Ingår i temat
Genus
Läs senare

Könsroller en viktig del i utbildningen

GenusVi frågade tre universitet vad deras förskollärarstudenter får lära sig om genus och jämställdhet.

25 feb 2019

Maria Löfgren, rektor vid Lärarhögskolan, Umeå universitet:

Redan första terminen ingår en hel del genus och normkritik i utbildningen. Studenterna får jobba med jämställdhet i relation till andra maktordningar som klass och sexualitet. Här blir de introducerade i vad ett jämställdhetspers­pektiv är. Vi har också caseövningar då studenterna får öva olika situationer där jämställdhetsfrågor ingår. De får lära sig vad genusperspektiv innebär och träna på att analysera utifrån makt och kön i relation till skolkontexten. Därefter fördjupas jämställdhet succesivt, även i anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen.

Sedan de nya lärarprogrammen infördes 2011 har genus, normkritik och jämställdhet fått en starkare ställning. Vi har också fler och fler lärare i Umeå som forskar med ett genus­perspektiv. Man brukar prata om Umeå som det röda universitetet. Här finns en tradition av intresse för köns- och maktfrågor.

De får lära sig vad genusperspektiv är och träna på att analysera utifrån makt och kön i relation till skolkontexten.

Kanske har det också viss betydelse att vi har en förhållandevis hög andel manliga studenter på förskollärarutbildningen. Med en jämnare fördelning mellan män och kvinnor blir det ofta bättre diskussioner.”

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt, lärarutbildare, Malmö universitet:

Ämnesområdet genomsyrar hela vår utbildning. Förskollärarprogrammet domineras ju av kvinnor, vilket föranleder en aktiv hållning till genus- och normfrågor. Redan i tredje kursen på termin ett är normkritik i relation till sociala relationer och omsorgsetik ett bärande inslag. Då läser studenterna filosofen Nel Noddings.

I kursplaneringen försöker vi få till en jämlik representation bland lärare, föreläsare och författare av kurslitteraturen. Nytt för i år är att kursledarna i de utvärderingar de gör i samråd med studenterna ska redogöra för hur genusfrågorna har tagits upp under kursen.”

Susanna Anderstaf, lärarutbildare och doktorand, Jönköpings universitet:

För fem år sedan pratade vi mer om genus på utbildningen än vi gör i dag. Då hade vi mycket riktad litteratur och riktade föreläsningar. Samtidigt blev diskussionen mer generell.

Vår ambition i dag är att det normmedvetna förhållningssättet ska genomsyra utbildningen, men vi har också upptäckt att frågan om genus och jämställdhet lätt blir personbunden på ett litet lärosäte. Om en lärare har haft det momentet men av någon anledning slutar så bevakas det inte i lika stor utsträckning. Vi försöker vara observanta på det. Det ska finnas ett bad av normkritik eller normkreativitet i alla kurser på förskollärarutbildningen.

Under andra terminen har vi ett inslag där studenterna får läsa en avhandling om genuspedagogik, och därefter själva formulera de frågor som ska ställas vid examinationen. Vi vill att studenterna upptäcker hur komplext det kan vara och att de lär sig ställa kritiska nyfikna frågor om det de läser. Att vara normkritisk, normkreativ och normmedveten handlar om att titta på normer kring genus, men också om hur normer påverkar vår kunskapssyn och våra förväntningar.”

Fråga

Tycker du att det är svårt med utvecklingssamtal?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin