Ingår i temat
Special: Ny i yrket
Läs senare

Jämlikt mellan dig och mentorn

När nyexaminerade får legg direkt öppnar det för en
mer förtroendefull relation mellan den nyutbildade och mentorn. Det tror Birgitta Hammarström-Lewenhagen, som har mångårig erfarenhet av handledning.

av Sofie Jansson
25 maj 2014
25 maj 2014

Birgitta Hammarström-Lewenhagen är förskollärarutbildare, lektor vid Stockholms universitet och en av författarna i boken Mentorskap i skola och förskola. Hon tycker det är bra att lämplighetsprövningen troligen kommer försvinna från och med i sommar.

– Den framstår som en överprövning. Däremot är det fantastiskt om alla nu kan få ett genuint mentorskap första året när det skrivs in i skollagen.

Mentorn får en mindre konfliktfylld roll framöver när hen inte längre behöver ge förskolechefen underlag för legitimationen. Det kan i sin tur skapa en större frihet från den nyutbildade att ta upp sina svårigheter, hoppas Birgitta Hammarström-Lewenhagen.Hon anser att en bra mentor är en person som är öppen, tillgänglig och som i samråd med adepten tar fram en plan för vad introåret ska innehålla och hur det ska organiseras. Birgitta Hammarström-Lewenhagen betonar att det handlar om ett möte mellan två utbildade förskollärare. En har mer praktisk erfarenhet, den andra en färskare utbildning. Diskussionerna ska utgå från den nyexaminerades frågor och hjälpa adepten hitta egna svar utifrån en professionell dialog om pedagogik. Men det handlar också om att ta tillvara på ”den fräscha blicken” en nyexaminerad person har på förskolan.

– Det ska inte bli en förlängd utbildning eller VFU. Inte en tradering av ”såhär gör vi här”. Medvetandegör i stället vilken lärandekultur ni har och vilka utmaningar ni står inför. Bjud in till kollegial reflektion utifrån verksamhetens frågor.

I bästa fall blir utbytet en bildningsresa som gynnar hela förskolans utveckling.

Hur introåret läggs upp praktiskt skiljer sig åt mellan olika kommuner. Ett exempel är stadsdelen Fosie i Malmö där man tidigt satsade på ett gemensamt introduktionsprogram, som tidningen Förskolan skrivit om. En del kommuner utbildar sina mentorer i handledning på högskolan, andra inte. Det varierar också om mentorn är anställd på samma enhet som den nyutbildade, eller på en annan.

– Jag tror det är bra om det inte är en i arbetslaget, så att man har lite distans, säger Birgitta Hammarström-Lewenhagen.Uppdraget ska inte blandas ihop med den praktiska introduktionen i vardagen, som ska skötas av chef och kollegor inom den egna avdelningen.

Att mötas två timmar i månaden kan vara en lagom nivå och att man håller kontakten på andra sätt mellan samtalen. En bra sak att börja med är att skriva ett gemensamt mentorskapskontrakt där det står hur ofta man ska ses, hur mötena ska dokumenteras och att det som sägs stannar i rummet. En loggbok att skriva upp frågor och funderingar i kan också vara bra att bära med sig mellan mötena, föreslår Birgitta Hammarström-Lewenhagen.

Det finns inte så mycket tidigare forskning om hur det är att komma ut i arbetslivet som förskollärare. I de få studier som gjorts har man inte sett någon ”praxischock”. Fast på senare tid har Birgitta Hammarström-Lewenhagen hört berättelser från mentorer om nyutbildade som är oroliga, stressade och gråter över alla krav. Stora barngrupper och nya krav från föräldrar är några tänkbara orsaker, tror hon, men betonar också att det krävs mer reflektion kring hur förskollärarutbildningen lyckas förbereda studenterna.

– Yrkesrollen har förändrats med ett större ansvar för förskollärarna, tydligare strävansmål och uttalade krav på dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.

Text: Elisabeth Richter

 

Med läsarnas egna ord


Från utbildning till arbete

Från utbildning till arbete. Ibland känns steget från teori till praktik långt. En har så mycket i sin ryggsäck, så ivrigt att omsätta i praktik. Ibland lyckas det, ibland inte.

Jag VILL ge varje barn möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Men IBLAND blir det liksom lite bråttom. Jag skyndar på och tar över, för att hinna med det jag (!) har planerat.

Jag VILL möta flickor och pojkar med öppen blick, utan krav och förväntningar kring kön. Men IBLAND blir jag stressad och då tar invanda mönster och normer över, jag gör fel trots att jag egentligen vet vad som är rätt.

Jag VILL skapa goda och förtroendefulla relationer med barnens föräldrar. Men IBLAND är det svårt att hitta tiden och platsen för bra samtal kring barnens utveckling och lärande.

Jag VILL vara kreativ, tänka nytt och utmana. Men IBLAND handlar det bara om att få ihop dagen, att få verksamheten att fungera.

Jag VILL läsa ny och spännande forskning kring lek och lärande, pedagogisk dokumentation, språk… Men IBLAND orkar jag bara läsa senaste numret av Förskolan.

Hur som helst…

Jag VILL inte jobba någon annanstans än i förskolan. Och IBLAND… Som när en sitter med ett sovvarmt barn i soffan efter vilan, som plötsligt klappar min kind med den lilla handen och säger ”Fin”… Då är förskollärare världens bästa jobb ♥

Inskickat av Emma, förskollärare

LÄS MER OM INTROÅRET

Bok: Mentorskap i skola och förskola, Ylva Ståhle och Agneta Bronäs, (red), Norstedts/Studentlitteratur, 2013.

Artikel: Här satsas det på introåret, Förskolan nr 2/12

Folder: Lärares yrkestik, ett stöd under introduktionsperioden, sök på lararforbundet.se

Avhandling: Ny i profesjonen. En observasjons- og intervjustudie av førskolelæreres videre kvalifisering det første året i yrket, Liv Torunn Eik, 2014, Universitetet i Oslo.

HÖR AV DIG!

Hur har det funkat hos er med att introducera nyexaminerade? Hur var det för dig att börja jobba efter utbildningen?

Skriv till oss och berätta! forskolan@lararforbundet.se

Fråga

Vad tror du skulle kunna locka fler att bli förskollärare?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin