Läs senare

Jämställdhet – en ledarfråga

12 jan 2016

Mia Heikkilä är forskare och lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola och har varit jämställdhetsexpert på Skolverket. Hennes bok Lärande och jäm­ställdhet i förskola och skola riktar sig till lärarstudenter, yrkesverksamma lärare i för­skola och grundskola samt skolledare.

Boken är uppdelad i tre delar. Den första förklarar begreppen jämställdhet och genus och förmedlar de olika styrdokumentens uppdrag till förskolan och skolan. Den andra delen beskriver, analyserar och problemat­iserar de olika skolformerna som arenor för genus och jämställdhet. I den tredje och sista delen presenterar författaren olika modeller och metoder för att arbeta systematiskt och hållbart med genus och jämställdhet.

Sedan 1962 har jämställdhetsuppdraget varit inskrivet i läroplanen. I dag handlar förskolans och skolans jämställdhetsuppdrag om att ge lika möjligheter och villkor till varje individ, oavsett om individen är född som flicka eller pojke. Från att tidigare ha betraktats enbart som en värdegrundsfråga är det numera både ett demokrati- och kunskapsuppdrag.

I dag arbetar man med att integrera jämställdhetsperspektivet i verksamheten i stället för att arbeta med jämställdhet som ett separat spår. Alla ämnen och alla lärare, oavsett skolform, ska arbeta med jämställdhet.

Det mest grundläggande är att lärare är medvetna om att kön spelar roll och på vilket sätt det spelar roll.

”…kunskap är det första, största och bästa verktyget i arbetet med jämställdhet och med att ge lika villkor till lärande och kunskapsutveckling för eleverna. För varje individuell elev, oavsett kön.”

Lärare behöver reflektera över hur stereo­typa föreställningar om kön påverkar både kommunikation och interaktion i barngruppen eller klassen. Vilket material och vilka läromedel används? Hur ser lärmiljöerna ut? Genom att kritiskt granska sin verksamhet kan man upptäcka brister och därefter förändra och förbättra.

Heikkilä menar att jämställdhet och genus i förskolan och skolan är ett sätt att förhålla sig till sin egen och andras pedagogiska verksamhet eller undervisning med en syn som säger att alla ska inkluderas. Alla erfarenheter, allas tankar och livsdrömmar ska få utrymme.

En förskola och skola som strävar efter hög kvalitet kan inte uppvisa brister i jämställdhet. Brist på jämställdhet beror på att man gör skillnad på pojkar och flickor genom olika förväntningar, förhoppningar, krav och bemötande. Heikkilä hävdar att genus och jämställdhet är ett medel för bli effektivare, öka barnens lärande och få en större måluppfyllelse.

Varför har vi då inte kommit längre? Det finns naturligtvis många orsaker. Ett stort problem, menar Heikkilä, är att jämställdhetsarbetet alltför ofta fortfarande är en intressefråga som drivs av enskilda lärare. Eldsjälar. För att ett förändringsarbete ska få genomslag i en organisation krävs att ledningen ger sitt stöd och tilldelar resurser över tid.

Lärande och jämställdhet i förskola och skola är en mycket intressant bok. En bok som väcker många tankar och som jag vill läsa fler gånger. Den stärker mig och ger mig nya argument när jag möter människor, både inom och utom utbildningsväsendet, som skakar på huvudet och stillsamt undrar om det inte har gått för långt, ”det här med jämställdhet och genus”. Boken inspirerar också till att utveckla arbetet med jämställdhet, oavsett hur långt man kommit.

Jämställdhet tar tid, skriver Mia Heikkilä. Arbetet, uppdraget, handlar om att förändra människors beteenden och handlingsmönster. Jag förstår att det tar tid. Men när jag tänker på de möjligheter och vinster ett systematiskt genus- och jämställdhetsarbete skulle ge, både på individ- och samhällsnivå, infinner sig ändå ett visst mått av otålighet.

Lärande och jämställdhet i förskola och skola

Mia Heikkilä

Liber

 

 

Fråga

Hur stor är din barngrupp?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin