Läs senare

Maxtak eller inte – det är frågan

Förskollärarnas viktigaste valfråga är mindre barngrupper. Inget riksdagsparti säger emot men olika åsikter råder om det ska finnas ett nationellt rekommenderat maxtak eller inte.

19 sep 2014

Trots att folk ofta tror tvärtom håller svenska politiker nästan alltid vad de lovar. Det konstaterar Johanna Jormfeldt, statsvetare vid Linnéuniversitet i Växjö. Hon ger därför alla väljare rådet att noga tänka igenom vad de röstar på eftersom deras val förmodligen leder till just det resultat som det vinnande partiet utlovat.

Partiernas konkreta vallöften vad gäller förskolan skiljer sig dock inte jättemycket åt – alla säger sig värna små barngrupper och fler förskollärare – men enligt Johanna Jormfeldt och Magnus Erlandsson, statsvetare vid Malmö högskola, finns det ändå några ideologiska skillnader som kan komma att påverka förskolan efter valet i höst beroende på vilket parti som får flest röster.

– Skillnaden i synen på vinster i välfärden är till exempel stor mellan blocken. Särskilt Vänsterpartiet har uttalat sig väldigt starkt emot. Så i den frågan händer det säkert något om det blir regeringsskifte och det skulle ju i så fall även påverka förskolan, säger Johanna Jormfeldt.

En annan blockskiljare som hon och Magnus Erlandsson tar upp är om fokus i förskolan ska ligga på lek eller på skola. Med Miljöpartiet på vänstersidan som den starkaste förespråkaren för den mer lekfulla inriktningen och Folkpartiet på högersidan som den starkaste förespråkaren för den mer skolliknande.

Synen på vilken plats den normkritiska pedagogiken ska ha i förskolan följer också en vänster–högerskala påpekar Magnus Erlandsson. Här är det Miljöpartiet, tillsammans med Feministiskt initiativ, som är de starkaste förespråkarna medan Sverigedemokraterna tar avstånd.

Vårdnadsbidraget är en annan politisk vattendelare där Kristdemokraterna nu får stöd i sin hjärtefråga av Sverigedemokraterna som förespråkar en kraftig utökning och fler dagbarnvårdare som ett sätt att minska barngruppernas storlek i förskolan.

Att det trots ideologiska åsiktsskillnader inte skiljer sig särskilt mycket åt i konkreta vallöften vad gäller förskolan – även om partierna på vänstersidan är tydligare för ett rekommenderat maxtak för barngruppernas storlek än partierna på högersidan, Kristdemokraterna undantagna – beror enligt Magnus Erlandsson på att den grupp som alla politiker tycks vilja hålla sig vän med detta valår är föräldragruppen. Och i just förskolefrågor är föräldrar en mycket homogen grupp. Få föräldrar tycker till exempel att det låter dåligt med mindre barngrupper och fler pedagoger. På så sätt sammanfaller deras önskemål med förskollärarnas.

Men att politikerna värnar mer om den stora gruppen föräldrar än om den mindre gruppen förskollärare kan vara förklaringen till att inget parti längre nämner en höjning av maxtaxan som ett möjligt sätt att finansiera färre barn per pedagog i förskolan.

Ett annat skäl till att en höjning av maxtaxan är en ickefråga i årets val kan, enligt Johanna Jormfeldt, bero på att förskolan alltmer har blivit en pedagogisk verksamhet inlemmad i skolväsendet och därmed mer och mer ses som en rättighet för alla barn och inget som föräldrarna ska behöva betala extra för.

1. Ska det finnas ett maxantal för hur många barn det får finnas i en barngrupp i förskolan?

Moderaterna har gett gemensamma och finansierade besked om 650 miljoner kronor till svensk förskola för mindre barngrupper eller högre lärartäthet under nästa mandatperiod. Vi menar att mindre barngrupper är positivt och skapar mer lugn och ro i förskolan. Samtidigt vet vi att varje förskola har ett unikt arbetssätt och vi har tilltro till att förskolechef och pedagoger är bäst på att organisera sin egen verksamhet.

Nej. Vad som är optimal storlek för gruppen är olika för alla, vad som är optimalt i en grupp behöver inte vara det i en annan. Det är barnens behov som ska vara i fokus, inte antalet barn per grupp. Skollagen säger att huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. I Skolverkets allmänna råd står också att huvudmannen och förskolechefen ska genomföra en barnkonsekvensanalys inför beslut som påverkar barnen i den befintliga gruppen.

Centerpartiet vill jobba för mindre barngrupper och mer välutbildad personal i förskolan. Emellertid vill vi inte sätta någon gräns då det måste vara upp till varje enskild förskola att bedöma behovet efter just deras förutsättningar.

Kristdemokraterna vill att det ska vara obligatoriskt för kommunerna att införa ett maxtak för gruppernas storlek i förskolan.

Sverigedemokraterna föreslår inget absolut tak. Detta för att förhållandena ser så olika ut på olika platser och förskolor. Det blir omöjligt att jämföra 15 barn i en klass med 15 stycken i en annan klass. Många faktorer spelar in, till exempel barnsammansättningen.

Tidigare har det funnits rekommendationer om max 15 barn per grupp, som Skolverket sedan tog bort. Socialdemokraterna motsatte sig beslutet då och tycker fortfarande att rekommendationen bör återinföras.

Miljöpartiet vill att Skolverket utarbetar rekommendationer för gruppstorlek och personaltäthet/förskollärartäthet. Men dessa bör inte beslutas om i riksdagen. Vi har sagt att vi vill öka statsbidraget till förskolan för att möjliggöra en personaltäthet om fem barn per helårsarbetande personal.

Vänsterpartiet vill att det ska vara max fem barn per personal. Olika förskolor jobbar olika med gruppindelning, därför anser vi att det viktigaste är att fokusera på att minska barngruppernas storlek genom att öka personaltätheten.
 

2. Lärarförbundet vill att det införs riktlinjer i förskolan om högst fem barn per personal och högst tio barn per legitimerad förskollärare. Är ni för eller emot?

Enligt Skolverket har barngruppernas storlek i förskolan varit mer eller mindre konstanta sedan 2006. Det handlar om i snitt 5,3 barn per årsarbetare. Moderaterna ska fortsätta arbeta för att de här nivåerna ligger kvar på samma nivå eller lägre och inte ökar.

Emot. Med samma argument som vi svarar under fråga 1.
 

Centerpartiet vill jobba för både mindre barngrupper och mer välutbildad personal i förskolan. Vi vill emellertid inte låsa upp oss på något exakt antal då alla förskolor har olika behov och förutsättningar. Den enskilda förskolan måste därför göra den bedömningen utifrån kravet om en god och kvalitativ barnomsorg enligt skollagen.

Alla barn och barngrupper är olika. Behovet av stöd och stimulans varierar även mellan åldrarna. Därför menar vi att det är svårt att begränsa antalet barn. Fyra barn med behov av stöd kan vara för mycket för en förskollärare och tio barn med en lärare i en annan grupp kan fungera väl. Det kan även vara problematiskt med minimibemanning då det kan uppfattas som norm i stället för lägsta möjliga personalantal. Vi vill minska de administrerande och dokumenterande arbetsuppgifterna för förskolepersonalen för att ge utrymme för personalen att prioritera mer tid för barnen.

Vi tycker förslaget är rimligt och mycket bra. Men för närvarande saknas det tillräckligt många utbildade förskollärare för att förslaget ska vara riktigt realistiskt.

Sedan 2006 har de riktigt stora barngrupperna, grupper med fler än 20 barn, ökat med 54 procent. Under samma tid har antalet barn per personal ökat från 5,1 barn per årsarbetare till 5,3 barn per årsarbetare. Vi vill vända den utvecklingen och utbilda 1000 fler förskollärare årligen för att höja kvaliteten i förskolan och på sikt minska barngruppernas storlek och öka personaltätheten. Om stora grupper ska kunna bli mindre måste det finnas tillräckligt med utbildad personal för att det ska vara möjligt.

Det låter som rimliga krav.
 

Vi är för och har också föreslagit ett riktat statsbidrag på 1,2 miljarder kronor per år för att öka personaltätheten samt en satsning på vidareutbildning för barnskötare för att öka tillgången på förskollärare. Vårt långsiktiga mål är att all personal ska vara högskoleutbildad.
 

3. Vill ni ge statligt stöd till förstelärare i förskolan?

Vi och Alliansen har infört karriärtjänster för Sveriges lärare. Satsningen innebär en länge efterfrågad lönehöjning för lärarna. Vi följer nu hur denna reform slår ut för att utvärdera om den ska utsträckas till andra yrkeskategorier.

Ja. Folkpartiet driver frågan inom regeringen och hoppas att det ska bli verklighet inom en nära framtid.  

Vi tycker att förstelärare även ska förekomma i förskolan vilket är något som bör genomföras under nästa mandatperiod.

Vi driver inget förslag om att införa förstelärare eller lektorer inom förskolan.

Vi har ännu ej hunnit hit, utan precis bifallit regeringens förslag på statligt stöd till lärare. Nästa steg blir att titta över stödet till förstelärare på förskolor.

Förskolläraryrket behöver uppvärderas. Förskollärare ska naturligtvis liksom andra lärare ha möjlighet att göra karriär i yrket och ges möjlighet att få en karriärtjänst som förstelärare eller lektor.

Ja, vi har inkluderat förskollärare i vår lärarstrategi och anser att karriärtjänsterna också ska gälla förskolan, samt fritidshemmen. Vi vill att professionen ges utrymme att leda utvecklingen inom förskolan/skolan och då krävs det.

Ja, om karriärtjänster ska finnas så anser vi att villkoren för förskollärare ska vara lika de som gäller för lärare i grundskolan. Detta har vi motionerat om i riksdagen. Men vi anser att det är betydligt viktigare att få till stånd generella förbättringar och kompetensutvecklingsmöjligheter inom förskolan än att rikta insatser till vissa utvalda förskollärare.
 

4. Behöver staten göra något för att höja förskollärarnas löner?

Vi och Alliansen har infört fem jobbskatteavdrag. För normalinkomsttagaren innebär det nästan en hel månadslön mer om året.

Ja, vi vill att den karriärtjänstreform som staten genomfört för skolan också ska gälla förskolan. Det finns i dag för få möjligheter att avancera inom förskolläraryrket.

I och med införandet av karriärtjänster möjliggörs även en höjning av förskollärarnas lön. Satsningen på förstelärare blir därmed ett sätt för staten att stötta löneutvecklingen för förskollärare men lönerna sätts sedan i förhandling mellan arbetsmarknadens parter.

Vi ska på kommunal nivå verka för att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare.

Vi anser att förskollärarnas löner halkat efter i den allmänna löneutvecklingen. Ett problem är ju att förskolorna är kommunala.

Karriärlärartjänsterna behöver bli fler och inkludera yrkesgruppen förskollärare, så att förskollärarnas status höjs. Då kan de också få möjlighet till högre lön. Samtidigt vill vi betona parternas ansvar i lönefrågan.

Ja. Den brist som finns av förskollärare hotar på sikt en förskola av hög kvalitet. Staten och kommunerna måste tillsammans bidra till att yrket blir mer attraktivt och villkoren bättre.  

Lönerna behöver höjas, men löneförhandlingar ska skötas mellan parterna på arbetsmarknaden. I dagsläget kräver det framför allt en bättre ekonomisk situation för kommunerna, vilket vi arbetar för. Vi driver dock också frågan om att staten ska ta över huvudmannaskapet för skolan och är då även intresserade av att inkludera förskolan. Med ett samlat arbetsgivaransvar skulle det vara lättare att bedriva en nationell politik för att öka lärarnas och förskollärarnas status och höja lönerna.

Fråga

Hur stor är din barngrupp?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin