barn, inte till yrkestiteln.

EE: Barnskötarna är ju mer i barngruppen. Förskollärarna har mer utbildning och är mindre tid med barnen. Men vi gör mestadels samma saker. Jag är ju med vid inskolningarna även om jag inte är ansvarig för enskilda barn. Det vore ju tråkigt annars.

YL: Jag förväntar mig att förskollärarna tar det pedagogiska huvudansvaret. Att de ser till att miljön är genomtänkt och tar svåra föräldrasamtal, eller klagomål på pedagogiken. Förskollärarna och barnskötarna ska känna till läroplanen och arbeta efter den. De bör ha en tanke med varför de gör saker och se stegen framåt. Hur gynnas barnets utveckling av det här?

CÖ: Ja, jag använder väl min utbildning och erfarenhet i det pedagogiska arbetet. Utbildningen finns i ryggen samtidigt som jag hela tiden tar till mig ny kunskap.

EE: Det viktigaste i mitt arbete är väl att barnen har det bra. Att de utvecklas och har roligt. Men vi barnskötare ser ju också stegen framåt och har utbildning. Jag arbetar i grupper med barnen med matematik till exempel.

 

Hur gick det till när ni började skilja mer på yrkesrollerna, blev det konflikter?

YL: Personligen tror jag det krävs att en hel stadsdel gör ett sådant här arbete för att det ska fungera. Många barnskötare i stadsdelen tyckte det var jättejobbigt, som om de inte var lika viktiga längre, men det är ju inte tal om det. Jag lät som chef det vara frivilligt med ansvarsbarn för erfarna barnskötare, det blev en bra övergång tycker jag, Några avstod då. Men nyexaminerade skulle jag nog inte ge ansvarsbarn. Om en barnskötare är väldigt pedagogiskt intresserad försöker jag i stället slussa personen vidare till förskollärarutbildningen.

EE: Jag kom tillbaka efter en sjukskrivning när processen var klar och valde då att inte ha ansvarsbarn. Men det beslutet beror på att jag varit sjuk och har problem med minnes- och koncentrationssvårigheter. Jag har inte haft något problem med det här, men på andra förskolor vet jag att det funnits kritik.

CÖ: Det var lite oklart i början hur vi skulle jobba, hur det skulle fungera praktiskt. För en del av oss förskollärare blev konsekvensen att vi fick fler ansvarbarn. Men det blev inga konflikter här, det var ju inget vi bestämt. Det viktiga är att chefen är tydlig, att förändringen är något som kommer uppifrån.

 

Har ni pratat om att förskollärarna ska slippa en del praktiska uppgifter för att få mer pedagogisk tid? Ingår allt praktiskt i det pedagogiska uppdraget som att plocka disk och sopa golv tycker ni?

CÖ: Jag har aldrig ens funderat i de banorna, att jag inte skulle göra sådant för att jag är förskollärare.

EE: Nej, det skulle kännas konstigt. Jag har inte heller utbildat mig till barnskötare för att göra hushållsjobb. Det tar mycket tid redan.

YL: Ibland har vi haft lokalvårdare som tar en del av uppgifterna kring lunch för att avlasta personalen då det är mycket med alla vilor efter maten. På vissa förskolor har man schemalagt så att förskollärarna framför allt ska jobba nio till tre då man gör mest planerade pedagogiska aktiviteter. Men när jag föreslog det här fick jag så bra argument emot att jag la ner det.

 

Vad var det för argument?

YL: Personalen påpekade att det är pedagogik i alla möten med barnen under dagen, vid alla måltider till exempel och att förskollärarna behöver träffa föräldrarna också.

EE: Det skulle inte gå ihop schemamässigt heller.

CÖ: Det är färre barn på morgonen och på sen eftermiddag och då kan vi göra andra saker än när barngruppen är större.

 

Kommer den nya läroplanen påverka yrkesrollerna på er förskola?

CÖ: Jag tror inte det blir så stor skillnad på vår avdelning. Men på andra ställen kan det nog bli det. Vi är bara i början av implementeringsarbetet ännu. Jag är lärledare och ska fortbilda de andra på förskolan. Jag ska träffa personal från andra förskolor var tredje vecka under hela hösten och våren. Yrkesrollen är ingen särskild punkt i det arbetet, utan det är snarare målen vi tittar på. Vi får ju mer detaljerade mål nu där bland annat matematik, språk och teknik blir mer synligt.

EE: Jag har inte satt mig in i den nya läroplanen helt än, men jag tror inte heller det blir så stor skillnad här.

YL: Båda yrkesgrupperna fortbildas just nu i den reviderade läroplanen. Förskollärarna har ett fortsatt huvudansvar för pedagogiken. Men eftersom alla i arbetslaget ska kunna genomföra exempelvis utvecklingssamtal blir det kanske svårt för barnskötarna att säga nej till att göra vissa saker i fortsättningen. Vi måste diskutera det här mer. Men den nya läroplanen ger en kick i arbetet tycker jag.

 

Kommer läroplanens krav på kvalitetsutveckling förändra yrkesrollerna? Till exempel står det att förskollärarna ska förhålla sig kritiska till olika metoder.

EE: Vi har gjort utvärderingen tillsammans hela arbetslaget förut. Jag vet inte om det kommer förändras.

YL: Jag känner mig frustrerad över kapitlet om utvärdering och dokumentation. Jag tycker det lätt blir flummigt. Kommer vi ha gemensamma mallar i stadsdelen? De är svårt att veta vilka metoder vi ska använda. Skolinspektionen har varit här och vi vet att vi kommer behöva förbättra vår dokumentation. Syftet är ju att vi ska få likvärdig kvalitet i stadsdelen.

CÖ: Jag tycker det är bra om vi får tips, men jag tycker inte det är förskollärarnas ansvar att utforma utvärderingsmetoder. Det är bra om det kommer uppifrån, men jag vill kunna ha en åsikt om vilka metoder som känns bra och vilka som känns mindre bra. Ibland undrar jag om någon läser utvärderingarna, läser föräldrarna?

Kan förskollärarens tydliga ansvar leda till nya konflikter tror ni? Till exempel om förskolläraren får kritik för ett utvecklingssamtal barnskötaren genomfört, eller att barnskötaren inte gillar en viss pedagogisk idé som förskolläraren har.

YL: Man kan ju alltid vara två om det är svåra föräldrasamtal. Arbetslaget lyssnar ju in varandra innan man har ett utvecklingssamtal.

CÖ: Det känns inte som att barnskötarna gör något som jag ska kontrollera, utan vi samtalar kring barnen hela tiden. Skulle det vara något problem är det ju oftast en missuppfattning. Men det är klart förskolläraren har ju ändå sista ordet i det pedagogiska, eftersom vi har det yttersta ansvaret.

EE: Men är det något man inte håller med om måste man ju kunna säga vad man själv tycker.

YL: Blir det en konflikt får de gå till mig som är chef med det.

 

Kommer alla förändringar med ny skollag, läroplan och yrkeslegitimation påverka statusen för förskolläraryrket tror ni? Blir de malliga nu?

YL: Jag hoppas förskollärarna känner sig stolta, jag hoppas hela arbetslaget känner stolthet över sitt viktiga arbete med barn. Jag tror samtidigt att vi börjar bli bättre på att se den individuella kompetensen hos personalen i förskolan.

CÖ: Jag hoppas vi får högre status, men det är konstigt att det ska krävas en papperslapp. Kanske får fler upp ögonen nu för vad vi gör. Läroplanen ställer trots allt höga krav på oss och vår verksamhet.

EE: Ett tag var det ju tal om att ändra namn på oss barnskötare till lärarassistenter, men då låter det som man inte nödvändigtvis har någon utbildning, och det har man som barnskötare. Jag har hört om nyexaminerade förskollärare som tycker att barnskötare bara ska torka borden ungefär, det känns ju inte så kul. Och det finns förskollärare som undrar: Ska vi ta allt ansvar nu?

 

Vad ser ni för karriärmöjligheter i de olika yrkesrollerna?

EE: För barnskötare är det att utbilda sig till förskollärare. Jag är anställd på en avdelning, det innebär mer ansvar och högre lön än om man är löpare och arbetar på flera olika avdelningar. Men annars finns det inte så mycket jag kan göra för att höja lönen, om jag läser en enstaka kurs påverkar det nog inte.

CÖ: Jag kan utveckla mer kompetens på något område, som jag gör nu när jag implementerar läroplanen. Jag kan föra vidare ny kunskap som utbildare och kanske föreläsa. Jag kan utbilda mig till specialpedagog eller bli förskolechef.

YL: Förskollärare kan ju bli forskare också. Själv är jag förskollärare som blivit chef, men jag ser inte karriär bara som något som går uppåt, utan som utveckling. Göteborgs stad och universitet uppmuntrar med mycket kurser för förskolans personal. Jag inspirerar ofta barnskötare att läsa vidare.

 

Betalar kommunen fortbildningen för barnskötare?

YL: Kommunen har ett antal betalda platser för validering men det är ofta andra stadsdelar där det finns färre förskollärare som får dem. Vi är nog dåliga på att lönesätta dem som läser kurser på egen hand. Vi har ju bara en viss lönepott. Annars är tipset att byta jobb för att höja lönen. I en stadsdel härintill där det är svårrekryterat och brist på förskollärare – där kan man få högre lön.

Foto: Joakim RoosI ett samtal om förskolans yrkeroller deltog Elisabeth Ekström, barnskötare,  Ylva Lindahl, förskolechef och utbildad förskollärare samt Camilla Öhrn, förskollärare. De jobbar på förskolan Torpagatan i Göteborg.

Pilotprojekt om yrkesroller

I Göteborgs stadsdel Härlanda beslutade ledningsgruppen redan 2005 att ta fram tydligare riktlinjer för yrkesrollerna. Medarbetare och chefer hade samtal och fackförbunden Lärarförbundet och Kommunal arrangerade gemensamt workshopen Den nya förskolan. En grupp med representanter från de olika yrkena tog fram ett nytt förslag på yrkesbeskrivningar. Sedan 2008 har förskolorna arbetat efter dem.

Den största skillnaden gäller ”ansvarsbarn” – enskild pedagogisk dokumentation, utvecklingssamtal och inskolning. Alla förskollärare har ansvarsbarn men för barnskötarna varierar det. På vissa arbetsplatser bestämde cheferna att barnskötarna inte skulle ha ansvarsbarn längre, medan andra chefer lät det vara frivilligt. Stadsdelen beslutade också att det ska finnas två förskollärare och en barnskötare per avdelning.

Alla artiklar i temat Förskolans läroplan (12)

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin