Läs senare

Läroplanen fyller 20 år

AktuelltFör 20 år sedan fick förskolan en egen läroplan. Ett välkommet styrdokument, men vissa otydligheter kvarstår trots flera revideringar.

av Sebastian G Danielsson
09 Apr 2018
09 Apr 2018

Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, minns att det var delade känslor i förskollärarkåren när förskolan fick en läroplan 1998. Många var glada eftersom verksamheten fick ett erkännande och yrket ett statuslyft. Men besvikelsen var stor över att förskollärarna inte fick en tydligare roll.
– Förskollärarna hade sett det som att man skulle peka ut det pedagogiska ansvaret mer, men det vågade inte utbildningsdepartementet i första omgången, säger Ingrid Pramling Samuelsson.

Hon var en av forskarna som tog fram läroplanen tillsammans med statliga tjänstemän. För det mesta var de eniga om innehållet.
– Men departementet skrev in det här med barns trygghet 27 gånger och vi suddade bort det varje gång. Det var livliga diskussioner om hur mycket det skulle handla om barns trygghet och hur man kunde prata om barns lärande, säger Ingrid Pramling Samuelsson.

Genom åren har lärandet lyfts fram mer. 2010 fick läroplanen nya skrivningar om språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Ingrid Pramling Samuelsson ville att även annat innehåll tydliggjordes, till exempel skapande, men hon är glad för att lärande har blivit en naturlig del av förskolan. I dag är det begreppet undervisning som skapar diskussion.
– Det finns på gott och ont en form av motstånd mot förändringar. Det handlar säkert om att man är rädd för att förskolans särart ska försvinna, men det behöver den inte alls göra, säger hon.

Kanske är det ändå läroplanens strävansmål som har skapat mest förvirring genom åren. Än i dag är många konfunderade över vad det innebär att jobba mot dem, förklarar Ingrid Pramling Samuelsson.

Den uppfattningen delas av Lena M Olsson, tidigare undervisningsråd på Skolverket som deltagit i Skolverkets båda nationella utvärderingar av förskolan.
– Många tyckte att det blev himla konstigt att bedöma barns prestationer. Men det fanns de som inte såg något annat sätt att göra det på. Det var en tudelning och en väldig diskussion, säger Lena M Olsson och tillägger:
–  Jag tror att läroplanen skulle ha varit tydligare med hur man mäter måluppfyllelse.

Samtidigt anser hon att strävansmålen har bidragit till att professionalisera förskolan, genom att mäta kvaliteten på verksamheten.
– Det blev ju fokus på hur man arbetar, vad man erbjuder barn och vilken effekt det får på barns utveckling och lärande, säger Lena M Olsson.

Ingrid Pramling Samuelsson anser att en läroplan har varit ett viktigt steg i strävan mot att ge alla barn samma förutsättningar i och med att alla måste följa den.
– Tidigare kunde man bestämma sig för att ha en förskola med musikinriktning, där allt handlar om musik, men det kan man inte i dag. Även om jag tror att det tyvärr sker, så i verkligheten har vi inte en jämlik förskola, säger hon.

Rösta

Är du nöjd med er gård?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin