Ingår i temat
Fokus på de yngsta
Läs senare

Matematiken berör barns liv

Matematik för de yngsta barnen kan vara att nå upp till en hylla eller att maka plats för en kompis. Därför är den ett viktigt socialt och kulturellt redskap, säger forskaren Camilla Björklund.

20 apr 2010

Även för de allra yngsta barnen är matematiken ett viktigt socialt redskap när de är tillsammans med varandra i förskolan, säger Camilla Björklund, forskare och pedagogie doktor vid Åbo Akademi. Hon har följt 23 barn i åldrarna 1–3 år från två småbarnsavdelningar med videokamera under en hösttermin för att undersöka vad de fattar intresse för och hur de förstår och försöker komma underfund med matematiken.

– Jag såg att barnen gör och möter väldigt mycket matematik i sin vardag i förskolan. Och att matematiken berör deras liv.

Ser man matematiken som ett socialt och kulturellt redskap öppnar det upp för så mycket mer än att bara räkna och tolka tabeller, vilket utesluter de yngsta barnen. Då blir matematiken ett sätt att beskriva världen, närmare bestämt en beskrivning av relationer när det gäller rum, tid och kvantitet.

– Det gäller såväl för en ettåring som för en kvantfysiker: Båda försöker förstå och beskriva förhållanden mellan saker och ting, tid och mängder, säger Camilla Björklund.

Rent praktiskt kan det handla om att ett barn hämtar en stol för att komma åt något högt upp på en hylla. Det kan också vara att maka plats för kompisen vid bordet genom att flytta på stolen – att bedöma hur mycket plats som behövs då är matematik. Eller att upptäcka att man faktiskt kan sitta bredvid två personer samtidigt vid ett bord.

– De här exemplen går oss vuxna förbi. Vi tänker inte på vad som händer, att ett lärande sker och att det är mycket värdefullt för barnen att hitta en ny innebörd i olika begrepp som bredvid, säger Camilla Björklund.
Att möta de yngsta barnens intresse och stödja deras matematiska utveckling handlar därför bland annat om att ge dem utrymme för diskussioner och möjlighet att möta andras uppfattningar. Ofta går vi vuxna in och stör och börjar prata själva utan att lyssna på vad barnen pratar om.

– De yngsta som inte är så verbala behöver få uppmuntran att uttrycka sig på andra sätt. Jag har exempelvis sett att 2-åringar är jätteskickliga på att visa vad ”mycket” är med hela sin kropp.

Camilla Björklund har också observerat att barnen är kompetenta att se mönster och forma nya helheter. För pedagogerna är utmaningen då att se och fånga upp vad barnen gör och att prata med dem om det. Om ett barn exempelvis ritar en triangel kan man säga att formen kallas för triangel och fråga om barnet kan hitta en annan triangel någonstans, föreslår hon. Eftersom jämförelsen är mycket central i matematikinlärningen är det viktigt att uppmärksamma barnen på variationer. Som att siffror och trianglar kan se ut på många olika sätt och vara gjorda av olika material men att det ändå är något som är specifikt för just dem. Variation är ett av de fyra kritiska villkoren för att ett lärande ska kunna ske, enligt Camilla Björklund (se faktarutan).

Vid vilken ålder tycker du att man kan börja presentera siffror och tal för barnen?
– Jag pratar inte gärna om mognad eller åldrar utan hellre om vilka erfarenheter barnen har och bygger vidare på. Det är ingen skada i att uppmärksamma barnen på siffror tidigt. Men man ska vara medveten om att den numerära innebörden blir klar ganska sent i barnens tänkande även om de kan känna igen siffrorna som symboler.

– Forskarna Gelman och Gallistel säger att barn brukar ha en grundläggande förståelse för räkneprinciperna och talraden runt 5 års ålder. Fuson, en annan känd forskare, säger att förståelsen för talbegreppens innebörd växer fram i åldrarna 2–8 år eftersom de enligt honom kan ha så olika innebörd beroende på sammanhanget de används i.
Räkneramsan tycker Camilla Björklund att man borde börja med redan vid skötbordet.

– Jag har en pojke som är två år och vi har räknat fingrar och tår sedan han föddes. När han räknar säger han inte ”ett, två, tre” utan ”mamma, pappa, Vidar”. Han heter Vidar.  Det visar att han kopplar ihop ett ord med ett föremål och det är det som är det viktiga.

Förutom avhandlingen Hållpunkter för lärande: småbarns möten med matematik har Camilla Björklund bland annat skrivit boken Bland bollar och klossar: matematik för de yngsta i förskolan (Studentlitteratur).

– Att den heter så säger ju någonting om att jag tycker väldigt mycket om klossar som material eftersom de ger så många möjligheter att sortera, bygga och upptäcka rummet. Över huvud taget behöver det finnas möjligheter för barnen att utforska och jämföra i deras miljö eftersom det är kontrasterna som gör att man upptäcker att något är större eller mindre eller likadant, säger Camilla Björklund.

De fyra kritiska villkoren för lärande enligt Camilla Björklund:

Variation: För att lära sig ett begrepp som ”triangel” behöver barn få erfara variation. Triangelformen kan och bör upptäckas i barnets omgivning och letar man så finns de faktiskt överallt. På samma sätt är
det viktigt att upptäcka vad en triangel inte är, det vill säga att det finns
en variation av former.  

Rimlighet: Något som beskrivs som ”stort” är alltid stort i förhållande  
till något som är mindre. Rimlighet handlar om att bedöma sakers omfattning och att hitta begrepp som beskriver dem på ett lämpligt sätt. När barnet rör sig i rummet bedömer det hela tiden avstånd och det handlar också om rimlighet. Ryms dockan i den lilla docksängen eller behöver hon ligga i dockvagnen för att få plats?

Samtidighet: Handlar om att vara medveten om att ett begrepp kan förstås på olika sätt beroende på sammanhanget. En stor leksakslastbil är liten jämfört med en riktig lastbil som kör på vägen. Det är viktigt att lyfta fram variationen och visa på olika aspekter eller perspektiv av ett fenomen samtidigt. Då kan barnet fördjupa sin förståelse av ett begrepps innebörd.

Hållpunkt: Att urskilja och utgå från barns hållpunkt betyder att man tolkar vad barnen utgår från. När de lägger pussel kan de fokusera på pusselbitarnas former eller bildmönstret. Ska vi hjälpa barnet lägga pussel (eller vilken annan lärosituation som helst) så är det till fördel att känna till barnets hållpunkt. Om vi inte utgår från samma hållpunkt blir det mycket svårt att stödja lärandet eftersom vi bokstavligen pratar om olika saker.

Alla artiklar i temat Fokus på de yngsta (27)

Fråga

Vilken inskolningsmetod använder ni i er förskola?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin