Ingår i temat
Fokus på de yngsta
Läs senare

Kritisk granskning av förskolan

12 okt 2014

Redan titeln får mig nyfiken. En anledning är att frågan i titeln ibland dykt upp i min egen profession som förskollärare, universitetslärare och forskare. Ett annat skäl handlar om barnen själva, eftersom förskolan som utbildningsinstitution utgör en allt större del av barns barndom och därmed påverkar barns levnadsvillkor alltmer. Dessutom delar jag till fullo författarens inställning att förskolan är alldeles för viktig som institution för att inte granskas kritiskt. Att sådan granskning görs av någon som Ulla Waldenström, barnmorska, beteendevetare och professor utanför förskolans verksamhetsområde, gör det till än mer intressant läsning.

Här framhålls att svensk förskola mötts av ett, med få undantag, okritiskt förhållningssätt från både föräldrar, forskare och i myndighetsrapporter om verksamheten. En av orsakerna antas vara att man inte velat rubba förtroendet för barnomsorgen.

Författaren inriktar sig på frågan om (främst de yngsta) barnens välbefinnande i förskolan och funderar över om det kan vara så att den tid som avsätts för lärande tränger bort tid för omsorg och att det därmed i stället påverkar de yngsta barnens möjligheter att lära på ett negativt sätt.

I boken kopplas välbefinnande till områdena hälsa, psykosocial utveckling och intellektuell utveckling. De hälsofaktorer som beskrivs som problem för barn i förskolan är ökad risk för infektioner, bullerskador och stress. Psykosocial och intellektuell utveckling är tydligare knutna till läroplanen men alla tre områdena motiveras av att de på olika sätt kan påverka lärande. Frågan undersöks med hjälp av en genomgång av forskning och kunskapsöversikter samt genom intervjuer med fyra föräldrapar. Möjligen kunde urvalet föräldraröster getts större spridning vad gäller socioekonomisk och etnisk bakgrund. Barnens trygghet och att de ska få lära sig saker beskrivs som viktigt av dessa föräldrar. Här ställer jag mig frågan varför inte också barn kommer till tals med sina upplevelser och vad de säger om förskolan? Ja, jag tror det är möjligt även med flera av de yngsta barnen. Barns perspektiv borde efterfrågas när det så uppenbart gäller den vardag de lever i. Och vad säger personalen? Deras inifrånperspektiv tänker jag kunde ge fler bidrag för att belysa hur barn mår i förskolan.

I forskningsgenomgången kommenteras den övervikt som finns på kvalitativ, småskalig forskning och samtidigt frågar författaren efter evidensbaserad, kvantitativ forskning, precis som inom det utbildningsvetenskapliga fältet. Sannolikt behövs en breddning av både forskningsmetoder och forskningsämnen för att säga oss mer om vilka effekter förskola kan ha, dels för barnen och dels för det samhälle vi delar.

Boken har ett läsarvänligt, tillgängligt språk där intressant innehåll strukturerats i ett upplägg som är lätt att följa. Detta gäller hela boken men den största behållningen får jag ändå i avsnittet ”Mina slutsatser” där författaren på ett mycket intressant sätt diskuterar hinder och möjligheter för förskolans utveckling. (Naturligtvis) besvaras frågan ”Mår barnen bra i förskolan?” inte med något entydigt ja eller nej utan visar sig mer komplext än så. Waldenström framhåller att trots en stor belåtenhet med förskolan har den ändå utvecklats och förändrats genom åren, inte minst genom senare års läroplansrevideringar.

Däremot pekar författaren på en otydlighet från beslutsfattare vad gäller omsorg och omvårdnad av de yngsta barnen och efterfrågar en konkretisering hur dessa kvaliteter ska kunna kvarstå och samtidigt förenas med lärandeperspektivet. Eller är det så undrar Waldenström, att makthavare i läroplanen döljer en viljeinriktning mot alltmer skolförberedande för att förbättra skolresultaten i kunskapsmätningar och hur påverkar det i så fall barns välmående? Som hinder för förskolans utveckling nämns läroplanens omfattande krav på utvärdering, uppföljning och utveckling. Uppdraget i sig anses inte vara hindret utan de konsekvenser det får för personalens prioriteringar av sin arbetstid och hur det inverkar på faktisk tid med barnen. Boken saknar röster från barn och personal men har likväl ett innehåll som förtjänar läsning av alla som är genuint intresserade av barns välbefinnande inom ramen för förskolans verksamhet.

Mår barnen bra i förskolan?
Ulla Waldenström
Karolinska Institutet:
University Press

Alla artiklar i temat Fokus på de yngsta (27)

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin